Hej på er alla kämpar!
Jag har läst här i forumet till och från i ca 5 år skulle jag tro, så nu tycker jag det är dags att gå med och skriva något själv. Jag hoppas att det blir en bra morot för att hålla mig nyckter. Jag har igentligen aldrig kunnat hantera alkohol bra sedan jag började i 13-14 års åldern men kunde ändå hålla det under kontroll. Jag hade tur och gjorde en tuff värnplikt så då blev man nykter i ett år, och sen tar det ju lite tid innan man trappar upp igen. Sedan hade jag en spiknykter period mellan 25-30 års ålder, men sen började det braka iväg med fester varje ledig stund. Det har resulterat i att jag har i minst 15 år har druckit alkohol 3-4 dagar i veckan och ännu mer på semestrar mm. Jag har under några år levt under en stor psykisk stress och drack då ganska destruktivt, det hade sin kulmen för drygt 1 år sedan då jag började få nog och började mer fundera över mitt drickande. Det har varit något lugnare med krökat sedan dess även om med samma frekvens. För ett par månader sedan höll jag mig nykter i 28 dagar innan man som vanligt intalade sig att det här är ju lugnt jag kan dricka lite i helgen, ja hur det går vet vi ju alla! Sedan höll jag upp i 12 dagar innan det gick åt helvete igen och avslutade med en 5 dagars rotblöta som varade över förra helgen. Jag är nu på dag 5 igen och kropp och hjärna har tjatat hela dagen efter alkohol men fick inget. Jag hoppas att läsa, skriva här och räkna dagar här kommer att hjälpa mig att klara mig länge denna gång.

...med egen tråd! Det känns som om du verkligen kommit till insikt angående denna djävulska och förrädiska drog. Du verkar vara klar över att strategin att räkna dagar passar dig. Bra där! Önskar dig lycka till på den ofta kantiga och jobbiga vägen mot nykterhet! ♡

Tack Tack för era kommentarer, det känns bra att man äntligen har börjat skriva här men också ganska nervöst. Det är faktiskt redan dag 6 för jag började skriva så sent igår så det hann bli idag innan jag skickade. Jo det var såhär AlkoDHhyperD att jag levde i ett förhållande där min partner påstod att jag var alkoholist och jag tyckte att hur fan kan man påstå det om mig?. Så jag gav mig fan på att bevisa att jag hade minsan inga alkoholproblem, det var kämpigt i början men det gick bra och till slut, och efter en tid så kunde jag vara sugen men kunde lika gärna ge fan i det. Jag kunde till och med känna nä va jobbigt att vara onykter tänk om jag behöver köra bil. Kärleken övervinner allt sägs det ju men tyvär tar den slut ibland. Det här är ju lysande när man skriver och annuliserar sitt tidigare liv, jag kanske har ett tillräckligt jävlar anamma i mig. Man får hoppas. Men nu är det dag 6 och det är pirrigt värre i kroppen, ojämn puls, stress och dåligt humör men det är bara att bita ihop. Bokat in bio med sonen i kväll så inga snedsteg kan göras idag och köpt hem alkoholfri öl, funkar ganska bra tycker jag att man åtminstone kan ta en öl när man blir sugen.

AlkoDHyperD

Jo, så är det nog. Den kan kompensera för hålet inombords. Tror jag iallafall. Har tyvärr själv inte fått uppleva den ännu, men kanske ökar chansen nu som nyskild ?
Att förlita sig på kärlek genom någon annan är ju som du förmodligen har erfarenhet av rätt skört.
Vad sägs om kärlek till livet och att jobba med upplevelse av egenvärde. Att vara värdefull i sig själv, med alla skavanker och svagheter som vi alla har mer eller mindre av.
Det är möjligt, även för en anknytningsskadad person som jag själv. Svårt, ja, men möjligt.
Börja med förståelse. Se dig själv med vänlighet och icke-dömande. Inte i alla handlingar, men i person. Som du skulle sett på din son t ex.
Bra att du bokat in saker som kräver nykterhet. Jävlar anamma hjälper långt, men när det blir riktigt tufft behövs hängslen och livremmar. Stratgier före och en akutplan för skarpt läge.
Med tiden avtar kampen och det blir skönt att vila i nykterheten.
Kram

