Jag kom på min man med att ha druckit i smyg för drygt ett år sedan. Han erkände direkt att ha. Hade problem, hela min värld rasade när jag insåg att hade druckit i smyg och för mig bakom ljuset under ca 1,5 års tid. När allt hade uppdagats sökte han hjälp och har verkligen kämpat. Han har tagit några återfall men framförallt i början. Han hade ett långt uppehåll mellan april och november men tog sedan ett återfall i november men påstod då att han bara ville testa och se om han skulle bli sugen dagen efter. Nu har han varit nykter sedan dess, vad jag vet…men har inte märkt något och vi är ju tillsammans varje kväll. När han drack varje dag skötte han ändå jobb och var en bra pappa. Han drack i smyg…jag fattade ingenting. Nu med facit på hand fanns det såklart tecken men ah..det man inte letar efter ser man inte eller iallafall inte jag. Nu är de så att vi ska till Thailand om ett par veckor och min man har bestämt sig för att han ska dricka där. Han säger själv att han vet att han måste ta de försiktigt, jag har sagt att jag inte tycker att han ska dricka men att det är hans val, tänker inte spendera min tid i Thailand med att kontrollera honom. Jag är inte orolig för hur han blir när han dricker…han blir inte dum, det som oroar mig är hur de ska bli när vi kommer hem..är vi tillbaka på ruta ett då?!? Usch så svårt o jobbigt de här…ah tacksam för era tankar eller om någon varit i liknande situation får ni gärna dela med er.

Ah, vad svårt. Bara det att han i förväg planerar att han ska dricka på semestern tyder på att han har problem. Men som du är inne på själv så är det hans val. Han måste själv vilja vara nykter. Problemet som jag ser det är att han inte gjort upp med föreställningen om att alkoholen är nr 1 när det handlar om belöning och att unna sig. Så länge man har kvar det tänket kommer man känna att man avstår från något när man är nykter. Det går att jobba om sin inställning och komma till känslan att man slipper alkohol. Det går att lära sig njuta lika mycket av god mat, sol, vila, kaffe som man förut njöt av alkohol. Men man måste vilja det och jobba på det. Att läsa på fakta om alkohol och beroende är en del av det, och sen att aktivt jobba in nya nyktra vanor. Det tar tid, men det går. Att tänka att man ska unna sig att dricka på semestern blir därför ett tankefel som jag tror gör det svårare att vara nykter även i vardagen. Kan du få honom att prata med någon beroendeterapeut om detta? Eller be honom ringa Alkohollinjen. Vara tydlig med att valet är hans men att be honom prata igenom det med någon expert först?

@Kennie tack för svar och stöd! Han säger själv att han har svårt att se sitt liv helt utan alkohol, och jag kan förstå honom även om jag tycker att bör avstå helt, han vill hitta ett sätt att bruka alkohol på ett friskt sätt och på nåt sätt blir väl resan till Thailand ett test. Han har lovat att avstå helt och hållet om han märker att han inte kan hantera alkoholen i Thailand eller sen när vi kommer hem. Faller han tillbaka i dagligt drickande så får han ett tydligt kvitto på att det inte funkar för honom att dricka ibland. Kanske är helt fel o tänka så kanske är fel att jag går med på de?? Men vad ska jag göra??? Kan inte bestämma över honom…

Hej igen. Jag vet att mottagningen Riddargatan 1 hjälper personer att lära sig dricka måttligt. Och omöjligt är det inte, det beror nog på hur drickandet sett ut innan. Som du säger så bestämmer han själv. Det du däremot kan kräva är ärlighet, att han står för det han gör och inte låtsas att han bara tar två öl och smygdricker när han är själv. Så att ni kan utvärdera hur det verkligen gått efter resan. Och personligen tror jag att ju grundligare man arbetar med sin relation till alkohol desto bättre förutsättningar har man att förändra sitt drickande. Det går sällan av sig självt.

Planerar man alkoholdrickande så tydligt när man haft problem tidigare tycker jag det låter oroväckande. Varför är det så viktigt att dricka? Tar han någon medicin för att dämpa suget?

@klaff123 skrev:"men tog sedan ett återfall i november men påstod då att han bara ville testa och se om han skulle bli sugen dagen efter."

Just det här i sig är lite oroväckande att han inte bryr sig tillräckligt för att hitta på en trovärdig förklaring åtminstone.

Men det är en svår sits du sitter i. Det är skönt att du inte behöver oroa dig för hur han blir när han dricker i alla fall. Som Kennie säger så är det ju inte omöjligt för honom att lära sig dricka måttligt, men baserat på vad du skriver är väl tyvärr chanserna att han klarar det på egen hand om inte obefintliga så i alla fall väldigt små. Så det bästa vore om du kunde få honom i kontakt med någon beroendeklinik.

@Åsa M ne precis det kan man ju undra, men många människor tycker ju om att dricka..så e de ju bara tyvärr..och min man man har inte accepterat att han nog inte kommer återgå till normalt bruk igen. Hans plan har aldrig varit att aldrig dricka igen..men att inte dricka på samma sätt som innan. Jag vill ju att att han inte dricker alls men den insikten måste han komma till själv. Går de åt helvete efter Thailand har vi ett tydligt bevis på att de inte funkar…de blir svart på vitt..det är så jag måste tänka nu. Kan inte jaga honom och kontrollera honom då blir min och våra barns semester förstörd. Han äter medicin vid behov.

