av Varför jag

Hej alla,

Jag har inga problem med spriten!
Jag har oftast inga problem med spriten!
De gånger jag har problem med spriten är det för att jag inte slutar att dricka när jag borde!
..........
Jag har problem med spriten!!!
Jag är en man på strax över 40 med fru (sedan länge) barn och hund. Jag har alltid haft problem med att jag dricker för mycket IBLAND!! Inte varje gång, varannan gång eller ens var 15:e gång. Men tillräckligt ofta (3-4ggr per år) så kan jag inte sluta dricka, det är som om det ska bli roligare ju fullare jag blir. Det brukar vara så att jag slocknar någonstans och vaknar upp dagen efter så sent som på eftermiddagen efter och undrar hur fan jag kom hit och varför.
(Jag måste säga att jag älskar min underbara fru som står ut med detta beteende.)
Men nu är det slut på det!!
Jag har läst mycket om det på nätet och har kollat många forum men jag har svårt att hitta personer som har samma problem. Oftast är det att de dricker varje dag eller har spritsug varje dag, och så har jag det inte alls (ännu! Jag kanske bara inte är så illa däran än?)
Jag och frun älskar att gå ut och äta på krogen och det kan lätt bli 3 ggr i veckan, med vin till maten, men om det skulle bli en gång bara, så har jag ändå ingen saknad av vin/öl/sprit.

Min kära fru säger bara "men om du inte dricker så mycket så är det ju ingen fara"
Men det är svårt för henne att förstå hur jag har det för jag vet ju inte själv "när det räcker" eller "vilket glas" som fick det att gå från -att ha en mysig kväll med lite vin, till -måste dricka mera!!

Efter att ha läst runt här så känns det som om alla de som försöker sig på att dricka "normalt" hela tiden får återfall till att dricka mycket, så jag planerar att inte dricka alls i 90 dagar (har läst att det är det minsta man ska börja med isf) Men jag undrar fortfarande varför min hjärna helt plötsligt ska fatta när det är bra, bara för att jag inte har druckit på 90 dagar??
Jag har haft vita månader förr i tiden, och det har inte hjälpt mig (bevisligen har jag ju fortfarande problem).

Är det någon på detta forumet, med liknande problem, som ärligt kan säga att de har lyckats dra ner på konsumtionen till normalkonsumtion? Då menar jag 1 dag i veckan med bara 2-3 glas vin/öl till en utemiddag?

När jag skriver detta så tänker jag återigen på att det är ju bara att sluta dricka helt, så slipper jag ju chansa... BARA att sluta helt!! Bara tanken på att aldrig "få" dricka mer känns hemsk!! Att tänka på hur gott ett fint vin, eller en god champange smakar, och sedan direkt tänka att det ska jag aldrig få uppleva mer, gör att det känns som om jag kommer att misslyckas.

Bra jobbat !! Jag ger upp innan mitt första inlägg är skrivet ens!! Men sen tänker jag på hur jag vill ha det i mitt liv, och att jag aldrig mer vill utsätta min fru för sådana saker igen, och då är det där fina vinet låååångt borta igen!

Det som skrämmer mig mest är att när ångesten är borta och minnet av den senaste fadäsen börjar blekna, så kommer motivationen att minska i samma takt. Jag känner mig själv för väl för att tro annat, och då är jag så nervös för att trilla dit igen. Det kommer att vara försiktigt i början men förr eller senare kommer jag att vakna upp någonstans och tänka "då var det dags igen"

jag har funderat på "regler" som
-bara dricka på middag med frun, och då bara dricka vin eller öl.
Men jag kan inte se hur man ska kunna följa regler som är på det viset? Ibland kan jag dricka en flaska vin utan att jag vill ha mera, och ibland är det efter 2 glas bara.

Ja ja. Rörig tråd och många frågor som inte är frågor egentligen, men jag har iaf skrivit här för första gången. Lycka till alla ni som jobbar hårt med era problem, och som jag skrev innan, att bara kunna läsa om hur ni hanterar era problem har jag fått mycket värdefull hjälp.

