av Akvariet

God morgon!

Tillbaka i forumet efter försök/återfall/försök/återfall/.... och givit upp (det är ändå semester). Har glömt lösenord till min gamla användare (bortsupen), så här kommer jag i ny tappning. Min story finns här:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/7249

Då, i vintras, trodde jag att jag skulle kunna sluta supa och börja normaldricka. Nu tror jag inte längre på det, men liksom flera andra här i forumet har jag svårt att uttala att jag ska sluta dricka helt, så det får bli tillsvidare eller ett tag.

Har intensivläst i flera trådar här under eftermiddagen och kvällen i går (samtidigt som jag drack öl) och inser att jag har mycket gemensamt med många av er, och att det finns en massa klokhet och styrka i detta forum.

Jag känner mig smutsig och behöver tvätta mig, kunna andas frisk luft, känna mig levande. Det är som att gå igenom tillvaron med en säck över huvudet. En skitig säck som dövar alla sinnen och effektivt förhindrar mig att göra det jag vill.

Har varit på suparsemester. Fast det heter inte så i mina kretsar, för vi har minsann varit på dyra krogar och druckigt och ätit gott. Och vi lagar fantastisk mat hemma (när vi orkar) för att se till att vi får ursäkter för att supa.

Mitt huvudsakliga problem i relation till A är att jag inte kan sluta - istället för ett glas så dricker jag minst sex. Sedan kan jag eventuellt avsluta och gå och lägga mig, men helst ska jag tömma lagret. Eller, om lagret är stort, dricka tills jag stupar/somnar. Tar jag inte det första glaset så kan det gå att inte dricka en dag, men ärligt talat så är det inte många dagar jag inte tar det första glaset. Och min fru är minst lika glad i att dricka. Så jag dricker både ofta och mycket. Än så länge håller jag ihop tillvaron (ni kan ramsan: bra jobb, bostad, fin bil etc etc), men alla i min omgivning vet att jag/vi dricker, så om förändring inte görs så kommer det att gå åt h-e.

Så från och med idag är det förändring. Nu är jag vit. Tills vidare. Den här gången ska jag vinna kampen. Häng gärna med på resan

Tack för att ni finns. Nu hoppas jag kunna somna om sova några timmar

Akvariet
ons, 2014-08-06 - 09:41

Starten på den här tråden blev ganska spontan, frustrerad och ostrukturerad. Men jag ångrar den inte. Här kommer ett mer nyktert inlägg (i dubbel bemärkelse).

Jag måste motiveras av något positiva drivkrafter för förändring. Det handlar inte om att sluta dricka utan det handlar om att börja leva (vara en bättre make, bättre förälder, göra ett bättre jobb, träna mer, ta hand om relationer och fastigheter, träna, undersöka livets små och stora mysterier). Kort och gott: göra allt det där som jag, hittills, mest pratat om (ofta överdrivet förhärligat i berusat tillstånd). Förstå mig nu rätt: jag vill inte springa omkring som galning och brinna ut på nolltid, men jag vill inte heller sluta dricka och inte ha tankar om vad jag ska fylla min nyvunna fritid med. Det handlar om att förändra mitt liv, och jag vill inte ta bort utan att lägga till något

Jag har oftast haft det lätt för mig och det innebär att jag har svårt att forcera svåra hinder eller genomföra krävande förändringar. Jag har definitivt underskattat begäret och den makt som A har över en. Jag trodde att det gick att fixa med vänsterhanden, samtidigt som jag klarar av att genomföra ett flertal andra förändringar (som om man renoverar ett rum ungefär, ett par arbetsdagar och sen är det klart). Att jag förmodligen kommer att kämpa med detta begär under lång tid, kanske resten av mitt liv, har inte gått in. Men nu ska jag ta kampen.

Som så många andra är umgänget med A för mig till stor del förknippat med avkoppling. Jag kommer att ha svårt att koppla av utan A. Jag vet att det kommer att vara som värst under de första dagarna. Jag vet att min kropp är van vid belöning med A när jag genomfört ett stort eller litet projekt. När det bara handlar om mig är relativt enkelt att ersätta A med något annat (för mig funkar t. ex alkoholfri öl bra), det är värre när det är tillsammans med andra, t. ex. hustrun som dricker ungefär lika mycket som jag. Då blir det liksom att sätta sig utanför den gemenskap vi haft att inte dricka med henne, och jag blir påtagligt ofta irriterad på henne för att hon dricker. Här kämpar jag med att sluta och så kan hon inte "sluta med mig". Slutledningen blir alltsomoftast att det är hennes fel att jag inte kan sluta, vilket ju är helt åt skogen. Men det är ju så att det inte är bättre av att vi dricker, det är bara att minnet av alla blunders, gräl och oförrätter inte syns i alkoholdimmorna. De (få) dagar jag har varit nykter och hon druckit så kommer ja ihåg hur det är. Jag ser det sjuka med vad vi håller på med. Jag älskar verkligen min fru och vill leva ett gott liv med henne, inte som vi har det nu, och jag inbillar mig att jag måste vara stark och först ta mig ur As begär och sedan försöka stötta henne.

