Det blir bara värre o värre! Jag skäms för att gnälla och för att jag fortfarande är kvar i detta fruktansvärda elände.Nu dricker min man vid alla tider på dygnet.Förr var det mest på helger o kvällar.Igår var han berusad klockan halv nio på morgonen.Han drack hela dagen och blev till slut så full att han inte kunde stå upp.Han trillade och slog sig igen.Han trillade ner från sängen och låg på golvet och försökte ta sig upp men det gick inte.Det var en syn som jag helst vill glömma.Jag filmade honom för att jag trodde att om han fick se sig själv i detta skick så skulle han få upp ögonen.På morgonen när han steg upp gick han rakt ut i bilen och hämtade en öl.När jag visade honom filmen så undrade han varför jag inte hjälpt honom upp.Han har ringt till beroendecentrum och pratat med en läkare.Han ska dit på Tisdag.Han har varit där förut men det har inte hjälpt.Jag har bestämt mig för att göra en orosanmälan på honom om han dricker mer nu.Jag är livrädd för vad som ska hända när han dricker.Han har snart slagit sönder varenda ben i kroppen.Nu har han gått o lagt sig igen för han är ju så himla trött.Jag har varit i natt flera gånger o kollat honom för jag trodde han skulle dö av alkoholförgiftning.Detta måste få ett slut! Jag är helt slut både fysiskt o psykiskt.Jag har ingen jag kan vända mig till heller.Alla som har försökt hjälpa oss har gett upp,även våra barn.

Kära du. Jag tycker du borde orosanmäla dig själv också. Det är inte bara han som behöver hjälp, DU behöver hjälp för egen del också. Det är oerhört tungt att vara medberoende och att leva i en sådan misär som du beskriver, särskilt när stödet från de runt omkring sviker. Lova att du gör det, snälla.

@Åsa M Ja jag vet att detta måste få ett slut inom det snaraste!Jag är så fruktansvärt styrd av honom så jag är så rädd för att göra något.Jag vet hur arg han blir.Jag pratade med en sköterska på beroendemottagningen och hon sa också att jag skulle göra en orosanmälan.

Jag funderar också på att göra en orosanmälan på min sambo, men vad leder det till? Kan man få hjälp lättare då? Även om han inte vill ha hjälp? Har en gång försökt få han lob:ad men det var inte lätt, det gick inte. Man får ju enligt polisen vara hur full som helst i sitt hem..

@sliten61
Oroväckande det du beskriver. Och då tänker jag främst på dig i detta.
Hemskt.
Skäms inte o be inte om ursäkt!
Du har en fruktansvärt jobbig tillvaro o här finns ventilen för alla dina tankar o din oro.
Det är så mycket vi önskar att vi gjort, som vi gör här o nu eller som vi tänker att vi ska göra runt vår beroendeperson.
Men att de dricker är inte vårt fel!
Vi måste påminna oss om det.

Hur har det gått?
Kom din man iväg till läkare?
Och hur mår du?

Försök finna andrum på något vis o ta hand om dig själv.

Tack snälla du för ett fint inlägg!Känns så skönt att ha nån som bryr sig o frågar hur jag mår.Jag tror inte jag kan må så mycket sämre nu både fysiskt o psykiskt.Jag kämpar timme för timme känns det som.Jo han var hos en läkare som verkade vara jättebra.Hans pappa hade dött av alkoholen så han var nog väldigt insatt o förstående.Min man var helt lyrisk när han kom hem efter första mötet.Jag har inte sett honom så glad o positiv på mycket länge.Han skulle få så mycket hjälp och han kunde ringa vilken tid som helst om han behövde hjälp.Vi hann få det riktigt bra ett par dagar sen såg jag att han hade druckit lite.Inte mycket men ändå….Nu ska han dit imorgon igen men han kommer nog inte att va ärlig om att han druckit.Läkaren ville att vi skulle göra roliga saker tillsammans men det är ju för honom förknippat med alkohol.

@sliten61
Har inte varit här inne på länge. Läser om din kamp. Känner igen hur svårt det är att tänka på sig själv, när man har det så utmanande.
Jag hoppas verkligen att all den fina hjälp som din man uttrycker att han får också hjälper honom. Och att han hjäper sig själv.
Du skriver ovan "jag tror inte jag kan må så mycket sämre nu både fysiskt o psykiskt."
Vad kan du göra/vad gör du för att må bättre?
Det kan vara svårt att veta var man ska börja.
Fortsätt skriv här!
Det var hjälpsamt för mig, att skriva av mig.
Ta hand om dig på ditt bästa sätt!