Jag är drygt 40 år, mamma till två barn. Bra jobb. Fin relation. Livet har dock inte riktigt blivit som jag önskat och jag känner mig inte lycklig. Och jag dricker på tok för mycket och har gjort det under de senaste åren och det blir bara värre och värre. Jag vet inte om jag dricker för att jag är olycklig eller är olycklig för att jag dricker. Men det spelar kanske inte så stor roll.

De senaste dagarna har varit en dimma men nyss hällde jag ut allt vin jag hade kvar hemma. Jag mår redan dåligt, och kommer må förbaskat dåligt i morgon.

Men jag måste bryta detta innan jag blir sjuk eller försör mitt liv på något vis. Jag har läst mycket här men inte skrivit. Jag skulle behöva tips och pepp för att klara de närmsta dagarna och veckorna.

Ett viktgt beslut, starten på en resa. Här inne finns mkt stöd av kloka änglar som inte dömer. Försök sova och drick mycket vatten är mina små tips. En skön promenad imorgon och framförallt var snäll med dig själv. En stund i taget. Du är inte själv i detta.

Restart2017

Riktigt bra val, att du gjorde dig av med vinet.
När suget kommer, kom in hit och skriv.
Då påminner du dig själv varför du ska kämpa, exakt så gör jag.
Det fungerar, jag lovar ??

Välkommen hit! Jo, jag tror att du mår dåligt för att du dricker... och dricker för att du mår dåligt. Alkohol är bedrövligt för själen. Fruktansvärt! Så sluta nu innan drickandet får konsekvenser. Att sluta är egentligen inte då svårt, det är att inte börja igen som är det svåra. Eller det kan väl vara besvärligt med abstinens i början om man druckit väldigt mycket. Det finns de som kan mycket mer om det härinne. Starkt att hälla ut vinet. Att göra hemmet a-fritt är nog nödvändigt för att lyckas! Och jag lovar, du mår snart bättre.

Pillan

Hej, har inte skrivit på dessa sidor innan...
Jag är också en kvinna i 40-års åldern med sambo och två fantastiska barn som jag älskar mer än allt. Har också under en längre tid druckit för mycket p.g.a ångest och sömnsvårigheter samt att kunna koppla av efter jobb och annat. Hos mig har det också eskalerat sista månaderna och i tisdags var jag hemma sjuk pga att min axel pajat. Åkte då och köpte alldeles för mycket alkohol och det hela slutade att jag hamnade på beroendeakuten (ville in till psykakuten men där släpps man inte in om man druckit). Har efter det varit på beroendemottagningen där jag bor 2 ggr. De har skrivit ut campral (ska minska sug) och jag ska tillbaka om ca 2 veckor.

Har varit utan alkohol sedan dess, inne på min 5:e dag. Tycker det känns jättejobbigt och får riktigt jobbiga attacker med ångest, skam och skuld. Tycker livet känns skit just nu... Känner att det skulle vara såååå gott att ta ett glas vin trots campral. Ska försöka bita ihop!
Skickar styrkekramar till er alla som kämpar!

Snösparven

Följa dig och peppa oss att verkligen få en förändring!! Jag är 50+ och inser att jag dricker alldeles för mycket, vin varje kväll..Jag bor ensam, har bra jobb och goda vänner, ingen annan vet då man är expert på att dölja drickandet. Mår så dåligt med hjärtklappning och ångest varje morgon och ÄNDÅ börjar suget framåt eftermiddagen, kvällen, bara ett eller två å glas vin...Blir alltid minst en flaska, somnar i soffan, sover dåligt när man väl tar sig till sängen..
Jag vill sluta dricka helt och få tillbaks ett bra liv, ska vi följas åt med början idag, söndag 26 februari 2017!!?

Pillan

Följer er gärna, är som sagt inne på min 5:e dag men alkoholen tar upp nästan alla tankar.
Till Snösparven: precis sådär är det för mig även om man inte lever ensam. Man blir duktig på att gömma och smussla. Varje dag när jag åker hem från jobbet och man ser den berömda skylten bryter man sitt löfte från gårdagen att inte handla något idag... Många bortförklaringar "poppar" upp i huvudet som t.ex. "idag var en tuff dag på jobbet så jag är ju värd ett glas vin...". "Blir en vit dag imorgon istället..." osv. Det är ju heller aldrig så att man tar ETT glas vin utan flaskan töms och detta ofta rätt snabbt!!
Vi får kämpa på tillsammans!!