Akvariet
tors, 2014-08-07 - 09:37

Hoppas att någon läser detta.

Några snabba noteringar så här på förmiddagen min andra nyktra dag. I går dök bekanta tankar och ett lätt sug upp vid några tillfällen. Jag jobbade hemma och gick på eftermiddagen ut för att hämta posten. Härlig sommardag och, automatiskt på någon millisekund, tankar på vad gott det skulle vara med en öl, eller, förstås, flera, på uteplatsen. Senare på kvällen lagade jag middag och kände då kombinerat hunger och alkosug, som jag brukade döva med vin och eller öl under matlagning. Det brukade vara så trevligt att laga mat att jag valde krångliga och tidskrävande rätter. Igår var jag ensam vuxen som skulle äta så det var lätt att föra bort alkoholen från agendan den här gången. På kvällen när lugnet lagt sig så kom det sug igen som stillades med kolsyrat vatten. Nöjd till sängs för en hel natts sömn, trodde jag.

Vaknade 3 och var klarvaken. Fortsatt läsa "Snälla mamma sluta dricka" av Britta Berggren Ericson som jag började på igår. Jag litar inte riktigt på mig själv och behöver övertyga mig med argument. Och det fungerar att läsa den boken. Mer övertygad idag än i går. Det som framförallt slog mig i morse var hur Britta betonar förnekelsen som en riktigt stor bov för att odla sin sjukdom. Det och insikten att barn som har alkoholiserade föräldrar tror att det är normalt att dricka, att alla mammor och pappor dricker när de kommer hem från jobbet, gjorde intryck på mig. Så ska inte mitt yngsta barn ha det (6 år). Jag ska inte bli en sådan pappa.

Reflekterade över hur jag själv ska klara av att inte dricka och kom fram till att det finns två personer som jag behöver prata mycket med detta om; min fru och min mamma. Båda är förtjusta i öl och vin och jag tror att ingen av dem tycker att jag (eller de själva) har alkoholproblem. Jag behöver prata med för att få dem att förstå att jag tycker att jag har problem på riktigt. Det blir så lätt som i något avsnitt av Solsidan som gick i repris nyligen: att man gör en överenskommelse om att minska på drickandet men det tas på något sätt inte på allvar och det enda som händer är att man håller upp några dagar och sedan hittar ett lämpligt argument och/eller tillfälle för att börja igen. De som säger sig vilja minska eller sluta tas inte på allvar. "Ja, du ta ett par vita dagar så kan vi ta en rejäl runda på lördag. Det mår du bra av" (menar man rundan eller de vita dagarna) "Sluta kan du göra sedan, nu är det ju lördag". Hur som helst så kan boken rekommenderas.

Detta blev längre än menat. Måste återgå till jobbet nu. Ni som läser detta, skriv gärna en rad. Hur ska jag prata med mina nära och kära om detta? Jag vill inte hamna i konflikt och/eller skuldbelägga, men bli tagen på allvar.

aeromagnus
tors, 2014-08-07 - 09:46

Du och jag har lite samma bekymmer. Drack också tills jag stupade. Försökte prata med familjen, inte bra. Jag tror och jag brukar ge råd att prata med någon som kan detta med alkohol. Funderat på AA? Medicin så du inte kan dricka? Då behöver man inte tänka på detta med att ha ett val att dricka eller inte. Ser min antabus som en tablett mot allergi. En del tar astmaspray, jag tar antabus. Kämpa på.

Akvariet
tors, 2014-08-07 - 14:54

Tack för stöd och tips.