Med vänlig hälsning,
VJ

Varför jag
fre, 2017-01-13 - 17:55

Idag är det fredag och då känns det lite konstigt att inte ta en öl eller ett glas vin. Men har bokat upp mig med ett biobesök istället, och sen blir det nog lite läsa forum och sova. Än så länge finns det inget "riktigt" sug, men nästa vecka blir det mycket svårare! Många tillfällen där mycket folk kommer att försöka bjuda på alkohol. (Jobbrelaterat mån-lörd).
Men jag har bunkrat upp med en massa ursäkter. Ni undrar väl varför man inte bara säger att man inte är sugen, men eftersom jag alltid har varit den som har frågat efter mera, så kommer de flesta nog att undra.
Dock ska jag försöka använda mig av :
-Nä tack, det har varit så mycket under jul och nyår så nu är det paus ett tag.

Ha en bra helg alla!

Elias
fre, 2017-01-13 - 18:45

Har druckit kopiösa mängder alkohol under alltför lång tid, men nu varit nykter i två veckor. Är precis hemkommen från en konferensresa med jobbet, där jag fruktade för precis det du beskriver.
Innan resan funderade jag lite hit och dit vilka ursäkter jag skulle köra med och bestämde mig för en strategi. I och med a-stoppet har jag även bestämt mig för att tappa 15 kilo. Med det som officiell ursäkt har ingen ifrågasatt att jag avstår från alkohol, det ingår som ett led i min viktminskningsambition. Det hjälper även mig i kampen mot alkoholen, istället för att räkna dagar räknar jag minuskilon. Ingen dramatik och inga externa lockrop, bara den där rackaren som ropar i huvudet och honom ber jag dra åt h-e!
Kan det vara ett tips? Två flugor i en smäll, liksom.

Varför jag
fre, 2017-01-13 - 21:45

Tack för input @Elias och @nya tider !

Jag har ju börjat på gym nu igen, så det kommer att vara min "ursäkt" för att tacka nej till alla, just att det är dags att ta ett tag med vikten. Eftersom spriten har kommit med en massa utekvällar så har ju även kilona kommit tillbaka... Behöver gå ner ca 25 kilo !!! Så jag tror inte att någon bryr sig då.

Jag kommer säkert att vara mycket mer aktiv på forumet den dagen jag känner att "nu klarar jag nog av spriten" för då behövs det nog pepp så det visslar om det....

Men jag läser alla trådar med stort intresse, och känner att alla ni hjälper till på olika sätt..

Tack
/VJ

steglitsan
fre, 2017-01-13 - 23:09

(Varning för lång text)

Tänkte att jag svarar i din egen tråd istället! Välkommen hit! Det här forumet är en speciell plats där vi får en unik inblick i varandras liv. För mig har det verkligen betytt väldigt mycket att både skriva och läsa här. Men att du orkat läsa igen min tråd känns faktiskt lite omtumlande, jag glömmer lätt att det man hasplar ur sig faktiskt läses av andra. Men TACK, det var en väldigt fin komplimang.

Och självklart ska jag fråga på din fråga, jag menar om någon orkar läsa sig igenom min tråd så är ett svar det minsta man kan begära.
Vad var det då som gått snett? Ja det frågar jag mig allt som oftast. Jag hade ju ett uppehåll på ca 8 månader (vet inte exakt) och även om det stundtals varit snårigt (främst i jobbsammanhang) så har jag ändå minnet av att det gick ganska ”smärtfritt”. Detta kan givetvis vara en efterhandskonstruktion och jag, till skillnad från du, har inte riktigt orkat med att traggla mig igenom allt det jag skrev för ca 2 år sen :). Jag har ju inte haft någon övertygelse om att jag vill sluta med A helt och hållet. Utan jag började med att smutta på lite vin, och det gick finfint. Det gick finfint ganska många gångar faktiskt. Så jag blev lite kaxig. Jag hade minsann blivit en som kunde hantera A. Tji fick jag när jag insåg att så verkligen inte var fallet. Nu har jag inte haft black outs av den kalibern som jag hade innan jag började min resa här. MEN ändå haft några och ett antal fyllor som blivit för stora.

