Nu har jag druckit varje dag sen i torsdags. Min sambos tillit för mig är körd i botten. I förrgår började jag trappa ned med folköl, en timman ungefär, och det blev tolv då och tio idag. Min största rädsla med det här är att få anfall av abstinensen. Idag har jag mått… Okej, nykter hittills, imorse var det inte kul. Skakade, hög puls och svettningar. Sov väl tre timmar max. Känns bättre nu, men vet att dillen kan smyga på även om det börjat kännas bättre? Nu ligger på pulsen på runt 72, känner lite svettningar till och från. Ganska klar i huvudet ändå. Ska jag köpa mig ett sexpack och fortsätta trappa ned eller fullgå nykterhet hela dagen? Så många frågor. Rädslan är det värsta.

Hej! Skönt att höra att man inte är ensam med detta! Det kan vara svårt att få partnern att förstå ens problem eftersom ontet kommer inifrån och inte ”syns”. Hur som haver har jag inte köpt några öl än. Det går upp och ned i måendet. Ena stunden känner jag att jag lätt kommer klara det, i nästa kommer en svettningsattack, pulsen stiger och jag blir rädd igen. Helt klart är det så att min motorik och smaksinne börjar vakna till liv. Är inte fullständigt fast i sängen och orkar syssla med lite tvätt osv.

Hur är det med dig, hur mår du? @Bina86

Jag har druckit 3 folköl idag, så inte så mycket. Ska köpa 3 st till strax så att jag har lite till eftermiddag/kväll. Är också livrädd för abstinensen. Jag får jättemycket skakningar och hjärtklappning @Trainofthought

Jättebra jobbat ju! @Bina86

Det som hänt mellan oss är jag svikit henne genom att dricka, hon är helt enkelt urless på skiten. Hon dricker inte själv och har väl typ gett upp om att det ska bli bättre för att jag kontinuerligt faller dit igen. Jämfört med under min värsta period för ett par år sedan där jag söp bort körkortet och var borta flera dygn och bara råsöp i en replokal har det dock blivit KLARA förbättringar. Så någon gnista av hopp bör det väl finnas. Har haft långa perioder av nykterhet - något jag egentligen vill upprätthålla hela tiden. Så smyger sig det på en igen och man börjar dricka i smyg på kvällarna tills det blir för mycket någon gång och det går över till dagdrickande, bara för medicinera ångesten och man till slut, ofrånkomligen, blir påkommen. När man är mitt i det är det enormt svårt att framstå som något annat än helt galen - och man är ju det, haha. Det är en jävla drog, ett gift.

Du får också gärna berätta mer om din egen historia, om du orkar och vill, tycker det hjälper att läsa andras berättelser.

Tack!

Jag förstår. Men hon vet väl om att alkoholism är en sjukdom som kan ta tid att bli frisk ifrån? Det är som att hon skulle bli besviken på dig för att du inte kan gå när du har brutit benet. Men ja det är svårt
Det där, självklart bli man ju besviken ändå och tilliten får sig en törn.

Jag tänker att min partner inte vet något, men jag antar han vet, eller anar iaf. Jag tror jag har varit bra på att smyga med min alkoholism. Vi bor ju inte ihop så lättare för mig att smyga med det om man säger så. Jag gick på AA för ett par år sedan och drack inte en droppe alkohol på ca 2 år. Sen kom en period där jag mådde riktigt dåligt och inte kunde motstå ett glas vin på en fest. Sen har det bara fortsatt och jag har nu druckit nästan varje dag i ett års tid.

Är väl så att hon trott att jag kommit över det helt och släppt det. Kan förstå det också. Vi är på bättre termer idag i alla fall när jag inte druckit någonting, känns skönt. Vet ju dock att det kan sig fula former även om man känner sig bättre, men skulle ärligt talat inte tro det. Blivit progressivt stadigare under dagen. Kanske köper sexpacket ändå OM det skulle balla ur och komma någon dilleattack eller liknande. Behövs det inte häller jag ut det imorgon. Vill VERKLIGEN bli fri från det.

Wow, två år är ju jättebra jobbat. Försök minnas tillbaka till hur du mådde och kände dig under den tiden. Att ta ett återfall börjar ju oftast så. Fick ett förra sommaren när jag var på semester uppåt i landet med kompisar. Det var inte snyggt. Sen dess har jag druckit till och från, mest folköl framför teven. Nästan varje dag låter tufft. Men det kommer till en gräns, eller brytpunkt. Känns som du är här nu!

Brukar du dricka mycket eller blir det mest lite hela tiden? Känns so
delirium tremens oftast inträder hos dem som (verkligen) supit skallen av sig varje dag i minst några månader, eller år. Vi ska nog inte vara oroliga för det, egentligen, men det går ju inte att skuta oroa sig. Hoppas du har det bättre med hjärtklappning och allt! @Bina86

@Trainofthought Det här med DT är väl individuellt, men jag tror inte du behöver oroa dig. Jag tog ett stopp för snart två år sedan, efter att ha druckit 4 - 5 Bag in Box vin per vecka under ett antal år. Jag tror det var en lördag jag kände att ""No more"!
Framåt kvällen den första nyktra dagen fick jag lite krampkänning i händerna. Jag drack ett par glas vin, och det gick över. I övrigt hade jag inga problem, förutom att jag mådde absolut SKIT 5 - 6 dagar. Framför allt första dagen helt utan alkohol. Det var en måndag, och vid lunchtid var jag ett sådant jävla vrak att jag funderade på att åka hem från jobbet och hälla i mig vin. Hade jag gjort det hade jag inte haft något jobb kvar! Jag var nykter en tid efter detta, men tyvärr har jag tagit återfall på återfall.
Att ha, eller köpa, alkohol "utifall att" tror jag inte är någon bra idé. Risken att dricka är så mycket större om du har den tillgänglig. Särskilt som du kommer att må dåligt några dagar när du slutar dricka. Försök bara hålla ut, det går över! Du behöver vara lite stark den första tiden 💪.