Har tidigare inte funderat på vare sig AA eller medicin. Har inte erkänt att jag har problem, har kört "visst dricker jag mycket, men jag kan ju sluta när som helst, bara jag vill" - ramsan, men efter att ha lärt mig lite om AA (visste i princip ingenting tidigare) de senaste dagarna, så varför inte...? Medicin känns mer avlägset - " är jag verkligen så dålig - alkoholist på riktigt"?. Men allt som inte stjälper, hjälper.... Är lite velig, får se hur jag gör. Men jag ska leta reda på en lämplig AA grupp och åtminstone gå på ett öppet möte.

aeromagnus
tors, 2014-08-07 - 17:21

Du och jag har lite samma bekymmer. Drack också tills jag stupade. Försökte prata med familjen, inte bra. Jag tror och jag brukar ge råd att prata med någon som kan detta med alkohol. Funderat på AA? Medicin så du inte kan dricka? Då behöver man inte tänka på detta med att ha ett val att dricka eller inte. Ser min antabus som en tablett mot allergi. En del tar astmaspray, jag tar antabus. Kämpa på.

Akvariet
fre, 2014-08-08 - 05:59

Jaha så börjar tredje dagen och jag mår bra (bättre än jag trott) bortsett från att jag sover som en kratta. Vaknar klarvaken mellan 2 och 3 på natten och går omkring och vankar, läser och funderar. Blir åtminstone inte stressad av att inte sova och tankarna på A dyker inte alls upp, där på småtimmarna. Tänker gå och träna idag på lunchen, det har inte hänt mycket där senaste dagarna och främjar nog sömnen.

Ikväll väntar en ny prövning. Fredag, hem kommer hustrun som jobbat på annan ort ett par dagar och med henne förmodligen ganska många öl. Jag vill gärna vara med henne och höra hur hon haft det, men jag vill slippa den tilltagande onykterheten. Vid liknande tillfällen tidigare har jag antingen dragit mig undan eller joinat ölslaget. Det senare inget alternativ, det förra främjar inte relationen. Det blir en intressant kväll. Hon vet att jag inte vill dricka på ett tag, men jag tror inte hon tar det på allvar (med all rätt, eftersom jag inte själv gjort som jag sagt tidigare).
Jag ska inte dricka idag
Ha en härlig fredag

Akvariet
fre, 2014-08-08 - 09:56

för ditt stöd och ditt tips. Du har definitivt en poäng där och jag är definitiv benägen att snacka mer än jag handlar. Tar med mig det :)

LillPer
fre, 2014-08-08 - 13:01

Hej,
Jag följer din resa och tycker du skriver bra. Dina tankar och funderingar stämmer väl in på mina egna erfarenheter. Har dock inte en fru som dricker för mycket utan måttligt, normalt alltså. Hade hon varit som din äkta hälft vet jag inte vart det hade slutat för min del. Men jag stör mig ju mycket på de ytterst få gånger hon blir berusad. Tänk vad märkligt, själv har man varit berusad och hundratals gånger och inte fattat varför frun tycker man är jobbig eller pinsam. Nä fy fan vad menlöst det varit.
För mig går det inte dricka och tro att hon ska stanna kvar. Jag har kommit till en återvändsgränd på min väg. Drick måttligt eller drick i din ensamhet utan familjen. Jag valde att inte dricka alls för måttlig har jag aldrig varit och kommer aldrig att bli.
Tänkte som Villmåbra att du kanske ska chilla ner och inte konfrontera med ord utan bara visa i handling att du menar allvar och är trött på skiten.
För mig tog löften och ord slut. Jag kan bara visa vad jag står för genom att låta bli och vara ärlig mot mig själv och de kära runt omkring.
Det är slut nu.
Nykter sedan 7 Juni.
Kämpa på, all lycka till dig.

LillPer

Akvariet
fre, 2014-08-08 - 15:29

för din uppmuntran. Härligt att du varit nykter sedan juni. Bra jobbat. Tar till mig, det är handling som gäller.

År verkligen tacksam för att ni finns där ute.

Akvariet
lör, 2014-08-09 - 07:09

Lördag morgon och klar i huvet, men seg i kroppen (beror på gårdagens träningspass). Sov bättre i natt, även om jag vaknade och låg vaken ett par timmar i natt. Det är mycket tankar som snurrar, men jag är mer övertygad efter att under gårdagen försökt prata med en allt simmigare hustru och sovit i närheten av alkoholångorna.