De gångerna har jag helt enkelt got carried away. Det är som att jag innan en sådan kväll glömt bort att jag måste ha koll på hur mycket och vad jag dricker. Små konkreta mönster kan vara att de två första glasen åker ner väldigt fort. Har jag dragit ut på det första glaset länge då funkar det enklare. För då har jag haft mindre tid att fyllna till på. Förstår du hur jag menar? Och det är ju på fördrinken man fortfarande har sinne nog att faktiskt säga till sig själv att sänka farten.

De gånger jag hamnat i de där situationerna är tillfällen då jag glömt bort min resa, glömt att jag har den här erfarenheten och att jag måste vara försiktig. Om jag tar min senaste händelse som fick mig tillbaka hit. Det var en middag hemma med tre vänner. På pappret helt riskfritt. Jag hade inte ens överdrivet mycket vin hemma men SÅKLART tog de med sig ett par flaskor för de är vänliga och ont anande. Jag hade inte en tanke på att det skulle kunna spåra. Vi äter ju middagar titt som tätt utan att det hänt. Men så hade vi god stämning, kvällen var ung, jag fyllde på. Jag märkte till och med att jag drack snabbare än samtliga och att jag nästan bara hällde upp till mig själv. Men ändå gick det inte att hejda. Så jäkla sjukt. Men inte sällan så händer det här på tillfällen som jag har förbaskat roligt och mitt i allt det roliga är jag övertygad om att det kommer bli så in åt a bara helvete ännu roligare om vi fortsätter. Det blir det ju inte. Tanken slår mig inte att jag borde sluta. Punkt. Jag blir inte påmind av mig själv av att det är dags att lägga ner förens det är försent.

Sen har jag också märkt att när jag dessa kvällar händer det så har kvällen oftast börjat med "åh jag BEHÖVER ett glas". Jag kanske varit trött efter en intensiv vecka, det kanske har varit något skit som hänt osv och då tar jag gärna det första glaset riktigt snabbt för att få en snabb verkan och låta vinet ta udden av arbetsveckan som varit. Sen är det som att de efterföljande åker ner lika fort.

Sen kan man ju fråga sig varför man inte slutade igen, tidigare. Om det nu inte var något större problem förra gången? Ja för att jag tycker om att vara social, jag tycker om att ta ett glas eller två. Jag gillar att jag kan slappna av och mingla runt. Det är ett meck att sluta med alkohol kort och gott.

Om jag ska ge dig något tips är att vara jäkligt ödmjuk inför att vi har svårt att hantera alkohol. Även om vi lurar oss med 14 perfekt hanterade alkoholintag på raken så kan den 15e komma. Den kan komma efter 9 år. Men den kan alltid komma. Det är min lärdom och jag har det i mig. Jag kommer nog alltid ha risken att få en black out i mig. Och det är ju förbaskat ledsamt.

Jag vet egentligen inte om detta var svar på din fråga, det känns mest som svammel. Men det är reflektioner som har snurrat i mitt huvud när jag trampat snett.

Kram och lycka till jag ser fram emot att läsa om din resa!
SL

PS. Kan rekommendera dig Stingo's tråd Mitt vidare liv- med eller utan. Han har gjort en resa som påminner om den du vill göra.

Varför jag
lör, 2017-01-14 - 00:55

Tack SL för ett bra ärligt långt svar!!
När jag läser ditt inlägg sitter jag bara och nickar som om det var jag själv som skrivit stora delar.

Jag är helt enig med att man glömmer bort varför man hade ett uppehåll, hjärnan är ju byggd för att sortera bort otrevliga händelser, så efter 1-3 månader (8-10) i ditt fall, så tror jag att man har väldigt långt bort till de hemska minnena och kommer lättare ihåg alla de ggr man faktiskt lyckats.
Jag har också samma upplevelse med att dricka det första glaset/ölen fort, så går det oftast också helt galet.
Även de ggr man känner att idag "behöver" jag nåt starkt, för allt är skit, brukar det sluta med totala pissefyllor!

Jag chansar lite nu men jag har fått för mig att du är som jag och är väldigt social öppen person utan sprit, som väldigt gärna vill vara med överallt där det händer något, för just det du beskriver med att "nu jäklar blir det ännu roligare om man fortsätter" precis så tänker jag, och FRAMFÖR ALLT ! Det roliga får ju inte ta slut redan??!!??

