När jag vakna på juldagen, insåg jag att om jag fortsätter med alkoholen som min bästa vän, kommer den ta mitt liv. Aldrig någonsin tidigare mått sämre dagen efter, svårt att andas, sova, darrig, svårt med balansen, mm.
Om inte annat förstöra mitt liv för gott, så jobbar ens vän..Vart bjuden till en bekant samt deras trevliga familj på julafton...tror dom flesta vet vad som hände...värsta är bara att jag inte skulle kunna åka, abstinens är för stor nuförtiden. Mycket av den varan sista året..säger nej eller inte ens hör av mig när jag är bjuden någonstans, just en fin kille..
Lever idag ett välordnat liv men de värsta för mig är kort huset just börjar falla ihop, vänner kolleger har nog börjat märka
Nog alltid druckit lite mer än andra men det vart på min bröllopsresa 14 år sen det vart regelbundet, nu skild sen fyra år tillbaka men det känns faktiskt bra för mig. Gjorde ett uppehåll med alkohol i ca 6 månader efter skilsmässan. Sen kom lite motgångar o där var man igen...
Har bestämt mig nu, skall ta tillbaka livet en dag i taget !

Herr Stare

Nu inne på tredje dagen, alkoholabstinens börjar som tur är klinga av. Känner mig dock väldigt nere, mycket tankar som kommer upp..

Meredith11

På dig i din kamp, du kommer inte ångra en enda av dina nyktra dagar, kram

Herr Stare

Tack för stödet Meredith11, behövs..

Börjar känna mig allt mer nere, känner just absolut för ingenting...ingen ork eller vilja.

Dock känner jag mig orubblig i mitt beslut att sluta dricka.

Hoppas jag kan finna någon glädje på annat vis i livet, känns bara så långt borta

Meredith11

Å inget vidare. Har du varit nere förut? Vet du vad som hjälper dig framåt? Frisk luft, aktivitet, kravlöst umgänge?
Jag tror nya intryck av något slag är välgörande om så bara att läsa tidningen eller lyssna på radion.
Hoppas det ger sig snart, kram