av Linnea_

Linnea_
ons, 2024-07-10 - 20:26

Min sambo och jag har 3 barn tillsammans. Jag vet inte om han jar problem med alkohol jag bara gissar. Mycket fokus och prat kring öl det har det alltid varit..nästan alltid på helger eller röda dagar handlas det hem öl. Han blir inte direkt full hemma men påverkad. Bjuder vi hem vänner eller går bort blir han alltid påverkad så att det påverkar dagen efter han blir på dåligt humör kort stubin vilket går ut över våra barn. Går han ut med vänner på aw eller hem till vänner blir han alltid för full så han blir ordentligt bakfull och ligger i sängen dagen efter hela dagen. De händer inte jätteofta men ju mer åren går ju mer tappar jag kärleken till honom. Han vill gärna åka på kryssningar med vänner eller campa med vänner och ofta är det han som tar initiativen till det och försöker få med sig kompisar och blir nästan irriterad på de kompisar som säger nej. Alltid alkohol och fylla inblandat. Han klagar ofta på att han inte får göra saker med sina vänner vilket han får det jag har sagt är att jag inte vill ha en bakfull sambo vilket det ofta blir och då blir hans umgänge med kompisar förstört och jag förstör det. Jag hade inte haft något problem med hans "göra saker med kompisar" om det inte var fylla inblandat. Det gör mig orolig varje gång han ska iväg med kompisar. Denna man är 40 år. Vi såg en färja när vi var ute med våra barn och det han gör då är att smsa en kompis och fråga om de ska åka kryssning. Han saknade båten sa han till mig. Han sa också idag att han behöver semester från oss hans familj och komma bort så då bokade han den här kryssningen. Han pratar ofta om att han måste få göra saker med sina kompisar och jag får alltid en klump i magen för jag vet vad det innebär..vi har familj men han verkar hela tiden längta efter fest.. När vi gör något tillsammans vill han alltid att jag också ska dricka mycket så jag ska slappna av men jag vill inte bli bakis. Ja minns när vi var på kalas mitt på dagen förra sommaren hans mamma fyllde år och småbarn där och han satt och drack öl mott på ljusa dagen ingen annan gjorde det. Sen när vi åkte hem skulle han dra på musik i bilen och sjunga och var påverkad och vi ville inte sjunga med då var vi tråkiga.. är det såhär familjelivet ska se ut? Är 40 årig män såhär eller lever jag med en missbrukare? Känns alltid som andra saker lockar mer än familjen. Han har även konstigt humör svänger väldigt i humöret. Går aldrig att prata om saker vad de än är. Idag efter diskussion om kryssning med kompisar och bakfylla sa han till mig:du är ful när du tjaffsar. Vad menar du sa jag,är mitt utseende fult? Nej din själ. Jag vet ärligt talat inte vart jag ska vända mig jag har 3 små barn och vill inte att han ska ha hand om barnen. Han är tjurig och höjer rösten ofta kort stubin. Det kanske inte ens är något problem! jag vet inte när det klassas som ett problem

Kevlarsjäl62
ons, 2024-07-10 - 21:44

@Linnea_ Du kan lita på din känsla. Hans drickande gör ditt liv sämre, då har HAN problem. Ett "friskt" förhållande till alkohol stör inte omgivningen. Jag känner med dig, du har viktiga beslut att fatta framöver för dig och barnen

User37399
ons, 2024-07-10 - 21:57

Oj.. att skaffa tre barn med en man med det förhållningssättet försätter dig i en riktig svår situation.
Du får ett riktigt tufft ansvar att skydda.

Det är svårt att förändra honom, vilka andra alternativ för att du och barnen ska få det bra har du funderat över?❤️

Än är barnen små - de far bara mer illa ju längre de är kvar i detta och de behöver en glad mamma.

Inte psykisk misshandel och missbruk.

Låt honom åka eller åk till en släkting eller vän o ta dig lite tid för att reda ut detta.

Nej du inbillar dig inte att det är ett problem. Det ger stora konsekvenser.

Och detta med skiftande humör.. gå inte i konfrontation- bara ta dina egna beslut i lugn o ro.
Det finns alltid en risk för fysisk misshandel.

Jenny
tors, 2024-07-11 - 11:30

@Linnea_ Välkommen hit och tack för att du berättar så öppet om din situation!

Precis som flera skrivit här i tråden, om du upplever att det är ett problem så räcker det för att klassa det som ett sådant. Du beskriver hur alkoholen verkar spela en stor roll i hans liv, att han börjar prioritera den framför er i familjen. Det börjar märkas på hans humör och bemötande gentemot dig och du känner att du inte kan lämna barnen ensamma med honom. Det här är alla signaler att ta på allvar och det är fullt rimligt att du reagerar.
Vilket slags stöd skulle du behöva i det här? Både här på forumet och i din vardag?

Hur man ska förhålla sig som anhörig till någon som dricker beror på hur situationen ser ut, var i processen man befinner sig och framförallt vad man känner blir bäst för en själv. Men något som är viktigt att ha med sig är att ansvaret för drickandet eller förändringen inte ligger hos dig som anhörig. Det är bara den personen som dricker som kan förändra sitt drickande.

Ibland kan man komma till slutsatsen att bryta kontakten är det enda som kvarstår för att ta hand om sig själv, men det är något som du i så fall behöver komma fram till själv, i din egen takt. Vad behöver du och dina barn just nu för att ni ska känna er trygga och må så bra som möjligt?

Om du vill bolla dina funderingar direkt med någon av oss rådgivare är du alltid välkommen att ringa oss på 020-84 44 48 eller skriva till oss i ”Fråga oss”.

Ta hand om dig!
Jenny, Alkoholhjälpen