Men egentligen är ju varje dag värt ett hurra! Tre månader, stort och bra av dig, och att samtidigt vara så viktig för andra, stötta och inspirera det är verkligen någonting att vara stolt över, hoppas du känner det idag. Och alla andra dagar!
Kram och hoppas du får sovmorgon ?

Ja, det känns stort att fira tre månader som nykter. Och att försöka stötta andra gör jag så gärna. Jag tror på konceptet få hjälp - och sen ge hjälp, som ringar på vattnet sprider det sig vidare.

Kram ?

Men jag håller med föregående talare.. Det är så fantastiskt bra jobbat! Och att sen vara ett stöd för oss nybörjare som vacklar fram emot ett nyktert liv. Ibland hamnar vi i diket och då behövs en hand att hålla i för att ta sig upp igen.

Tack Andrahalvlek och alla andra!

Ha en underbar söndag.

Kram ?

Jag har firat din tremånadersdag med att skumma igen din tråd. Har läst en del då och då tidigare. Inläggen i början när du skulle begränsa till 4 (!) glas vin på en kväll och den förändring i tankar och dina kloka reflektioner är ju toppen. Känner igen mig i en del av dina inlägg... mottaglig för andras måenden, i grunden positivt inställd till livet,.. å lite annat som också stämmer. Några av dina bästa reflektioner är ”den här känslan brukade jag dricka vin på”... Guld värt tror jag att analysera just det. Så enkelt att glömma bort.. och du det där med andningen som du skrev om har jag testat. Det fungerar så jäkla bra!
Sen tycker jag att du också är så fantastisk som sätter ord på dina känslor.., besvikelsen när dottern väljer pappa/sambo, strategierna inför möte med chefen osv. Intressant att läsa!

Du är en sann förebild!

Så otroligt glad jag blir att mina inlägg inte bara berikar mitt liv utan också andras liv ❤️

Ibland tänker jag att jag enbart svamlar och blir långrandig, skriver för mycket - tar för mycket plats, som jag alltid tycker att jag gör i perioder. Nykter såväl som onykter.

Jag har alltid fått höra att jag tar mycket plats. Att jag aldrig kan hålla tyst, alltid måste säga vad jag tycker. I alla sammanhang. Från skolan och vidare till yrkeslivet, och även privat.

Och det är inte elakt menat som folk påpekar det, utan i all välmening. De ogillar det inte, men det kan bli lite to much som sagt. Det har inneburit att jag på senare år alltid försöker att vara medveten om det.

Jag är lyhörd för andras åsikter. Ger bokstavligt talat folk ordet i vissa sammanhang: ”Vad tycker du?” Det säger jag ofta till de tystaste. De som alltid deltar, men aldrig säger något spontant.

En del blir väldigt ställda då, men om man låter tystnaden hänga i luften en stund så börjar nästan alla att tala till slut. (Nästan alla. Ibland går jag bet, men då har de åtminstone fått chansen att yttra sig. Sannolikt har de då inga åsikter att leverera, varken nu eller senare.)

Jag har lärt mig att gilla den tystnaden, den representerar eftertänksamhet för mig. Något jag jobbar på att själv ha mer av i mitt liv.

Inte springa på alla bollar direkt. Inte lösa alla andras problem först, bara för att det ger omedelbar bekräftelse för mig. (Det här gör min chef gång på gång, oerhört frustrerande att se lite på avstånd.)

Det är förvånansvärt mycket som löser sig svinbra om jag inte är tillgänglig jämnt. Jag älskar när medarbetare tar egna initiativ och fixar problem. Vilket jag nogsamt creddar dem för. Översvallande. Inför andra. Flera gånger.

Jag tror nämligen på positiv förstärkning. Så har jag uppfostrat mina barn och så agerar jag mot mina kollegor. Varje gång de gör ”rätt” får de massor av beröm från mig. Om och om igen.

Till skillnad från till exempel barnens pappa som tycker att barnen ska göra rätt med automatik, det behövs inte ens uppmärksammas tycker han.

För honom är felen viktigare att uppmärksamma. Det är felen han uppmärksammar och tillrättavisar. Gång på gång på gång.

Vi två har haft många diskussioner om detta. Till viss del har han anammat mitt sätt att tänka, men ibland träder ryggmärgsreflexen in förstås. Barnen är vana sen många år, de ler milt överseende med honom.

Och jag tillrättavisar honom absolut inte i de lägena, inte ens i stridens hetta. Jag vänder på alltihop istället ”Men det HÄR gjorde hon jättebra, genom att göra si och så.” Då blir han paff, mumlar ”jo, det förstås.”

Jag försöker också alltid implementera tänket ”Det här blev fel, vad kan vi lära oss av det så att just det felet inte sker igen?”