Det känns bättre i kroppen i dag ock jag har äntligen fått ca 6 Tim sammanhängande sömn. Jag har tänkt en del på vilken svår avvägning det är, att tänka lagom mycke på att man har alkoholproblem eller släppa det, vara glad och gå vidare. Tänker jag för mycke på mina A-problem så trycker jag bara ner mig själv, blir deppig, känner mig låg och underlägsen samt att man samtidigt tänker för mycke på alkohol. Men om man ger fan i att tänka på och kommaihåg problemen, så är det jävligt lätt att hamna i det läget att det här går ju bra, jag har inga problem jag kann dricka i helgen. Det brukar för mig gå bra 1-2 helger att dricka måttligt men sen är det full fart igen.

DetGårBättre

Vi saknar alla förmågan att använda bromsen förr eller senare!

För mig har gemenskapen på AA fått mig att tänka mindre på problemen men ändå vara medveten om det. Jag har visserligen alltid klarat att lägga undan alkoholen själv men börjat inom ett år då, "jag har ju inga problem" tankar åter kommit. Sen funkar det skitvra en kortare eller längre tid, sen bums undrar man "va fan hände?". Bromsen... Den är inte rolig att använda efter ett tag tydligen.

Det är väl just avvägningen mellan att anse sig ha problem och inte som ställer till det. Jag har ofta tänkt att har jag problem så fuck it jag kan lika gärna dricka. Samma om jag anser att jag inte har problem för då kan hag dricka eftersom jag inte har problem. Jag tror du har rätt i att ju mindre vi tänker på om vi har problem eller ej ju större chans att inte dricka, dock behöver man ju vara alert och ha nödbroms om något skulle ske.

Nu kämpar vi på.

igår blev det öl till renoveringen här hemma. Jag var helt enkelt så jävla trött på att jag inte får, så jag gav fan i allt och drog till bolaget. Till min förvåning så var det inte gott, men jag kämpade i mig alla ölen i förhoppningen att en öl till så känns det nog finemang sen. Men nä det var bara jobbigt och alkoholen kändes mer som det gift det verkligen är. Jag antar att kroppen reagerar annorlunda när giftet har hunnit gå ur ordentligt mellan alkoholintagen. Jag ser inte det här som ett misslyckande utan mer som att nu kan jag lägga ännu en erfarenhet till samlingen om vilket skit alkohol är. Man får hoppas att det kommer smaka och kännas lika illa i fortsättningen men det är väll tveksamt. Nu längtar jag tills jag fått ut giftet ur kroppen igen och få känna den sköna nycktra, giftfria känslan igen.

AlkoDHyperD

Så, se absolut inte detta som ett misslyckande, men ta heller inte för lätt på det. Du kanske inte gillade det dnna gången och förvilla att tro att det förlorat sin dragningskraft. Knappast. Dragningskraften kommer snabbt tillbaka och blir besatthet.
Jag skulle råda dig att lägga så många nyktra dagar du bara kan mellan denna gången och (förhoppningsvis aldrig) nästa.
Bra att du redan bestämt dig för att hoppa in i det nyktra spåret igen!
Kram

Ginger

Bra att du kämpar på! Vilken dag är du inne på nu? Själv blir det dag 6 nu, med både rökning och alkohol. Måste skärpa till mig, annars kommer killen att lämna mig. Känner att det kommer att gå bra den här gången, men som sagt bara dag 6.. Uppdatera gärna hur det går för dig :)

När ska man lära sig att ingenting blir bättre av en rejäl fylla. Jag mådde ju så bra i torsdags när arbetsveckan tog slut och fick den lysande iden att nu ska jag dricka vin julpynta och ha det bra. Ja inte blev det mycke julpynta av men jag lyckades få i mig 3L vin i Torsdags och sen fortsatte jag i går morse med 6 st starköl, duktig idiot! Det var 2 dagar till åthelvete. Men men det är bara att kämpa vidare och hoppas på bättre lycka denna gång, så länge man kämpar vidare så dricker man ju totalt sett mindre. I somras började göra en markering i almanackan varje gång jag dricker alkohol, och det är ganska skönt att se att numera är det bara 5-6 markeringar per månad där det tidigare hade varit minst 16st. Så att kämpa på har ju trotsallt effekt. Nu längtar jag efter en lång nykter period så man får känna den där sköna fria känslan igen.