Anledningen till att jag ville veta vad som gått snett, är att jag vill hitta ett mönster som efter viss (massor) träning kan generera en varningsklocka innan allt går överstyr. Jag behöver nog själv ha något mantra eller regler som jag måste följa resten av livet, även efter att ångesten från det senaste misstaget har bleknat bort.
En lista på några få punkter som automatiskt dyker upp i skallen VARJE gång någon bjuder på en drink eller vill ha AW eller fest. Jag inser att det är något som kommer att ta tid att lära in, men i sann Pawlow anda så ska den jäkla klockan ringa varje gång jag hör något om A!!

Och då kanske, men bara kanske, så kan man nå sitt mål med "måttligt drickande".

Jag tänker även ta upp mitt problem med mina närmsta vänner, de som oftast är med på våra fester/middagar, så att de kan hjälpa mig med att påminna mig om de där reglerna. Men inte förrän jag har varit spritfri tillräckligt länge. Jag är ganska säker på att de kommer att stötta mig, och det är nog svårare att säga till ens vänner att de har fel än min fru.

Tack för att du hjälper mig att hitta varningsklockorna och tillsammans ska vi göra den där listan med reglerna! <3

Varför jag
lör, 2017-01-14 - 18:26

Ikväll ska vi ut med några vänner och äta, alla kommer att dricka utom jag. MEN det som är så förvånande är att jag inte är sugen på det heller.?? Innan vi går ut tar man alltid! Ett par glas bubbel/öl innan vi ens kommer till restaurangen, inte ens detta saknar jag.??

Jag får en känsla av att min största prövning inte kommer att vara att låta bli spriten, utan att inte börja tänka att "nu klarar jag nog av att dricka igen"
Svårt att förklara kanske, och jag vet ju inte hur det ser ut om 2,3 eller 4 veckor... Då kanske det är tvärtom, svårare att inte dricka.

Den som lever får se.

steglitsan
lör, 2017-01-14 - 18:53

Du kommer klara det fint! Vågar påstå att halva behållningen med en vit kväll ute är när man lämnat. Nöjdheten man känner är så härlig. Och som av en händelse så lämnar man alltid vid rätt tidpunkt när man är nykter.

Trevlig kväll!

Varför jag
sön, 2017-01-15 - 01:32

Hade inga som helst problem att avstå, berättade direkt för de andra att jag tänker ta en paus just för att det blivit så mycket, och alla förstod och accepterade det, utan konstigheter.

Ett råd till alla er som läser detta, säg som det är direkt, lättare att handskas med själv och säkert 99% av dina "riktiga" vänner som accepterar det direkt.

En annan sak jag blev väldigt glad för var att jag faktiskt tyckte att alkoholfri öl var gott !!?? Det hade jag aldrig trott ?.

Dessutom så kommer vi att slippa en massa problem med att skaffa transport/tåg/taxi eller dylikt när vi vill ut på galaj, för jag kan ju lika bra köra...

Over and out peeps!

Varför jag
mån, 2017-01-23 - 00:39

Hej, ville bara berätta att det är ännu en vecka utan sprit och allt funkar fint! Det har varit ett par ggr när jag varit sugen, men min fru har hjälpt mig med "samvetet". Det är så skönt att ha någon som verkligen bryr sig och själv dragit mer på vin/sprit till nästan inget alls för min skull❤️❤️
Det var dessutom en ganska tuff vecka med tanke på att vi varit bortresta på jobb (med mååååånga bjudningar flera ggr varje dag) men jag är stolt att det fungerar fortfarande, och a-fri öl är faktiskt oftast helt ok!

Elias
mån, 2017-01-23 - 16:32

Så härligt att du klarat a-fritt och vitt så här långt. "Bara" att kämpa på, en dag i taget...
Är i vecka 4 nu och vinsterna jag känner är enorma.
Fint att du har stöd hemma och att du klarat lockropen under jobbresan. A-fritt öl är helt OK smakmässigt, har provat det vid några tillfällen tidigare när jag haft bilen med mig. Har dock inte vågat nu när jag är vit, är rädd för att det ska trigga till det tunga artilleriet.
Kämpa på!

steglitsan
tors, 2017-01-26 - 09:46

Grymt att du klarat det så bra och att du verkar ha en så grym fru! Jag blir vansinnig när jag hör om makar/sambos/partners som vägrar trappa ner på alkoholen bara för de inte har ett problem.

