Bjuden på glöggfest hos god vän började kvällen så mysigt och fint, men valde ju glöggen med A och drack 3 små muggar...tänkte gå hem efter ett par timmar men då plockade värden fram sprit och började bjuda runt. Och jag satte mej igen och tog ett glas... och sen kopplade hjärnan ur!!?? slutade med att jag druckit flera glas, varit otroligt tramsig, skämt ut mej, stannade till sist och kom hem rejält full. Mådde illa och spydde, yr i en timme...
Min särbo blir orolig och tycker att jag förändras jättemycket när jag dricker, han känner inte igen mej och att jag blir "översocial"...han skäms och undrar vem jag är.
Under säkert 20år drack jag nästan ingenting och det var helt ok. Sen har konsumtionen under 10 år(sedan skilsmässa) ökat lite smått hela tiden. Från kanske 1 glas varannan vecka till 2-3 kanske 2 ggr/v. Och det är ju inget problem.
Men mitt problem är att då jag tar en drink, whisky el ngn sprit tappar jag helt koncepterna och blir extremt berusad... jag tänker inte ens att det nog vore bra att sluta, bara kör på, blir yvig och pratig och flamsig, långt över vad jag vill och kan stå för... Så kontrollförlust är ju helt tydligt!

Det här har hänt några gånger under senaste 3 åren, och fast jag VET,så bara "glömmer jag bort det"som om hjärnan slår av, så börjar jag...och tar gärna några shotar/drinkar till...Och mår jätteilla och skäms grymt dagen efter...och tänker aldrig mer...

och jag FÖRSTÅR inte hur det går till, varför, hur jag lurar mej själv,slutar välja aktivt...
Blir rädd för mitt beteende och rädd att jag verkligen ska tappa kontrollen och förstöra relationer och rykte..

och jag har sagt flera gånger att jag inte tål sprit och inte ska dricka det igen !!??!!

Hur tar jag mej ur det här.
Annars så himla nöjd med livet och särbo, friska härliga vuxna barn och bra jobb !? så varför?

Ebba

Jag skulle kunna dricka en gång på tio år och den enda gången förstöra hela mitt liv.
Det är läskigt.

Jag vet inte hur du ska ta dig ur det eller vad som fungerar för dig men jag vill gärna dela med mig av vad som fungerar för mig.

Fokus.
Att ta det på allvar.
Att påminna mig själv varje dag och se till att jag aldrig glömmer.
Att tänka att flaskor eller glas med alkohol, för mig, har varningstrianglar och dödskallemärken - så farligt är det för mig.
Ju längre tiden går sedan det senaste snedsteget, ju lättare är det att förminska och förtränga vad som hänt och att man inte vill vara med om det igen.

En skillnad för mig är också idag att jag känner att jag inte gör en uppoffring när jag inte dricker.
Jag har kommit dit att jag vill vara snäll mot mig själv och ge mig själv ett fint liv.
Jag vill inte skada mig själv och med den känslan och det tankesättet är det enkelt att stå emot alkohol.

Det kanske låter tråkigt, svårt och jobbigt men det här har varit och är vad som krävs för att jag ska må bra.
Och det är värt det hundra gånger om.
Kram.

harrim

Jag har inte druckit mer än ett glas vin på fester sedan många år tillbaka. Jag vet inte vad det är men jag dras lätt med av den glada stämningen och hittar andra drinkare och så är karusellen igång. Det var absolut inte varje gång som det blev för mycket men de gånger det blev det var alltid i samband med en fest, glad middag ed. Numera kör jag alltid bil eller har någon annan ursäkt för att inte dricka mer än ett glas vin. Det är klart att en del tittar undrande, andra muttrar om att man kan ta en taxi, osv men det struntar jag i. Jag törs inte ta risken.