av Vilda

Hjälp! Jävla ångest som aldrig släpper taget! Sömnlös och abstinens efter 6 kvällar av supande! Jag är så jävla trött på mig själv! Hur är det möjligt att jag är så korkad!????Hur blev det så här????? I morgon ska jag söka hjälp för så här dåligt har jag aldrig mått i själen!!!! Vill gråta men jag kan inte!!!

Vilda
mån, 2016-06-13 - 02:10

Det är bara att acceptera att jag nog inte kommer att sova något alls i natt! På något vis känns det bättre nu när jag börjat skriva av mig här! Jag tror att jag kommer behöva göra det ofta i fortsättningen! Nu har jag inte druckit något på 26 timmar vilket innebär att jag nu är inne på mitt andra dygn som nykter alkoholist! Känns ju faktiskt ganska okej om jag tänker efter. Lite mindre bra är ju att jag måste jobba med extrem sömnbrist och abstinens hela dagen i morgon. Jag vill verkligen bli fri från alkoholdjävulen!

Vilda
mån, 2016-06-13 - 02:18

Kanske finns det någon som kan ge mig tips om hur man kan underlätta abstinens och sömnbrist i samband med att man slutar med alkoholintag??! Det skulle vara värdefullt eftersom jag vill fortsätta jobba och finnas till för min familj❤️Kom precis just nu på att jag har stora krav på mig själv! Jag tror alltid att jag ska klara av allt även om jag mår och känner mig som en urvriden skurtrasa❤️Är det bra? Nej, det finna nog gränser för hur mycket man orkar!? Eller????

Vilda
mån, 2016-06-13 - 02:28

Förståelse för situationen och förlåta sig själv dyker plötsligt upp i mitt förvirrade huvud! Jag måste vara ärlig mor mig själv och förstå mig på den kommande tiden! Jag måste nog också förlåta mig själv någon gång! Det känns som det tyngsta av allt! Kan jag någonsin förlåta mig själv för all skada jag åsamkat mig själv och mina närmsta! Oj, vad ett huvud kan innehålla mycket tankar och funderingar! Håller jag på att bli knäpp på riktigt!?!? Ja, risken finns ju när man lever ett liv med alkoholdjävulen?

Vilda
mån, 2016-06-13 - 02:47

Ute börjar det ljusna och här ligger jag och skakar, svettas med enormt hög puls! Det dunkar i huvudet! Fan, vad det här jobbigt! Jag blir bara så sorgsen! Jag vill leva, känna, ta in och njuta av livet! Hur ska jag lära mig det! Det känns som ett väldigt högt berg som måste bestigas! Kommer jag att klara det? Jag tänker kämpa nu! Jag måste det!

Mia-Pia
mån, 2016-06-13 - 06:54

I början är det värst speciellt nätterna då är man extra sårbar.
Ta en dag i taget, ta en timma i taget, det blir lättare! Bra att du tänker söka hjälp och få någon att prata med och här finns vi på forumet som stöttar och vet hur det känns!
Kram!

jocke198406
mån, 2016-06-13 - 17:42

Hej!
Ångest är något jag är expert på, och mitt absolut bästa tips till dig är att dricka bruspulvret Diasporal 300, Magnesiumcitrat tillskott. Finns på Life.
Bättre medicin mot ångest finns inte. Kroppen dräneras på magnesium vid alkoholintag. Googla gärna :)

För övrigt hoppas jag verkligen du lyckas hålla ut de första jobbiga dygnen. Ju längre tid det går desto mer taggad blir man för att hålla sig nykter.

Kämpa!

Vilda
mån, 2016-06-13 - 18:34

Tack för tipset med magnesium. Det ska jag prova! Gillar naturläkemedel?Så himla bra med såna råd?