Jag har också ett par utmaningar de närmsta veckorna, det är långväga gäster, födelsedagsdrinkar och en egen fest där jag beslutat att ha avsluta drinken med ett bord på nattklubb. Kan ju tyckas dumt, men jag gillar ju att umgås med vänner på fest. Men nu tar vi oss an detta!

Varför jag
sön, 2017-01-29 - 22:49

Hej igen...

Tack för alla uppmuntrande kommentarer ;)

Ny helg med nytt besök i storstaden och nya utmaningar.... men det känns lättare och lättare för varje gång. Jag har inga som helst problem att säga till de man träffar att jag har en vit månad (de flesta mer avlägsna vänner/kollegor träffar man ju så sällan att de inte har en aning om ifall det är sant) och de flesta har själva vita månader med jämna mellanrum. De närmsta vännerna är det enklare att bara säga som det är till. Dessutom är det befriande OCH praktiskt att berätta att man inte dricker.

jag har förstått att det här med a-fri öl är en kontroversiell fråga, och att det finns en hel del delade meningar om det, men för mig är det något som funkar väldigt bra. Fördelarna enligt mig är:
1. Den är alkoholfri !!
2. Man kan hitta en hel del som smakar väldigt gott ( mariestad alkoholfri är tex godare än den med alkohol ! Veteölen på bolaget är också god)
3. De jag har kollat på har mindre kalorier OCH mindre kolhydrater än tex Mjölk (Ja, jag vet att jag är lite kontroversiell här)
4. För de som vill dölja att de inte dricker sprit så ser man inte någon skillnad.

Nackdelar har jag inte hittat någon ännu, vissa här pratar om att man inte "avvänjer" sig från ett beteende, men jag har fortfarande som mål att "förändra mitt drickande" inte att sluta helt.

Så.... om nu allt går så jäääääkla bra för mig, varför skriver jag då här ???
Jo, dels för att hjälpa de som sitter i samma sits som mig, och dels för att jag är ärligt rädd för att det inte kommer att funka att gå tillbaka till att dricka igen. Jag har läst en massa här och insett att det inte alls är så lätt att kontrollera intag av en substans som i sig själv skapar okontrollerat beteende, och är inspirerad av tex SL som ärligt och rakt berättade varför det gick åt skogen sist hon försökte kontrollera det. Jag hoppas att alla våra historier kan få oss alla att inte upprepa varandras misstag, och på det viset hjälpa oss att hitta den rätta vägen till "normalt" drickande.

God natt gott folk.

Stingo
lör, 2017-02-11 - 23:06

Hej och tack för hälsningen inne hos mig. Jo alkoholfri öl kan nog bli en ovana det med. Jag har satt i mig 4 st under denna lördag. Glad att det inte var starköl i alla fall!

Jag skall försöka återkomma med med ett längre inlägg imorgon. Nu behöver jag sova. Godnatt.

Stingo
sön, 2017-02-12 - 19:35

Jag fastnade för din rad om ringande Pavlovska klockor. Jag tror du är något på spåren där. Jämförelsen kanske haltar en del, men jag var tidigare aktiv sportdykare och har också prövat fallskärmshoppning och väggklättring. Inom de hobbyerna är medvetandet om faran alltid närvarande och ingen skulle någonsin hoppa i utan att kolla och dubbelchecka att all utrustning är i skick och också den egna förmågan är tillräcklig. Litet på samma sätt förhåller jag mig till alkohol. Jag tar aldrig numera en öl utan att tänka ungefär "när drack jag senast/hur mår jag mentalt/hur mycket kommer jag att dricka/när skall jag dricka härnäst/varför gör jag det här/är det värt...".

Jag upplever att medvetandet hjälper, men någon garanti är det inte. Det finns många exempel redan på det här forumet där folk har berättat om hur de druckit sig till helvetet fullt medvetna och införstådda i vad de gjort. En annan grej som hjälper är att hålla medelintaget lågt. Betydligt lägre än de officiella måttlighetsgränserna, de gränserna är för folk som inte har problem.