Snösparven

Behöver pepp o stöd nu, letade mig in på denna sida och inser att hjälpen kanske finns här hos er mina "medsystrar o bröder" Jag sitter just nu i sängen med hjärtklappning, ångest och minnesförlust efter gårdagens vinfylla, vill verkligen komma ur detta, det är inte livskvalitet!! Vinet jag har kvar hemma måste bort ur huset annars står nog vinglaset på bordet framåt kvällen, nej det får inte ske,nu är det slut på det!! Ska gå över till min bästa vän och berätta och ge henne vinet, hon vet inget men jag känner att jag måste berätta för någon! Kram till dig o oss alla som kämpar mot alkoholmonstret!

Pillan

All pepp och lyckosparkar till dig idag!!! Du kommer fixa det! Jag tänkte ta mig ut och gå en långpromenad och hoppas att detta hjälper att skingra tankar och lätta på ångest!
Kram

Muskot

Jag var för trött igår för att göra annat än läsa. Idag mår jag bättre och ska snart åka till jobbet. Jag har en rätt intensiv dag framför mig vilket känns lite skönt för då kommer jag inte hinna tänka så mycket på annat. Jag tror veckan kommer att funka bra, helgen blir dock en utmaning. Jag har bestämt mig för att sluta dricka så många gånger men sen när helgen smyger sig på och alla tankar som gör mig vilse och osäker...

Jag tror också det är alkoholen som gör mig så olycklig som jag är nu. Men i grunden finns känsan av otillräcklighet och vilsenhet som en gång fick mig att börja dricka.

Det känns patetiskt. En vuxen kvinna som fortfarande inte har en tydlig bild av hur hon vill att livet ska vara och känner att hon ständigt "fuskar" sig fram, i väntan på det stora avslöjandet. Tittar jag på mitt liv utifrån är jag ju hyfsat lyckad. Jag har en skilsmässa bakom mig men den var sansad, ingen stor dramatik. Barnen mår bra. Jobbet går bra. Har en särbo som är väldens finaste.

Men ändå... Jag vet inte riktigt vem jag vill vara. Och hur jag ska ta mig dit. Mår ständigt dåligt över min vikt. Har jojobantat, haft ätstörningar och väger nu mer än någonsin - mycket beroende på alkoholen. Känner att jag inte lever upp til dagens hälsofixering, livsstilhetsen,alla ständiga förbättringar som ska göras, alla mål aom folk ska sätta upp och jobba efter.

Jag vill bara hitta lugn och ro i mig själv här och nu. Något som jag nog aldrig riktigt upplevt.

Nåväl. Dags att packa och åka till jobbet.

Hoppas ni alla får en bra och stark dag!

Pillan

Ny dag, nya utmaningar. Hur gick det för dig igår kväll Snösparven? Själv hade jag en jobbig eftermiddag men det blev bättre senare på kvällen.
Har insett att det jobbigaste är när jag är helt ensam då mina tankar fokuserar helt på hur gott det skulle vara med ett glas vin. Tänkte ringa KBT mottagningen idag och be om en tid. Hoppas att de kanske kan ge en verktyg att förändra hur man tänker när suget kommer krypande....
Jag vill också bara hitta lugn och ro i mig själv och detta helst igår....
Önskar er en fin dag!!

Hönapöna

Jag är också ny här. Blev medlem här ingår och har idag varit nykter i 1 vecka. Livet börjar ljusna och jag börjar känna äkta lycka igen. Läs gärna min tråd:) Vi ska fixa det här!!!!

Och välkommen hit!
Mitt tips är att skriva skriva och skriva. Alla funderinga och tankar, bara ös ner dem.
I början hade jag jätte svårt att kommentera andra trådar, för jag visste inte vad jag möjligtvis kunde hjälpa till med. Men det blir lättare när den värsta ångesten och dagarna gått förbi i nykterheten (det blir lättare, lovar).
Så skriv och läs, läs och skriv!
Ju mer du vet, desto mer förstår du. Lycka till, och grymt bra handling att hälla ut vinet. Bra jobbat ?
kram!

Vaniljsmak

Vad bra att du hittat hit Muskot, och alla ni andra! Precis som de andra säger så finns det mycket stöd och råd att få här. En stor del i arbetet för nykterheten, för mig, har varit att bara komma in och skriva. Jag skriver så gott som varje dag i min egen tråd. Jag skriver om hur jag mår och hur tankarna kring alkoholen ser ut just i det ögonblicket. Jag försöker reflektera mycket över vem jag är och varför jag är som jag är och det ser jag att du också börjat göra i de inlägg du hittills skrivit. "Mår jag dåligt för att jag dricker eller dricker jag för att jag mår dåligt?" Det är en fråga många, många personer ställt sig! Kanske kommer vi aldrig få veta hur allting började, men vi kan ta reda på hur ett avbrott från alkoholen skulle få oss att må.