Förvånansvärt många förstår inte att misstag ska man se som lärdomar. Gör om, gör bättre nästa gång. De tror att de är oförmögna att agera rätt bara för att de agerat fel så många gånger.

Långrandigt igen ? Förlåt. Det blir bara så när orden börjar resonera med sig själva, som jag skrev i Addes tråd häromdagen.

Kram ?

Jag är så gärna en hjälpande hand för en medsyster eller medbroder, precis som jag har fått en hjälpande hand av många här, som gått före mig ❤️

Kram ?

Vaknade kl 6.45. *ping*

Funderar lite över att den här biologiska klockan, som jag tydligen utvecklat i nykterheten, måste ju vara oberoende av klockomställningen. När vintertid införs i höst kommer jag att vakna vid sextiden således. Hmm ?

Men det är som alltid bara att gilla läget. Därför har jag infört för-frukost i sängen. Kaffe och två kanelknäck med ost (smular lite men det kan man svepa ner på golvet sen om man smular på täcket enbart.)

Jag har fortfarande sovrumsdörren stängd några timmar. Dottern får fortsätta ostörd med sina morgonbestyr som hon brukar ha när jag har sovmorgon. (Hon är ytterst förvånad: ”Är du UPPE?”)

Jag tänker att de här morgontimmarna har jag fått ”gratis” och de är lämpliga att använda för analys och reflektion.

Nästan allt jag gör riskerar att spåra ur om jag inte tar mig tid att analysera och reflektera. Jag behöver även regelbunden input, ny kunskap, som håller uppe motivationen.

Så de här morgontimmarna kan bli en riktigt fin gåva. Från mig själv - till mig själv ❤️

Kram ?

Femina

Det är en välsignelse att få vakna pigg och nykter i arla morgonstund och få en stund av tacksamhet och reflektion. ?

Idag har jag och yngsta dottern hittat totalt fem Hittaut-kontroller. Det var skönt att kunna lägga sig helt på hennes nivå. (Hon har en utvecklingsstörning.)

Det är alltid splittrat när ens två barn har helt olika behov - och det verkar inte finnas någon övre åldersgräns där. Storasyster har i alla år oftast få stå tillbaka för sin lillasyster och nu när hon endast gör sporadiska besök så försöker jag prioritera hennes behov. Med viss anpassning för lillasyster förstås.

Idag var det enbart på lillasysters villkor. Titta på kartan, kolla appen och kolla hur den blå GPS-pricken närmar sig siffran. Det blå betyder vatten, prickarna är stenar, de där strecken är en stig. Visa, repetera, ha tålamod.

Sen är det väldigt konkret också. Fem kontroller ska vi hitta. Punkt. Pust och stånk, allt som kräver fysisk insats är jättejobbigt. Givetvis skulle hon snubbla också, gråt och tandagnisslan. Tack och lov klarade sig mobilen ??

Men belöningen i form av hittade kontroller gillade hon, liksom fika på ett kafé tillika gårdsbutik efteråt. Precis som vanligt med andra ord.

Jag är van vid att alla hennes känslor hänger utanpå och att alla hennes känslor är i kubik. När hon var liten kallade jag henne ”fröken med humör för två.”

Medan allt detta pågick kunde jag konstatera att vissa liljekonvaljer har fått knoppar, att ekens bebisblad är bedårande söta, att den ljuslila syrenen blommar nu, att skogsviol är betydligt större än både doftviol och styvmorsviol, att räkmackorna på kafét var otroligt goda och att mängden besökare där var betydligt färre jämfört med tidigare besök. Vi satt helt ensamma i orangeriet, ett tiotal andra gäster satt inomhus.

Summa summarum, en härlig söndag ?

Kram ?

Grattis till dina tre månader! Det är stort!

Jag tänker att här på forumet får väl man lov att ta plats...om någon tycker att du tar för mycket plats...då är det ju bara för den enskilde individen att inte läsa..man har ju ett val. Så skriv som du känner för...vi är ju många som följer dig!

Låter som du har haft en bra dag! Härligt!

Helgen har jag även ägnat åt att lyssna in mig på 39 bidrag till årets Eurovision. Det blir ju ingen final i år pga Corona, men här i Sverige ska vi ändå rösta fram årets bästa låt. Sänds på torsdag kväll.

Jag är verkligen en mello- och Eurovision-fantast. Går in med liv och lust i detta.

Här är min topp 5-lista:
1) Island
2) Österrike
3) Israel
4) Irland
5) Malta

Ser verkligen fram emot hur det ska gå, men Island känns rätt given faktiskt. Otippat.

Kram ?

