av Vet inte vart …

Vet inte vart …
fre, 2021-01-01 - 19:15

Igår va det Nyår och min man valde att dricka alkohol. Jag ifrågasatte honom inte då jag kände att det är hans val. Det är han själv som ska vilja bli frisk! Det blev ändå okej kväll.
Idag va han ute på långa promenader och jag såg att han hade drukit vilket han neka.
Min dotter som är 12 år frågar honom då varför han har lånat 100 kronor av honom? Jag blir chockad och känner att där går gränsen. Man tar inte pengar av sina barn! Jag bad honom att gå och han gick. Efter det upptäcker min dotter att även hennes 900 i kontanter är borta ?. Så ja vi misstänker självklart honom.
Jag vet inte hur man ska göra i detta läge. Ska man slänga ut honom eller hur gör man. Jag kan inte tvinga honom till nykterhet det vet jag men?

Nora81
fre, 2021-01-01 - 23:59

Hej. Den bästa hjälpen man kan ge sig själv och alkolisten är att sätta tydliga gränser och hålla i de gränserna. Jag har själv växt upp i medberoende och sökt mig till relationer där jag kunnat fortsätta mitt inlärda mönster men har nu kommit fram till att det viktigaste är att sätta gränser, när man känner sig redo att göra det. Risken är annars att man blir sjuk själv. Mitt råd är att vara öppen och ärlig, berätta att dottern upptäckt att pengarna är borta och att du observerat hans drickande. Det är upp till honom att ta ansvar för sitt drickande och upp till dig vad du accepterar och inte. Det är sent och jag skriver som en kråka men stå på dig och var ärlig mot dig själv och din sambo. Jag gick väldigt fort in i deras förvridna värld för att vara snäll trodde jag men det har inte lett till ngt gott. Jag tappade bara bort mig själv på vägen. Sänder över ett gott nytt år och hoppas på det bästa för er.

Vet inte vart …
lör, 2021-01-02 - 10:04

Tack för rådet!
Ja det är verkligen svårt att va bestämd. På ett sätt vill man att han ska stanna så att man har koll på vad han gör och på ett sätt så vill man bara att han ska gå. Men jag ska verkligen bli bestämd för det fungerar inte för nån här hemma! Det värsta är att se sina barn bli besvikna på sin pappa gång på gång!
Gott nytt år på dig med kram

Nora81
lör, 2021-01-02 - 11:02

Det är jättesvårt att vara bestämd för det går emot ens natur att inte hjälpa den man älskar/älskat. För mig blev det som en illusion att jag hade ngn slags kontroll tills jag nådde botten och insåg att det inte alls var så. Det enda sättet att bli frisk själv är att ta ansvar för sig själv och hur hårt det än låter så måste alkoholisten själv ta ansvar för att bli nykter och jobba med sin nykterhet. Jag vill inte alls vara för hård, det är inte menat så men det är viktigt för din dotters framtid och val av framtida partner att mönstret bryts. Det krävs styrka för att vara i din situation. Styrkekramar!

Vet inte vart …
mån, 2021-01-04 - 20:21

Jag behöver verkligen höra detta. Jag vill ju mina barns bästa och det är nog så. Eller jag vet ju innerst inne att jag måste bryta med honom. Detta är ingen uppväxt som jag vill att mina barn ska få. Men så svårt då jag hela tiden hoppas på att han ska klara av att bli nykter. Denna besvikelse tär på mig och jag känner mig så trasig. Men mina barn ska inte behöva må som jag gör. Tack!

HI
tis, 2021-01-05 - 00:30

Från Nora81 och det finns egentligen inget att tillägga. Du behöver hitta var dina gränser går och du behöver hitta hållbara alternativ för dig om/när gränser passeras.
Och det är meningslöst att dra upp gränserna för alkoholisten när den är mitt i drickandet. Då är det bara att köra på konsekvenserna.

Jag involverade både socialtjänsten och hans grundfamilj när jag förstod hur stora svårigheter min man hade med alkoholen. Det är viktigt att skapa ett team där ni finns för varandra. Det måste finnas möjlighet att vila.

Du är inte ensam.
❤️

Vet inte vart …
tis, 2021-01-05 - 10:20

Jag har sett fler inlägg i detta forum nu som faktiskt har kontaktat socialen så rädslan för det känns inte så stor längre. Fick ett tips av Nora81 på en annan tråd att ringa och höra anonymt vilket jag ska göra. Känner att det kanske kan va en bra start att bryta detta destruktiva levande. Som du säger kan det va skönt att ha några med sig att man inte står själv. Att få råd och hjälp! ??

HI
ons, 2021-01-06 - 01:02

är nog egentligen rätt klara för dig men när en lever mitt i ett missbruk, manipulation, ohälsa, kaos... så suddas de ut och blir ogreppbara, så var det iaf för mig.

Jag var oerfaren och hade ingen aning hur jag skulle hantera det som hände. Så sökte jag samtalsstöd för egen räkning för jag höll på att gå sönder av allt kaos. Psykologen sa rätt fort när jag berättat om mitt liv på hemmaplan att jag levde med en missbrukare och måste sluta vara medberoende.
Jag blev lite stött för jag hade nog velat ha lite medlidande och inte att jag skulle jobba med mig själv... Det var ju han som var problemet.

Jag började iaf med att ta till mig att jag var medberoende och då finns det kunskap att lära sig. Massor! Och med kunskap kommer makt. Makt att kunna ta kontroll. Och med kontroll kommer trygghet.

Att ringa anonymt till socialtjänstens mottagningsteam i kommunen är en bra början att få kunskap.
Varje kommun har sin egen palett med stöd men de flesta har något stöd till anhöriga.

Lycka till!

EmmaLisa
ons, 2021-01-06 - 20:07

Jag har inga lösningar att ge. Jag är själv mitt i en liknande situation. Min man och jag har haft olika syn på alkohol i 10 år nu. Min tes har alltid varit att han är en vuxen människa som fått ta sina egna beslut, men mitt medberoende har gjort att jag ansträngt mig för att kontrollera honom och minska hans intag. Samtidigt har jag känt mig dum och jobbig, dels för att han tyckt det och för att jag tvivlat på mig själv och tänkt att jag kanske bara är nojig.

Efter år av incidenter, kaos och nya chanser, så har jag sagt att om han dricker åker han ut. Och jag kan inte beskriva vilken lättnad det är. Såklart tråkigt att veta att han kan välja att avsluta vår relation när som helst, alkoholen betyder ju mycket för honom och han har jobbiga perioder (just nu tex). Men samtidigt förstår han till slut vad som gäller.
1. Mina barn ska inte behöva uppleva att han dricker hemma hos oss.
2. Jag tvingar honom inte att vara nykter. Han är fri att lämna relationen när han vill.
3. Jag får välja vilken relation jag vill vara i. Vill han vara nykter så vill jag i nuläget ha honom i mitt liv.

Jag har älskat min man och gått med på för mycket. Det har inte hjälpt honom. Det kanske inte mitt ultimatum gör heller, men åtminstone känns det bra att ha satt ner foten. Mitt tips är att göra en ekonomisk plan för att lämna honom och ha den i bakfickan. Så hoppas jag att du känner dig stärkt av den. Lycka till!