Trasig relation med frun, trassliga relationer med barnen och ett innehållsfattigt liv utanför jobbet kan inte repareras om inte alkoholen (A) försvinner ur mitt/vårt liv!
Förvisso är inte alla problem skapade av A, men att lösa dem kräver total avhållsamhet har jag äntligen förstått.
De senaste 15 åren har innehållit tre längre episoder då större jobbiga händelser inneburit att jag självmedicinerat med A. Det har tidigare gått bra att minska på konsumtionen då det ordnat upp sig, men den senaste (pågående) episoden kommer helt enkelt inte att kunna lösas med A närvarande.
Jag har varit otroligt dum och självcentrerad det senaste året och försvarat min rätt till A utan att tänka på att övriga i familjen skadas. Självfallet har bråken kring A medfört att det "jobbiga" blivit än mer jobbigt och eskalerat min självmedicinering och förnekelse.
Min tidigare så "fina" relation med A har vuxit till ett missbruk som drabbar dem jag älskar och bryr mig om, inklusive mig själv.
Dag 3 som nykter missbrukare läggs till handlingarna och jag ser fram emot att vakna upp ytterligare dag 4, för att lära mig mer om mig själv, mina svagheter och de möjligheter som finns, om jag bara lär mig att se nyktert på livet igen!