Jag har sen ett år tillbaka engagerat mig i en kvinnojour för unga kvinnor, en så kallad tjejjour. Tre timmar en söndagkväll per månad chattar jag med stödsökande.

Jag får ta del av en del riktigt hemska berättelser, men allt är ju anonymt så jag kan inte göra mer än att ”lyssna”, stötta och försöka pusha.

En del ”troll” söker sig till forumet, men de lär man sig snabbt känna igen. En vill alltid veta vad man har på sig, en annan vill att man ska fråga om detaljer i ett sexuellt övergrepp. Konstiga typer.

Ikväll har jag haft fyra riktigt bra chattar, där jag verkligen kände att jag kunde stötta de stödsökande. Och de uttryckte också att de blev hjälpta. Då blir jag verkligen glad ?

Jag trodde att min ålder skulle vara negativt, men jag kan ju inte sitta och låtsas att jag är 25-30 år. Jag är tydlig med att jag har döttrar som är 21-23 år.

Tvärtom verkar min ålder vara en tillgång, de är verkligt intresserade av mina åsikter. Jag kan ge dem en helt annan vinkel på deras problem.

Kram ?

Sök på ”återfallsprevention alkohol” på Yotube. När jag gör det just nu så listas 12 långa och korta klipp. Jag har sett allihop. En del är riktigt bra. En del är väldigt amatörmässiga, men budskapet är bra.

Mata skallen med fakta, fakta, fakta - och sen repetera, repetera, repetera. Hjärntvätt är absolut nödvändigt för att även ditt omedvetna ska påverkas.

Det är ditt omedvetna som får dig att plötsligt dricka - fast du egentligen inte vill.

Se på det omedvetna som en rastlös tonåring som verkligen måste förstå för att göra rätt. Som måste lära sig vad som är rätt och fel. Som verkligen måste få det inbakat i sina grundläggande värderingar.

Tonåringar har inget konsekvenstänk. Den delen av hjärnan växer klart först i 20-21 års ålder. Samma del av hjärnan skadas när vi dricker alkohol.

Du skulle aldrig ge upp hoppet om din tonåring. På samma sätt ska du inte ge upp hoppet om dig själv.

Kram ?

Rosa76

för alla dina fina inlägg, finns inget tjatigt alls i det. Du har backat upp mig från start tillsammans med några andra eldsjälar, TACK! Vilket fint arbete du dessutom gör på stödlinjen!! Ha en fin måndag och grattis till 3månader, jag fortsätter haka på dig! Kram!!

Femina

Grattis i efterskott! 3 månader är fantastiskt! Och jag ligger och flåsar dig i nacken... ?

Härligt att mina inlägg inspirerar, det är precis det jag vill att de ska göra.

Just det, du Femina firar väl tre månader nu på lördag 16/5 om jag inte minns fel? Då är det du som ska grattas ?

Kram ?

Lyssnat klart nu. Efter 14 timmars lyssnande berättade Enquist om sina totalt tre vändor in och ut på behandlingshem. Första gången på 80-talet på Huddinge sjukhus, enligt Minnesotamodellen.

Fy så kränkande och förnedrande. Jag blev helt upprörd av att höra om det bara. Bryta ner redan knäckta människor och sen låta dem bygga upp sig själva på egen hand. Hur skulle det kunna funka?

Men det har ju förstås hänt massor med den behandlingen som med så mycket annat. Hoppas jag.

Tredje stället han skrevs in på var den 8/2 år 1990 och efter det drack Enquist inte en droppe. Jag hade velat höra mer om hur han jobbade med sin nykterhet, men då tog boken slut.

Hur han kan minnas allt annat han har gjort ända sen barndomen är helt otroligt. Men det tillhör väl åldern att summera sitt liv.

Min ex-svärfar är inne på sin tredje bok. En bok om företaget han drev i alla år, en om dansstället de drev i 37 år, och nu skriver han en bok om sin uppväxt hemma på gården.

Rätt så tunna böcker i ytterst liten upptryckt upplaga, men det håller honom igång nu när han är 82 år. Nu i coronatider ägnar han sig åt två saker: pussla 1500-bitarspussel och skriva på boken.

Att han minns allt är helt otroligt. Jag minns knappt ingenting från min barndom. Men det kommer kanske tillbaka när jag är 82 år.

Kram ?

Låten ”Sverige” med Molly Sandén, Victor Leksell och Joakim Berg.

”Välkommen, välkommen hit. Vem du än är, var du än är.”

Och vi skålar givetvis alkoholfritt!

Kram ?

Lilleman

Jag blir mållös!
Läser in att du engagerar dig i en tjejjour oxå! Säg mig, hur finner du energin till allt? Grymt bra o viktigt arbete ?