Skrivit här innan ett par gånger under ibland andra alias.
Men jag undrar enkelt, jag litar inte på myndigheter och deras kompetens.
Jag har två barn jag har kämpat för mot en psykiskt sjuk kvinna och därför har jag alltid varit rädd att söka hjälp.
Det ger henne den hand hon behöver. Vi pratar om en kvinna som pratar med alla hon tror jag har kontakt med.
Vi är uppe i många socanmälningar främst mot henne mot hon har alltid hävdat att jag dricker, därför är allt fel. Vilket jag gör.
Men hon använder det som försvar mot allt hon gjort.
Mina barn älskar mig och mår bra med mig, jag tar inte det ansvaret jag borde alltid, men har tidigare sökt hjälp för jag känner mig svag.
Vi bor inte ihop sen många år, men ständigt är det problem.
Jag vill hitta hjälp men det måste vara rätt. Jag tycker det är rätt fel att jag inte får normal läkarvård för jag en gång sökte hjälp.
Sen dess har mitt liv varit ett helvete. Sömn och ångest får jag inget mot som funkar. För jag klasssades som missbrukare när jag själv gick in och sa att jag ville prova antabus för att vara helt fri från att kunna använda alkohol under en period som var svår och där jag behövde vara stark.
Nu funkar det inte och blivit erbjuden alternativ, jag är fast anställd, har bra betalt och blivit erbjuden alternativ.
Vilken är den bästa och vilka krav ställs på en?
Naltrexon fungerade bra på mig, drack båkdelen av vad jag gjorde men gjorde också att jag kunde hantera livssituationen jag hade och har.
Beroendedelen i kommunen gav mig samtal 1 gång varannan vecka, där vi nästan aldrig pratade alkohol utan bara min livssituation, vilket jag kan tycka är förklarligt men gav mig inget annat än att en annan person förstod var jag var.
Gör jag det igen får jag ytterligare en flagga.
Det gör så jävla ont att inte kunna vara ärlig utan att vara rädd för vad som ska hända. Att bara stänga ner den bubblan som "hållt än vid liv" efter 6-7 års slit vet jag redan är helt livsfarligt.
Så vad är råden? Vilken instution kan man lita på faktiskt är ute efter att hjälpa än? Vilka får minst påverkningar i livet? Jag vet att man kan vända sig till jobbet men litar inte på dom heller.
Jag är sjukskriven nu men för stress och värdena i blodet visade ju på för hög konsumtion, jag är inte naiv, jag vet att alkohol är det sämsta man kan ta men är inte heller alltid orsaken till hur man mår från början. Jag har 0 tillförlitilighet till läkare och deras förståelse i detta men det börjar bli akut i livet.
Allt jag försöker jag ger kroppsliga smärtor, jag skulle hellre bli slagen på käften dagligen än att svara i telefon t.ex.
Jag har ett högt uppsatt jobb där jag ska ansvara för andra kollegors arbete men klarar inte det.
Jag måste gå en väg men ser gärna era erfarenheter vilken.