...jag kan inte sluta!! Varför? Jag hatar mig själv så mycket så tror jag straffar mig själv med att sjunka ännu lägre. Botten är nådd och jag orkar inte längre...

Vill vara stark som er andra men känner mig så ensam.

Elias

Du verkar vara på helt rätt väg och det är ju tydligt att du har insikten! Det tror jag är viktigast. Min insikt kom 30 december, har haft jobbiga dagar och nätter sedan dess. Dock helt nyktra. (Klappar mig på axeln...) Nu, när värsta abstinensen lagt sig, känns det bättre och nattsömnen börjar bli OK.
Kämpa på!

Det här håller inte längre. Sakta men säkert dricker jag mig till döds – om inte kroppsligt, så själsligt. Jag har en sån otroligt låg självkänsla och känner alltid att jag måste prestera för att vara omtyckt. Vara en bra mamma, fru, syster, dotter, vän, kollega …
Det spelar ingen roll att mina nära och kära säger att jag är bra och att de älskar mig – jag behöver ändå döva mig med alkohol. Att min man inte har lämnat mig är ett under då jag sviker honom och barnen konstant – och framför allt mig själv.

Måste ta av denna j-a offerkofta och ta ansvar och fightas mot sjukdomen – inte skylla allt på att jag har den.

Detta skriver jag till mig själv för att gå tillbaka och titta på – TA INTE FÖRSTA GLASET…. Jag fixar inte att bara ta ett-två glas!!! Jag dricker tills jag somnar/däckar och missköter mina åtaganden mer och mer - det är INTE så här jag vill vara – det är inte den jag är ämnad att vara.
Idag ringde jag beroendemottagningen (påverkad) och har fått en telefontid imorgon och hoppas kunna få någon medicin – tål inte antabus men hoppas att Campral eller dylikt kan vara något för mig.
Det är inte så att jag njuter av att dricka – det är en total besatthet som upptar hela min tid att planera kring – jag vill bli helt fri från detta – alkohol ska bort från mitt liv och JAG ska äga det igen – för mig själv och för mina älskade barn och min man.

Sorry för klagolåt men måste skriva av mig och framför allt börja vara ärlig mot mig själv.

Ta hand om er alla fina <3

Hej Pärlemor,
apropå att inte ta det första glaset som du skriver..
På AA hörde jag en sak som jag gillade. Det är rakt på sak.
"Det är inte vagn 4 som dödar - det är loket"
(dvs första glaset ;)

Lycka till nu

Börjaom

Gott att skriva av sig och inte minst att, om inte för alla, så för en själv vara alldeles uppriktig och ärlig. Jag säger inte alltid hur det är till min omgivning - hur jag känner, mår, vad jag tänker på och så vidare. Men här, i forumet, har man verkligen den frizonen att få skriva precis som det är. Och bli förstådd. Det sista är viktigt och samlar styrka och krafter.

Kämpa på, och jag gillar verkligen "Äntligen Fris" metafor, om vagn 4 och loket. Kämpa på!