Vilda
mån, 2016-06-13 - 21:36

Så äntligen kommer tårarna i skammens efterdyningar! Min tonårsdotter hatar mig och tycker att jag kan dra åt helvete! Hon är så besviken och jag förstår henne. Så många gånger hon sett mig ragla uppför trapporna till sovrummet! Jag blir aldrig våldsam men det hade kanske känts bättre för henne! Min finaste, underbara och kloka unge! Hur kunde jag förstöra vår fina relation! Jag hatar verkligen mig själv! Så egoistisk jag varit!

Vilda
mån, 2016-06-13 - 21:42

Jag ska aldrig mer dras in i den där fruktansvärda fylleorgien igen. Så här dåligt har jag aldrig mått! Hela jag bara skakar av ångest och allt runtomkring bara fortsätter! Nyheterna, fotbolls EM, fågelkvittret medans mitt liv stannade upp och det känns som om alla vet vilken fruktansvärd människa jag är! Inget värde över huvud taget!

Vilda
mån, 2016-06-13 - 21:43

Jag ska aldrig mer dras in i den där fruktansvärda fylleorgien igen. Så här dåligt har jag aldrig mått! Hela jag bara skakar av ångest och allt runtomkring bara fortsätter! Nyheterna, fotbolls EM, fågelkvittret medans mitt liv stannade upp och det känns som om alla vet vilken fruktansvärd människa jag är! Inget värde över huvud taget!

Vilda
tis, 2016-06-14 - 05:57

Lyckades somna och sova i sex timmar! Kroppen känns tung, huvudet dunkar fortfarande. Tankarna far runt och fladdrar hit och dit. Jag blir superstressad av att inte kunna tänka rena och klara tankar. Nu har mitt tredje dygn utan alkohol infunnit sig. Jag skulle helst slippa denna dag men tänker kämpa. Jag ska överleva denna dag. Finns det någon som vet om barnen kan förlåta all smärta de har fått utstå?

Vilda
tis, 2016-06-14 - 06:08

Tack för din vänliga kommentar! Är så sjävupptagen att jag missade den. Jag tror att detta forum kommer att driva mig vidare i mitt beslut om ett nyktert liv. När jag läser om andra så förstår jag ju att jag inte är ensam om denna situation. På något sätt blir det en tröst. Nu ska jag försöka ta tag i denna dag, vet bara inte var jag ska hämta kraft????!!!

Levande
tis, 2016-06-14 - 07:14

Kraften växer långsamt och ha inte bråttom ta en sak i sänder.
Just nu får du hålla fokus på dig själv och ta en sak i taget. Lova inget och ha låga förväntningar, ta en stund i taget.
Är en spännande resa man gör och med vilja, tillförsikt och insikt blir den härlig.
Kram och lycka till med dagen och kloka val

Mia-Pia
tis, 2016-06-14 - 09:27

Jag känner så med dig! Vet vilken super jobbig tid du just nu är inne i. Nu ska du ta en dag i taget, drick mycket vatten, vila dig. Din dotter kommer med tiden se dig vara nykter och det är det enda du kan ge henne att vara nykter. Du kommer märka att efter en tid kommer du tillbaka starkare och starkare, då finns tid för samtal och rationella beslut. Du kommer se livet klarare! Det finns inga genvägar.
Stor kram! Du klarar det!

Tempdrive
tis, 2016-06-14 - 14:21

Hej heej... Wow, jag blir så rörd och stolt!!! Du klarar detta!
Att förkåta sig själv vet jag inte ens hur det ska gå till men Mia-Pia är smart och jag håller verkligen med om att det Enda du kan ge henne och dig själv är nykterheten, förlåtelse och allt det andra kommer med tiden falla på plats på rätt tid och plats.

Just nu är den svåra tiden med alla känslor och spriten som fortfarande hörjar i kroppen, men är inte det okej ändå?! Alla dessa oehört jobbiga känslor är ju ändå på ett sätt vårt bränsle och drivkraft i att ta det en timme längre, en dag till. Knepet är sen att inte glömma och släppa garden...

Jag vet inte bättre än någon annan, detta är min tredje dag men jag tänker att när alla jobbiga känslor lagt sig, då börjar den verkliga utmaningen... Just nu är jag väldigt peppad.

