De senaste åren har jag druckit alldeles för mycket vilket har ställt till det både för mig själv och andra. I perioder nästan dagligen, andra perioder kanske 2-3 gånger i veckan. Vid vissa tillfällen har jag kunnat dricka måttligt, men många gånger dricker jag så mycket att jag blir dålig och får minnesluckor. Och jag kan säga och göra så himla dumma saker när jag är full, tappar verkligen allt konsekvenstänk. Och jag är så vansinnigt trött på att ha det så.

Jag känner mig färdig med alkoholen och har känt mig väldigt lugn de här dagarna, även om jag fått sug ett par gånger. Men samtidigt är jag så vansinnigt rädd att inte klara det, jag har ju slutat och börjat förr. Försöker tänka en dag i taget, men tycker det är svårt.

Har gått på ett par aa-möten och även sökt samtalsstöd via kommunen, men det kommer inte igång förrän efter årsskiftet.

Vill mest skriva av mig och ha en ventil.. Och om det är någon som är i liknande sits och vill följas åt vore det fint 😊.

Känner igen en del av det du skriver. Jag har eg inte sug efter alkohol, jag dricker mest för att slippa ensamheten. Vågar ju då ta kontakt med folk. Hoppas du klarar att hålla dig nykter. Jag var nykter 30 år men då hade jag familj och hade fullt upp med det. Nu kryper ensamheten på och också spriten.

Känner igen mig så mycket i det du beskriver. Jag blir med helt tappad när jag blir full och gör bort mig och ramlar och har mig.

Jag är med rädd för att inte klara av det men vi måste!

Lechaim: ja, ensamheten är jobbig för många. Kanske kan du hitta sällskap och gemenskap via tex aa?

Maskot: ja, det är ett jäkla gift. Läste lite i din tråd och vi verkar ju ha lika många nyktra dagar. Bra jobbat 😊

@Maskot82 snyggt! Har du stöd omkring dig från familj och vänner? Jag har turen att vi i familjen inte dricker alkohol när vi ses, pga att mamma är nykter alkoholist så valde vi bort det för många år sedan. Så jul är inget problem, kommer inte finnas någon alkohol. Annars är ju storhelger jobbiga för många.

Jag har smugit och ljugit ganska mycket om mitt drickande de senaste åren. Har väl erkänt för mina närmaste att jag har problem, men inte hur stora. Så ingen vet riktigt vad jag går igenom. Därför är det extra skönt att skriva här.

Hej @tantgrön och välkommen till forumet. Bra av dig!
Du skriver att du är rädd för att inte klara det- och att en dag i taget är svårt, och det stämmer. Men det är ännu svårare att fortsätta dricka och bli regelrätt hård alkis och inte kunna sluta då.
Svårt är inte omöjligt! En dag i taget har funkat för mig- den 6 januari blir det fyra år. Forumet har varit avgörande för att jag ska lyckas- och respekten för att alkohol är livsfarlig materia.
Läs och skriv mycket här 🤗🎄

Snart två veckor. Känns skönt, men jag är så vansinnigt trött hela tiden, både fysiskt och psykiskt. Ingen riktig ork till att göra något utöver det mest nödvändiga. Antar att både kroppen och hjärnan är slutkörda och att det tar ett tag innan det vänder. Det hjälper väl inte med mörkret heller. Försöker äta bra, dricka mycket vatten och komma ut på en liten promenad varje dag. Sömnen är det sådär med. Men skönt att vara nykter 🙏🏻🕯️.

@TantGrön Det är väldigt vanligt med en kolossal trötthet efter alkoholstopp. Säger väl en del om hur mycket kroppen har att ta igen.
Det kan ta olika lång tid, men kanske kan du passa på att läsa någon bok som kan ge dig mer kunskap och extra stöd?
Jag tyckte det hjälpte nig. Upptäckte att många av mina tankar var alkoholens tankar. Jag fick lättare att stå emot…
En som förklarar mycket ang hjärnan var Annie Grace bok Tänka klart. En annan var Skål tamejfan. Mycket igenkänning där.
Hoppas du hittar något som hjälper.
Jag är nykter sedan snart tio månader och mår bara bra, det är så värt det att sluta…
Kram❤️❤️❤️

Nu har det gått två veckor och överlag tycker jag att det känns bra. Det är väldigt skönt att inte vakna bakfull. Fundera över om jag ringt eller messat någon, oroa mig över om jag kan köra, ha ångest.

Är trött och förkyld och lite nedstämd, men tacksam över att inte ha druckit.

Men jag kan förundras över hur min beroendehjärna fungerar och hur lätt jag börjar förhandla med mig själv. Igår tex tittade jag på en serie där huvudkaraktären drack vin efter jobbet och genast började en röst säga att ”titta, det är faktiskt helt normalt att varva ner med vin efter jobbet. Inget konstigt. I stort sett alla gör det. Varför skulle inte jag kunna…”. Samma när det dyker upp bilder på sociala medier.

Ibland känns det jätteskönt att vara nykter, men ibland känns det tomt och trist. Men jag vet att alternativet, att dricka, är hundra gånger svårare och smärtsammare.

Bra insikt att nöta och möta ”förhandlaren” med. Det är sant att många kan dricka ”normalt” men alla kan inte det. Till exempel vi. I början kan det kännas sorgligt men som med alla små och stora sorger tar det andra livet över och visar upp en artrikedom av känslor som slår vindrickandet med råge. Du kommer att se.
När det känns tufft kan du lämna tanken med: ”idag ska jag iallafall inte dricka-det har jag bestämt, imorrn får vi se”.
Och repat.
Kram!

@TantGrön Kommer ihåg den där ”sorgen”. Men det går över. Tror det är ett av beroendets många skäl för varför man ska dricka. Plötsligt är sorgen borta och ersätts med tacksamhet för att man slutat och kan njuta av livet istället…
Läs gärna Annie Grace bok Tänka klart som har intressanta kapitel om hjärnan. Vår förunderliga hjärna..😀❤️