Förlåt om jag inte är så mjukt stöttande nu men blir så arg! Tolkar det som ni ska på en gemensam semester? Som ska handla om att han ska ’provdricka’ enligt honom? Idioti. Rövhatt. Jag tycker du ska föreslå att ni åker på en nykter resa ihop, när ni kommit hem kan han supa i två veckor och efter det se om han fortfarande har en familj kvar. Jag tycker det är grymt egoistiskt att lägga till alkohol på ER semester. Förstöra sitt liv kan han göra själv.

Jag hade nog gått så långt att jag lagt ett ultimatum, nyktert hade jag följt med för hur skön semester får du med oron över vad som ska ske när ni kommer hem?
Tilliten som redan är skadad av hans smygande behöver trygghet för att läka.
Kraft till dig! Ta ingen skit!

Jag undrar också hur det gått? 💕 Ska själv på en längre semester med min man och två barn om ett par veckor. Det blir första semestern på 10 år tillsammans som han bestämt ska håll sig nykter. Tycker det är så svårt, är nervös inför resan. Tror han klarar det men är rädd att han ska få ångest och starkt sug när vi är där.
Låter kanske sjukt men jag själv hade ju så gärna tagit en Pina Colada på stranden någon dag men det känns ju som en skam nu.

@Ela Heja o lycka till🙏
Om jag var i den situationen skulle jag prata med min partner om att ha en pakt. Kodord eller bara pratat om det så tröskeln att be om hjälp är lägre. Motsvarande AA-tänket att ringa en vän. Om/när suget kommer i hans fall eller oro i mitt kunna be om en kram, närvaro. Beror såklart på hur relationen ser ut men bara en tanke.

@klaff123
Jag läser och kastas tillbaka till alla de resor jag haft med mitt ex. Du svarar "hans plan har aldrig varit att aldrig dricka igen..men att inte dricka på samma sätt som innan. Jag vill ju att att han inte dricker alls men den insikten måste han komma till själv." till Åsa M ovan. När är den resan?
Hur gamla är barnen? Kan det bli jobbigt för dem och dig om ni åker. Har ni redan åkt? Kanske du är där nu. Och kanske går det bra. Eller inte. Oavsett så är det bra att du skriver här. Tar tag i det.
Så att du får det liv som du vill.
Mitt ex "erkände" när han äntligen hade flyttat ut, att han älskade alkohol sedan första dagen han drack det. Och jag fick ur honom att hans problem fanns långt innan vi träffades. Han dolde det inte direkt. Jag såg det inte. Då jag hade fullt upp att verka "normal" efter att jag hade setts med andra ögon under några års tid, då jag hade insjuknat i en bipolaritet, tack vare antidepressiva.
Det var inte förrän jag blev balanserad och frisk och "normal" som jag kunde reflektera, bearbeta och landa hur allt gick till.
När man är upptagen med att själv fungera. När man är upptagen med att ta hand om barn, äldre föräldrar, sjuka syskon, husdjur som behöver regelbunden vård, karriär eller vad som helst. Då är det svårt att se missbrukarens dolda missbruk.
En missbrukare behöver en "normal" familj för att gömma sig. "Inte kan väl han eller hon vara missbrukare. Han/hon som har en sådan fin familj" osv....
Jo, då. Alla kan leva med en missbrukare. Vi är suveräna på att dölja det. Och verka som vi mår bra och har det bra.
En semester med mitt missbrukande ex kunde bara gå åt skogen. Så den sista resan han ville ge mig, dit jag önskade åka tackade jag nej till. För jag visste då att det paradiset aldrig skulle bli ett paradis. Jag ville bara ha ut honom, då han levde på mig som en parasit.
Och nu lever han på sina föräldrar som en parasit. Så länge en missbrukare får lov att missbruka, då kan det bara gå åt ett håll. Om han eller hon verkligen inte vill. Men när man inte har någonstans att bo, då är det svårt att ta sig ur det. Men någon gör det!
Det som har tillräckligt med stark vilja. Och ett bra skyddsnät.
Hoppas att du landar i något bra.
Och fokuserar på hur du vill ha det.
Och hur du önskar leva ditt liv.
Hur du vill att dina barn ska ha det.

@Hallonpaj
Ja, han säger själv att han får hjälp på sina AA och där delar att han ska på resan.
Han är ganska stängd av sig så därav min oro, att han ska ha ett sug eller ångest han inte delar med mig. Men jag ska verkligen försöka vara stöttande och peppande. Peppa för glass med barnen, riktigt god mat och cocosnötter istället för en kall öl. 😃
Sagt att han måste dela med mig när det känns jobbigt så att han inte bär det inom sig helt själv när vi är där. Hoppas så att han gör det.
Tack för stöd❤️

Hej igen
Du får uppdatera hur det går håller tummarna men samtidigt.. jag hade velat åka på resor själv med min man först.. hade aldrig vågar tillsammans med mina barn ens nu.. min man är uppe i 9 månaders nykterhet men vågar ej ta risken.
Men själv med honom vågar jag…