Idag är det måndag. Hur har alkoholvanorna sett ut under veckodagarna? För mig är helgen absolut värst och jag behöver aktivt hitta strategier för att förhindra återfall. Veckorna brukar vara hanterbara även om suget sätter in varenda eftermiddag. Då gäller det för mig att gör någonting annat, gå in här och läsa andras trådar eller åtminstone tänka på forumet. Det brukar hjälpa.

Hoppas du tar dig igenom din aktiva dag på ett bra sätt och att eftermiddagen blir hanterbar, utan allt för stora sug!

AlkoDHyperD

Jag som har en annan typ av beroende, periodare, går inte igenom samma process som er andra i den här tråden gällande vanor som är svåra att bryta men har en del strategier inför situationer som brukar vara riskfyllda. Har skrivit om det i en annan tråd, men ni som är nya kanske kan ha användning av lite tips.
Långsiktigt: Planera aktiviteter som inte går ihop med alkohol eller bakfylla inför kritiska dagar eller helger.
Halvakut: Skjuta på det tänkta tillfället. Om det uppstår ett sug inför kvällen eller helgen kan jag tänka att "ok, det låter ju väldigt trevligt och jag längtar efter känslan, men kan ta det imorgon" - eller nästa helg om det är helgerna som är tillfällena.
Akut: Avledning. Om jag får en impuls att svänga i på systemet kan jag bestämma mig för att göra något annat först. På så sätt hinner jag få lite betänketid. Har jag tur funkar det.
Och viktigast: Involvera vänner och anhöriga om det är möjligt.

Muskot

Nu mår jag fysiskt helt ok. Gårdagen var bra, jag var ute mycket och var trött på ett bra sätt på kvällen. Fast sen tog det ändå tre timmar att somna. Sömnen är ett gissel, jag har alldrig varit bra på att sova och alkoholen har varit medicin mot det precis som det varit medicin mot oro och tankar som aldrig tystnar i huvudet. Och sen blir der bara en nedåtgående spiral av alltihop.

I morse bröt jag ihop, och berättade en del om hur jag mår för min särbo. Inte om alkoholen, det klarar jag inte. Men om att jag är vilsen, orolig och trivs dåligt med den jag är. Han blev så klart också orolig och är rädd att jag ska lämna honom. Vilket jag hoppades att jag till slut lyckades förklara att jag inte är.

Det här är ett problem vi har. Han är ofta väldigt bra att prata med men känner han att han själv blir "hotad" på något vis vänder han det lätt till att handla om honom. Därför har jag dragit mig för att prata, för jag vet att jag blir sittandes med hans oro också. Delade bördor borde ju vara lättare men det får mig bara att känna mig mer otillräcklig.

Lite ostrukturerat kanske men där är mina tankar denna morgon. Ikväll ska vi träffa goda vänner, jag kommer inte att dricka, jag skyllde förra veckans frånvaro på magsjuka och har därför sagt till honom att jag tar det lugnt med alkohol och kaffe tills magen mår bättre. Vi dricker sällan stora mängder tillsammans men just nu behöver jag hålla mig borta från det helt. Det känns helt ok, hoppas det håller i sig till helgen.

Kämpa på ni andra! Det är så stärkande att läsa och skriva här, jag borde ha börjat med det för ett år sedan.

Vaniljsmak

Muskot, låt tankarna vara ostrukturerade, låt texten vara ostrukturerad, vi läser i alla fall! Någonstans måste man börja och det är de du har gjort. Du har börjat din resa mot ett nyktert liv och du har börjat reda ut vad det är du känner. Allteftersom kommer klarheten.

Att vara ute är medicin! Jag mår alltid toppen efter några timmar ute i friska luften, helst utanför stadsmiljö. Hur mår du idag?

Muskot

Idag har varit en bra dag. Men jag blir irriterad på hur svag jag är, fysiskt. Jag har fullkomligt supit bort min kondition och styrka. Jag tänker på för ett och ett halvt år sedan, då hade hag en bra period med bra humör, lite alkohol och träning. Det slutade med att jag hösten 2015 sprang en mil vilket jag aldrig gjort någonsin tidigare. 40 år gammal. Jag vill hitta dit igen.

Nu börjar tankarna på helgen komma mer och mer. Jag försöker komma på planer och strategier för att den ska bli så bra som jag vill. För helgen är mitt elddop.

Jag och barnen ska till stugan. Där finns ett vinställ... Jag önskar jag kunde säga att jag självklart aldrig druckit i stugan med barnen men det har jag. Inga kopiösa mängder men jag har definitivt varit fullkomligt oansvarig. Jag får kalla kårar när jag tänker på sånt. Skulle jag höra det om någon annan skulle jag bli förbannad för som förälder får man inte riskera sina barn på det viset. Tänk om någon blivit sjuk, ramlat och slagit sig. Skulle jag ha vinglat bort till grannen? Är jag en sån människa??? Hur blev jag det???