Forum för anhöriga

För en vecka sedan fick vi besked på vad vi oroat oss för länge. Sonen har återfallit i sitt alkoholberoende, konsekvensen har blivit att han nu har förändringar i hjärnan som gör att han har dubbelseende, legat på sjukhus i 1 vecka och får behandling. Om 3 v går jag i pension och hela livet har rasat. Vi har planerat en resa när jag slutar jobba för att komma iväg och känna av ledigheten. Nu vet jag inte om jag orkar. Klumpen i magen är för djävlig.

Vet ej vad jag ska göra. En släktning till min man har gravt alkoholproblem. Hen kontaktar min man konstant när hen behöver pengar mm. Det har pågått i så många år nu. Hen har fått hjälp vid många tillfällen av olika instanser men dumpat den pga sitt drickande. Förlorat jobb och boende med. Hen är just nu hemlös. Självklart kontaktar hen min man o vill ha pengar. Detta har gjort att min man har hamnat i en depression. Jag vill helst inte att hen kommer o bor hos oss då barn ( dock inga småbarn) finns i huset.

Nu har jag "äntligen" börjat släppa alla tankar på att det är mitt ansvar, min skyldighet att plocka upp spillrorna från min fd, särbo/sambo och mamma till ett barn. Har nu gått ca 4 veckor sen vi bröt kontakten kring något annat än vårt barn ihop. Hon bröt kontakten för 125e gången med motiveringen att hon inte tänker bli "uppföljd" eller "uppkollad" av mig längre. Detta betyder ju såklart bara en sak att hon dricker och ville gå under jorden några dagar utan att jag står bredvid och säger att det är fel att supa i 3 dygn till den milda grad att man inte själv kommer ihåg vad man gjort.