Hej kära forum.

Hur börjar man?
Jag är idag 36 år. Jag har nog alltid haft ett alldeles för avslappnat förhållande till alkohol, men mina problem började nog för ungefär 3 år sedan.
På de 3 åren har jag hunnit med ganska mycket. Jag började då att dricka mot ångest, himla fiffigt tyckte jag. Jag drack större mängder per tillfälle än jag någonsin tidigare gjort. Jag lärde mig ta återställare. Eller vara full i 2 dagar, men klippte sedan för att hålla mig nykter i kanske 3-4 dagar innan jag återupprepade. Senare utvecklades detta till 3-4 dagarsfyllor...

Min sista period började med en veckas sängfösare då jag annars har svårt att sova. När helgen sedan kom startade en 6 dagar lång spritfest.
Den första dagen var ju sådär toppen och underbar. Den andra dagen dricker jag för att bota ångest, den dricker jag också för att bota ångest men jag stannar också kvar i sängen. Jag skäms väl, och ångesten tycks ju heller inte försvinna helt. Så fortsätter det till dag 6. Jag ringde till 2 olika sjukhus och vädjade
om hjälp, men fick ingen.

Min värsta abstinens någonsin. Har haft rännskita, kräkts, hörselhallucinationer, ångest. Alldeles fruktansvärt.

Idag är jag på min 5 nyktra dag. Jag har tagit mig ut lite, men är rädd för sociala situationer, affärer. (i normala fall fungerar jag) nu känns det som att jag ska dö när jag står i kassan och ska betala.

Imorgon är tanken att jag åter ska vara på arbetet. Min hjärna känns inte hel.
Jag har även för första gången i mitt liv pratat om mitt problem, med min sambo. Hon tog det bra. Hade säkert förstått lite också.

AA vill jag till, men är så rädd, så rädd.

Hur gör jag nu?

Anders 48

Bra jobbat - du har tagit dig hit! Stanna kvar, läs och skriv. Här finns mycket samlad klokhet skall du veta. Jag är/har varit lite i samma sits som dig - kört fyllerejs på ett antal dagar - för att sedan ligga i fruktansvärd abstinens ett antal dagar. Det ÄR inte värt det!!!! Jag har själv läst mycket här, och även skrivit en del i min tråd. För mig kan det kännas viktigt att, förutom att få skriva av sig, kunna gå tillbaks och läsa vad jag skrivit, eller hur jag har känt mig vid vissa tillfällen. Dessutom så får man så mycket stöd och tips från andra medlemmar här på forumet - som ibland kan boosta en rejält. Speciellt om man har "ramlat" och hamnat i skiten igen.

Jag tror på dig/kämpa vidare!!!/Anders

Nagelbitaren

Tack så mycket för välkomnandet.
Har läst mycket här innan jag tog mod till mig att registrera. Har även läst din tråd, och kände igen mig direkt i vad du beskriver där.

Många försök har jag förstås gjort innan, men nu har jag ju tagit steget och berättat utåt också. Ett steg i rätt riktning.
Jag var på jobbet idag och det tycks vända nu, på 6e nyktra dagen.

Nu gäller det att hålla sig på banan.

Nagelbitaren

Idag har det mesta av ångesten och det mörka försvunnit. Tankarna är bra mycket ljusare än för bara två dagar sedan.
När jag vaknade i morse njöt jag av att inte vara bakfull eller ångestfull och skakig.
Senare på eftermiddagen märker jag hur tankarna börjar tänja lite på gränserna kring min alkoholstrategi.
En öl vore ju gott, vad kan det göra?
Den tanken motade jag bort, men därefter kändes allt bara så tomt. Utan alkohol vad händer då?
Jag blev lite nervös nån timma och det känns - och man tror - att bara alkohol kan råda bot på det.
Tji fick jag, nu ännu någon timma senare är tankarna på topp igen och inte det minsta sug. Bara en tacksamhet att jag inte tog den där ölen...

Normalt brukar jag sätta igång en ny period 7-14 dagar efter den sista. Så hoppas jag inte fallet ska bli nu.

Nagelbitaren

På 10 dagen. Nu är längtan att koppla bort väldigt stor. Igår lyckades jag stå emot - vilket jag ju är glad över idag - men jisses vad det hade varit trevligt att bara köpa en mängd alkohol på Systembolaget och bara koppla bort...

Maharion

Det är verkligen skönt att inte vakna bakfull eller ångestfull och skakig, är tacksam för det varje morgon jag vaknar. Hoppas du fortsatt finner vägar att råda bot på begäret. Sen tror jag att det ibland beror på något, att en känner begär, kan vara bra att lyssna på sina känslor och fundera på vad som fick oss att hamna i att vi önskar fly... I början är det säker absitnensen men efter ett tag tror jag att det kan beror på annat. Hitta en balans i livet.

Styrkekramar till dig.

rabarber

Du skrev innan att du hade en kritisk period från dag 7-14 och nu är du mitt inne i den. Det är bara 4 dagar kvar så är du över kanske något psykologiskt hinder. Du kanske får extra styrka när du passerat den gränsen! Fortsätt stå emot! Och tänk på allt bra den här nyktra perioden har fört med sig, du vill ju det här!! Du säger att det känns tomt utan alkohol, finns det något annat som skulle kunna skingra tankarna? Jag har roat mig med att möblera om hemma, slänga en massa skräp, rensa i skåp. Promenerat. Lite maniskt kanske, men den tuffaste situationen för mig skulle vara att bli sittande i soffan. Dessutom leder ju det hela till något bra (har aldrig varit så fint hemma ;) ).

Skickar en massa styrka till dig! Håll i det här!! Vi tror på dig!!

Nagelbitaren

Tack för uppmuntran!
Nu är Systembolaget stängt och jag har inte handlat något. Ska jobba ikväll och servera alkohol - men det brukar inte locka faktiskt. Det är lustigt hur lätt och snabbt man glömmer allt det där negativa. Jag kommer på mig själv med att romantisera alkoholen, ja tom romantisera alkoholproblem. Charles bukowski kunde - så varför inte jag?

Nä, nya friska tag. Jag påminner mig själv hur bra jag mår nu, kanske dricker jag alkohol igen - men det kommer inte vara idag, och förhoppningsvis inte i morgon.

Nagelbitaren

13 dagar nykter.

Såhär länge har jag inte varit nykter på 1 och ett halvt år. Sömnen har blivit bättre - inte särskilt ryckigt längre, drömmarna är heller inte så livliga. Då och då under dagarna får jag brottas med tankar om planer på öl nu till helgen. Att skriva här har visat sig vara bra för mig. Det blir som en påminnelse om vad som har varit - vad jag är - och vad jag faktiskt mår bra av.

Jag hoppas detta håller nu!

rabarber

Bara en dag kvar tills den magiska gränsen har passerats! Och vad mycket bra grejer som har hänt dig sedan sist! Och visst är det så att de där brottningsmatcherna med en själv om alkohol blir kortare och kortare? Snart golvar du dom innan de hinner landa överhuvudtaget.

Starkt jobbat! Det här fixar du!!

Plommonet

Heja! Fortsätt kämpa! Hur känns det i tankarna? Jag är så orolig att jag inte ska kunna "ha kul", som ajg haft med alkohol i kroppen. Hur känns det för dig? Har tankarna på alkohol lugnat ner sig något? Kram