Allt gott
Onkel F

Tack för delningen och för tipsen. Det var ingen bra idé som du skrev eftersom jag då drog i mig hela sexpacket innan läggdags. Fick då i alla fall en hel natts sömn och känner mig alltigenom mer positiv idag pga det. Ringt min mor, vilket gav energi och är i full gas med att städa lägenheten. Mer ”traditionell” bakfylla känner jag givetvis, men det är jag så van vid att hantera, känns nästan skönt i jämförelse med mardrömmen med svettningar och ångest som jag hanterat de senaste dagarna då jag drack dygnet runt.

Mitt sätt hantera drickandet till helgerna har varit att dricka sent på kvällen och sen sova. Har liksom kommit överens med mig själv om att det funkar, vet att det inte gör det egentligen, men på det sättet sköter jag jobb och är nykter på vardagarna. Jag höll mig nykter i ett helt dygn efter det eskalerade sönder i några dagar och nu känns som jag är på relativt rätt köl igen. Det är en väldigt, väldigt dålig idé att ha alkohol i kroppen dygnet runt, allt rasar inombords, man blir en helt annan person än den man vanligtvis identifierar sig med. Det är en mycket bättre strategi för en som är mitt läge att dra ned på drickandet till väl valda stunder och jobba sig ned därifrån.

Oj, blev längre än jag menat, men det är skönt att skriva av sig.

Tja… Midsommar kom och ”fuckade” upp allt. Söp mig absolut inte däckad eller så, men var rejält påverkad. Dagen efter var det också fest. Drack mycket mindre då, mest för att hålla mig stabil, började kl. 14, små mängder utspritt sen då. Idag väntade jag till 17:00 innan det blev för svårt att hålla tillbaka, så sen dess har det varit en folköl i timman. Blir så tills jag somnar, drar i mig någon extra för att just KUNNA somna, prioriterar sömnens läkande kraft högt. Lär hamna på en 8-9 stycken. Imorgon kanske jag klarar det, om inte, fortsätter jag trappa ned.

Läst typ hela dagen om att trappa ned (eller ”tapering” som det heter på engelska) och känner mig trygg med den vetskap jag samlat på mig att det kommer funka utan någon större abstinens. Man måste bara vänja kroppen gradvis att vara utan alkohol. Jag är öppen för att jag antagligen rationaliserar att fortsätta dricka, men är så orolig för abstinensens krafter, nu har det ändå pågått över en vecka med sprit varje dag i någon form. Vill så, så gärna bli kvitt det här, men känner mig optimistisk att det snart är över!

Jag förstår vad du menar, har själv varit där många gånger. Just nu har jag petar i mig 2 plattor sen i onsdags och försöker varva ner på 3.5.
Risken är väll inte stor, men jag vet precis hur uselt man mår efter flera dagar i rad.
Man tror man ska dö näst intill.
Men jag tror du kan vara lite lugn.
Jag själv börja öl direkt på morgonen, små salong hela dagen osv….. ta det lugnt. Jag har iaf sett till och ha sällskap idag, när jag varvar ner på 2 sexpack 3.5….. usch vilket liv man har

För mig blev det också två sexpack till slut. En i timman till kl. 01, sen slängde jag i mig 4 stycken på en gång för att kunna somna. Hjälpte sådär, sovit kanske 3-4 timmar. Mycket tid man ligger och blundar bara. Så man känner ju tröttheten. Skönt faktiskt att vara helt nykter igen dock! Svetten och oron kommer säkert tillbaka som ett brev på posten, men då får man väl ta det då. Får se fram på dagen hur olidligt det blir. Om jag dricker ska det INTE bli mer än ett enda sexpack, bara för att mota det värsta. Hoppas det går bättre för dig! @Mälaren

Känner mig rätt pigg och hyfsat positiv idag. Det är ju så evinnerligt varmt så att jag inte kan inte bedöma om svettningarna jag känner är från värme eller abstinens som kickar in. Antagligen lite av båda.
Vi ska iväg och träffa kompisar ikväll och har en rädsla över att abstinensen ska komma över mig när vi sitter där och ska ha trevligt. Som det känns just nu i alla fall - så bra har det inte känts på dagar, vilket säkert bara är positivt. Käkat god frukost och till med en liten lunch, och det smakade till och med bra. Inte druckit idag, har ett sexpack om det skulle balla ur. Så länge jag minskar från dag till dag kan jag rationalisera det. Har stenkoll på mängden jag dricker. Kommer nog fortsätta använda den här tråden som en form av dagbok, det är skönt.

Om en admin läser det här får hen gärna flytta tråden till ”förändra sitt drickande”, placerade den fel från början eftersom jag är högst medveten om att jag dricker för mycket.

Nä, en dusch av det kallare slaget för att få bort det äckliga lagret svett vore inte fel.