Se till att inte ha tillgång till alkohol, framför allt inget hemma. Kanske kan du åka en omväg förbi systemet nästa gång suget sätter in. Vad som helst som försvårar, framför allt inte underlätta, för begäret att ta över. Bara du vet vilka strategier som passar just dig.

Lycka till och fortsätt att skriva här! ♡

Och du, grattis till det ökade antalet nyktra dagar! Jag tror på dig.

Nu har jag kämpat mig igenom ett mycke motigt träningspass och sedan hjälpt en granne med ett tungt jobb. Som sagt motigt men ändå skönt att man har gjort något vettigt idag. Efter utfört arbete så märkte jag på grannen att han gärna ville bjuda på öl eller grogg men då smet jag, skyllde på att jag inte hade tid måste åka och handla och så. Ibland är det bättre att fly än att illa fäkta.

Tack Vinäger!
Hjärtklappning, svettningar och så trött men ändå skönt att vara i det stadiet på Söndagen och inte på typ Tisdag som det ofta har varit.
Jag undrar varför det är så svårt att tänka sig ett liv utan alkohol, jag om någon vet ju vilket skit jag tycker alkohol är. Som någon skrev här i forumet att man saknar aldrig en missad fylla,
Så sant så sant.
Jag har alltid beundrat och varit lite avensjuk på personer som kan gå på fest mm och välja att vara nyktra bara för att dom känner för det.
Jag måste försöka ändra på hur jag ser på mig själv och mitt förhållande till alkohol, helt enkelt försöka bli en person som inte dricker alkohol längre.
Så nu lovar jag mig själv att vara nykter i en månad som en rejäl rivstart, sedan får jag se hur läget är då och sedan ta det dag för dag.
Nu jävlar ska jag kämpa!!

Du är stark, som kämpar vidare och inte ger upp! ? Jag har liknande erfarenheter av alkohol-problem, som du beskrivit. Kämpar gärna vidare med dej. Lycka till.

Evigt ung

Jag hänger på dig! Jag var jätte full i fredags och säkert fortfarande full/bakfull igår.
Därför räknar jag det som dag 1 idag.
Jag var nykter i över 100 dagar i somras sen blev jag övermodig och drack 1-2 glas vin till maten under några fantastiska veckor.
Nu är jag fast igen... kan tömma en box på 3-4 dagar.

Så... Jag kan inte dricka lagom.
Måste sluta helt, vill sluta helt och ska sluta helt med alkohol!

Låt oss kämpa tillsammans!
Kram

Ja häng på nu så kämpar vi vidare. Mitt första delmål är
10 Januari 2018 klarar man sig dit så har man fått ytterligare goda erfarenheter av hur jäkla skönt det är att vara nyckter.
Jag tycker det känns som ju fler nycktra perioder man har, ju mer lär man sig hur skönt och bra det är att vara nyckter, och med det kommer även viljan att vara nykter. Tidigare så rullade det bara på med alkoholen utan att man reflekterade över vad man höll på med. Det har tagit mig
Ca 2 år att komma till den insikt jag har nu och det är bara pga att jag har minskat på krökat, gett fan i återställare på Söndag och upptäckt va skönt det blev att gå till jobbet på Måndag, ibland bara druckit en dag på helgen och även någon vit helg då och då.
Det tar tid att komma till insikt.
Nä nu känner jag att jag bara pladdrar på så nu ger jag mig.
Häng på nu Manda och alla ni andra så kör vi ända in i kaklet.
Vi har allt att vinna på att kämpa vidare och ge det ett ärligt försök!