Idag väntar utflykt med hustrun och 6-åringen

konstnären
lör, 2014-08-09 - 07:31

Grattis till dag fyra, jättebra. Det var mycket snurr i huvudet med tankar första tiden. Jag hade mycket att bearbeta, och be folk om ursäkt.
Kändes bra efteråt. I morgon 11 månader för mig och jag är mycket stolt och glad.
Fin lördag till dig
Konstnären

Incognito_66
lör, 2014-08-09 - 18:06

Gratulerar! Starkt gjort att du inte drack igår. Riktigt bra! Det är inte lätt att motstå frestelsen men visst känns det skönt att kunna vakna klar i huvudet och veta att tröttheten kommer från ett träningspass.
Vi tar inget glas idag heller!
/Incognito

Akvariet
sön, 2014-08-10 - 07:03

Söndag morgon och klar i huvudet, har dessutom sovit bra i natt.

Det har varit många tankar och iakttagelser som snurrat under fredag och lördag. Fredag kväll kommer en trött och förfriskad hustru hem som verkligen stinker öl, Det beror säkert på att jag tidigare sällan eller aldrig varit i sådant skick att jag har känt det. I mitt nya nykterhet ser jag allt i detalj, hur girigt hon vill ha mer, hur trött och sliten hon ser ut, hur surriga resonemangen och berättelserna är, hur mycket hon är älskad och saknad av sitt barn. Barnet som varit utan sin mamma ett par dagar. Det senare slår mig som en spark i magen. Det är alltså så här det är att växa upp i spåren av A. Barnet vill vara med sin mamma, hon vill kramas, att mamma läser saga, berätta allt som hänt under en händelserik vecka som för barnet varit lång. Detta möts i ett alkorus. Det möts verkligen: mamman lyssnar, läser saga, kramas. Men tänk så mycket bättre det hade mötts om inte A varit med. Tänk hur mycket sämre det kan bli om A får vara med några år till. Tänk hur usel jag varit som pappa. Tänk hur vidrigt det är att barn ska växa upp och tro att det är så alla mammor/pappor gör (för så tror barn) att det är normalt, att det ska vara så att när mamma/pappa kommer hem från jobbet dricker de A. När det är läggdags då sluddrar mamma/pappa. När barnet vaknar mitt i natten då vaknar mamma/pappa (kanske om man ruskar dem ordentligt). Hittar inte ord för vad jag tycker om detta och hur illa jag tycker om mig själv för att ha gjort det mot mina barn.

Att dricka, vara bakis och planera för att dricka är förknippad med tunnelseende och påtagliga begränsningar i olika sammanhang. Jag har tänkt på hur man möter och behandlar människor i olika situationer, t. ex. i arbetet. En del av mitt arbete handlar om att leda andra. Hur ska jag kunna leda andra på ett bra sätt när jag själv är helt upptagen av mitt eget behov och begär t? För att göra ett bra arbete behöver jag förstå hur folk tänker, ta in deras perspektiv och kunna möta detta på ett bra sätt och sedan resonera fram till bra lösningar, både för mig och den andre. Hur kan göra det på ett bra sätt när jag är upptagen av A? Missförstå mig rätt, jag har aldrig druckit på jobbet (annat än när saker och ting ska firas eller på konferens - och då har det förstås blivit tydligt, för de kollegor som vill se, att jag har problem) men jag har förstås varit bakis och/eller på annat sätt upptagen med A. Jag har tidigare bara sett det som att jag för tillfället är lite ur slag, nu tror jag det är ett systemfel hos den som har mitt beteende. Man förstärker sina egoistiska drag, blir mer socialt klumpig, slarvar i iakttagelser och analyser om medmänniskor, relationer och situationer. Kort sagt mer av skitstövel än man behöver vara. Och det oavsett om man för tillfället är påverkad av A eller inte. Och detta gäller förstås i relation till familj, grannar, släkt och vänner också. Nu tänker jag det är ju förskräckligt, att jag, precis om i min föräldraroll, behandlat människor illa eller i alla fall sämre jag kunnat, men samtidigt hoppfullt. Det är inspirerande att upptäcka nya, för mig oväntade, möjligheter med att sluta med A.

När jag läser vad jag just skrivit så slår det mig att det som står där är självklart. Men det har det inte varit för mig, eller i alla fall inte i mitt liv. Allt blir så starkt när det träffar en själv, mitt i magen, i mitt lilla liv.

Ska inte dricka idag, inte nu och inte om en stund.

Ha en bra söndag allihop. Det finns inte ord för hur viktigt detta forum är för mig

anonyMu
sön, 2014-08-10 - 07:28

Så oerhört insiktsfullt och klarsynt formulerat. Det är som du säger. Allt detta är självklart. Men det har det inte varit för oss.