Jag tror stenhårt på dig och att du kommer klara detta. Det Är inte försent och du är värt det!

Vilda
ons, 2016-06-15 - 19:39

Tack för tröstande och stärkande kommentarer! Skönt på något sätt att de kommer från er som har varit eller är i samma situation! Det är hoppingivande!
Jag skrollar runt här på forumet och en sak blir så uppenbar! Vi kan alla ge varandra stöd, styrka o goda råd! Vi vet alla innerst inne vad vi bör göra för att hålla i nykterheten! Ändå så trillar man tillbaka igen! Vad är det i alkoholen som gör att man som alkoholist känner sig såååå härligt nöjd med allt, efter 2-3 glas!!! Någonstans har jag hört att hjärnan triggar igån ett slags belöningscenter! Det verkar vara en slags fysisk/kemisk reaktion! Är det någon som vet något om detta?
Nu har den värsta ångesten släppt vilket lett mig in i en extrem utmattning! Det känns tungt att bara gå några meter från dörren till bilen. Jag är så trött att jag nog måste gå och lägga mig snart!
Kram på er alla kämpar där ute!

Vilda
tors, 2016-06-16 - 18:41

Jag vaknade i morse när klockan ringde! Wow, jag hade sovit åtta timmar i ett sträck. Utan ångest eller nattdemoner. Så oerhört skönt! Känner mig fortfarande vinglig i tankarna. Under mina tidigare nyktra perioder har jag aldrig vågat reflektera över mina alkoholvanor. Utan bara kört på med livet: Jobb, familj, hus,trädgård, träning, umgänge!
Den här gången orkar jag inte ens träna för jag vet att det blir en slags drog det med. Kör då 5-6 pass i veckan.
Känner inget sug efter alkohol men jag vet att det snart kommer. Den dagen kommer jag definitivt att tvinga mig att skriva av mig här.
Kram på er alla ni som kämpar

Miriam
fre, 2016-06-17 - 11:13

Hej Vilda och ni andra i tråden!

Vad fint ni stöttar och hjälper varandra. Att stanna upp och se över sina egna mönster är ett första stort och viktigt steg även om det kan vara smärtsamt, väldigt bra att du kunnat göra det istället för att som du skriver, mer bara köra på. Det är klokt att du planerar skriva mer här vid behov, att dela med sig av tankar/känslor är ofta hjälpsamt. Det finns också möjlighet att ringa till alkohollinjen om man även skulle vilja prata med någon: http://alkohollinjen.se/

Önskar en fin helg,
Miriam, Alkoholhjälpen

Vilda
fre, 2016-06-17 - 19:12

Vaknar upp efter ytterligare en natts sömn med ett ryck! Herregud, jag ska ju på fest med övernattning ute i skärgården i morgon med barndomsvännerna! Vid såna här tillfällen flödar ju alkoholen! Fina viner, champagne, drinkar!
Herregud, vad svårt!
Ska jag avstå fast jag så gärna vill träffa alla fina vänner?
Ska jag klara av att vara där och berätta för alla vad jag bestämt mig för?
Ska jag åka och dricka måttligt?
Tankarna snurrar och har snurrat hela dagen. Jag måste ta ett beslut i kväll!
Hur ska det gå till? Så svårt!!!
Någon som har tips om hur man ska göra, tänka???

Vilda
fre, 2016-06-17 - 20:11

Nu har jag bestämt mig! Jag åker och berättar för de som undrar varför jag dricker vatten!
Känns som rätt beslut!
Jag står fast vid mitt beslut!
Jag ska varje gång när jag säkert får tanken! "Bara ett glas" ta fram ett foto på min 15-åriga dotter!
Jag har faktiskt varit nykter på många fester då jag kört och har haft hur trevligt som helst så det är ju inga problem!
Problemet är att man anses lite konstig om man inte dricker alkohol! Nästan lite provocerande för vissa typer av människor!
Varför är det så, egentligen?

Kram på er alla kämpar därute!
Tufft för oss nu när det är helg igen!