Jag har druckit säkert en flaska vin varje kväll senaste 5 åren. När det varit fest kanske ett par smyger sig ner.
Det blir ju en helt sjuk förbrukning både för hälsan och plånboken.

Jag har alltid haft ett osunt förhållande till alkohol från 16-17 års ålder men under större delen av tiden har det varit under kontroll.
Min mor hade alkoholproblem men inget allvarligt även om det kan vara ärftligt.

Det jag slås av när jag läser skildringar av missbrukare är att det nästan alltid handlar om sätt att dämpa sin ångest på, att en har något som berättigar missbruk. Jag kan bara minnas att jag varit uttråkad och därför druckit. Och sen handlar det mest om att jag blir rastlös av att vara nykter. Har dock aldrig påverkat mitt arbetsliv.

Det jag vill komma till är att jag får en känsla av att väldigt många söker ett sätt att berättiga sitt drickande för sig själv även om en har slutat. Kan det stämma?

Nåväl, jag får skriva mer sedan men jag vill ändå släppa en frågeställning i luften...

Ebba

Jag håller med.
Jag tror inte att man dricker för att man är deprimerad, glad, har värk, är stressad, är trött, är hungrig, haft en tuff dag på jobbet.
Man dricker för att man har alkoholproblem - är alkoholist.
När man slutar får man se upp med sådana känslor och vara observant men alkoholproblemet/alkoholismen finns från början.
I grunden eller hur jag ska säga.
Jag har kommit fram till det här nu 1,5 år in i min nykterhet.
I början hade jag olika teorier om varför jag druckit som jag har gjort men jag har tänkt om.

Så tänker jag.

du är en klippa i dina tankar. Visst är det så, vi dricker för att vi har ett alkoholproblem, inget annat. Det spelar ju ingen roll om man så hittar tusen orsaker till problemet, det en enda viktiga är att göra något år det. Det går inte att reducera och ta bort alla orsaker, ett meningslöst uppdrag. Har man ett alkoholproblem måste man hitta ett sätta att komma ur det, och det finns inget annat sätta än att ta bort alkoholen, så tänker jag.

farmor

Ja, jag tror att det ligger nåt i det ni säger. Jag tänker också att det handlar om någon slags beroendehjärna eller nåt sånt. Ofta har vi ju andra beroenden också, eller missbruk. Några är sockerberoende, själv har jag erfarenheter av shopping som stresshanterare, snacks har alltid gett mej tröst, alltid i stora mängder. Några här berättar om träningen som helt tar över.
Det tycks finnas någon slags gemensam nämnare. Allt eller inget, svart-vitt tänkande verkar också vara vanligt. Utmaningen är att hitta en balans, att stå ut med en lagom dos ångest i den grå vardagen. Fysisk aktivitet och vila. Ja, jag bara funderar...

LenaNyman

Det finns nåt så väldans enkelt, magiskt enkelt, i det du säger i din #2 här. Kan inte sluta tänka på det. Det är som att upptäcka relativitetsteorin. Alla anledningar där funnits till att dricka, men bara en enda anledning finns att upphöra. Den goda gamla alkoholismen.

Du är inte dum du, inte. Fast det visste jag förstås redan. Puss påre!

Ebba

Vet ni..
Jag trodde att jag skulle få skit för mina rader här ovan.
Typ att folk skulle känna att jag tror att jag är nåt och påstår att det är så det är utan tvekan.

Jag blir verkligen så glad att ni förstår hur jag känner och tänker kring det.

Det är också häftigt att känna att jag utvecklas i mina tankar.
Som att min hjärna verkligen på riktigt t i l l f r i s k n a r.
Jag märker det titt som tätt när det kommer till mycket, inte bara i tankar som rör alkoholfrågor.

Det känns som att jag har varit sjuk och inte kunnat tänka klart i flera år och det är ju faktiskt så det har varit.

Trots att jag fungerade väl och inget syntes på ytan.

Men herregud vad slitsamt det var.

Avslutat konto

att få läsa dessa rader från dig som varit nykter en längre tid. Trots att det bara gått några nyktra dagar ( i mitt fall) så kommer man in i ett annat sundare tänk om livet, universum och allting. Kan tänka mig när det gått veckor, månader och till och med år så blir man mer och mer klartänkt. Inget alkoholfilter som alla tankar ska pressas igenom. Då syftar jag inte på ruset, bakfyllan och ångesten enbart utan också på att alkoholen har absorberat alla tidigare tankar i ens liv. Smusslet och lögnerna både mot sig själv och andra...