Du är stark och kommer att klara detta den här gången. Om du någonsin vacklar - läs ditt senaste inlägg! Det ska jag göra.

Inget första glas för oss idag! Kram

Akvariet
sön, 2014-08-10 - 20:38

för din kommentar och stöd. Du ska veta att läsningen av din tråd var det som fick mig att fatta beslutet för 5 dagar sedan.

Idag har det varit tufft, sänkte garden lite och då fick den lede fi in flera slag. Rejält sug och A på armslängds avstånd... men... inget glas idag.

Ha en bra söndagskväll

Kramar

anonyMu
sön, 2014-08-10 - 22:11

Men tack själv kära du! Du inspirerar ju mig! Vad glad jag blir över att min resa kan vara till hjälp för andra. Blev väldigt rörd över vad du skrev. :-)

Min semester slutar också nu. Men det ska vi klara bra, eller hur?!

Sov gott inatt! Kram

Akvariet
sön, 2014-08-10 - 22:45

Det är klart vi klarar jobbet. Det är semestern och ledighet jag är mest rädd för.

Visst finns det där "nu-har-jag-presterat-och-vill-koppla-av-suget" som behagar klippa till rakt i magen då och då, hårt. Nu tänker jag att det måste få finnas och jag måste kunna leva med det, om inte det kommer då gömmer vi oss eller slutar att prestera på allvar. Det jag måste lära mig är att inte ge efter, att leva och handla utifrån de insikter jag har, att kunna hålla emot, spänna magen och ta emot slaget. Kommer inte "nu-har-jag-presterat-och-vill-koppla-av-suget" så har jag inte presterat. Jag vill prestera. Efteråt vill jag fira och koppla av. Utan alkohol. Kanske meditation, göra som LillPer - springa i skogen, baka, lyfta skrot, plocka svamp, jag vet inte. Det är så mycket man göra i stället för att dricka. En värld av möjligheter öppnar sig, en massa sätt att fira och koppla av. För det är ju det vi behöver.

Idag blev projektet "laga mat med en 6-åring" mitt sätt att hantera ett rejält sug. Vi planerade, skrev inköpslistor, handlade, lagade, grisade ner halva köket och hade så roligt att jag helt glömde att det var frustrerad jag var från början. Så har jag aldrig hanterat negativ frustration tidigare. Bryta mönster, göra nytt, våga prova. Det händer grejer nu, och det är jobbigt. Men kul :)

Godnatt. Ha en bra måndag.

Godnatt, ha en härlig måndag

Akvariet
mån, 2014-08-11 - 05:57

God morgon! Nu är det dags för sjätte dagen. Känns som en evighet. Nästan allt jag gör speglas i ett "då" och ett "nu". Då med A var det på ett sätt, nu utan på ett annat. Det är som att upptäcka världen på nytt, att lära om. Jag blir trött och seg av det, alldeles matt av alla intryck och tankar. Men samtidigt är jag pigg, huvudet fungerar alldeles strålande. Inatt har jag sovit hela natten, och bortsett från suget som kommer då och då mår jag bra.

Har en app i min telefon som räknar,dag för dag, timme för timme, minut för minut, sekund för sekund. Den är min kompis, får inte stoppas eller startas om. Jag ska ta hand om den, se till att den fortsätter. Den ska vårdas: 6 dagar, 5 timmar, 54 minuter, och 17, 18, 19..... Fortsätt, fortsätt, fortsätt.

Inget glas idag för mig

Ha en skön måndag

konstnären
mån, 2014-08-11 - 07:32

Kul det där med appen, bra grej tror jag. Själv är jag noga med mina röda kryss i almenackan varje månad. I går ett stort X 11 månader.
Grattis till din vecka, eller nästan då. Kanonbra. Visst är det så att det finns hundra möjligheter i nyktert tillstånd, hade svårt för det i början.
Jag var ju van sitta under fläkten röka och dricka vin och skjuta upp allt. Du gör helt rätt när det sär suget kommer, bryta är bästa hjälpen.
Inte fastna i dom där tankarna, det är livsfarligt. Har gjort det själv några ggr. och gråtit och ömkat mig själv. Men inte har det hjälp, tvärtom.
Tankarna kan komma än idag, men dom är helt hanterbara, A ska aldrig få revanch på mig. Jag vet vad jag har, och jag vet oxså vad jag får
med A.
Idag vad som än händer inget första glas för mig
Fin dag till dig
Konstnären