Hej på er alla fina där ute! Har startat en egen tråd här för att på så sätt kunna skriva av mig alla tankar jag har kring min problematik. Har läst här i många år och känner igen mycket i mig själv. Dock inte allt ( antar alla har sina olika mönster så att säga). Jag skulle kunna skriva en bok om alla mina tankar kring A. Men min berättelse får komma i etapper känner jag.
Jag var med om en mycket otäck sak för en vecka sen. Hade besök av en mycket nära vän jag inte träffat på väldigt länge. Jag går och bär på mycket oro och ångest inför en hel del i mitt liv.. och när jag träffade henne så var det som allt rann över. Till saken hör att jag hade " tröstat " mig själv ganska rejält timmarna innan hon kom... så till den milda grad att jag bröt ihop och grät hela kvällen när vännen var här. När vi sen vaknade på morgonen var min vän mycket orolig över mig. Men vännen hade helt klart inte förstått att jag varit onykter kvällen innan. Men rädslan som uppstod i mig när jag inser att jag inte minns en enda sak jag berättat för min vän under min gråt-eskapad.. var det som om hjärtat skulle hoppa ur halsgropen. Jag hade vält ur mig allt jag kände och alla mina problem.. och minns om sagt knappt inte en enda sak jag sagt..bara fragment.. men vi pratade och jag drog nån vals då jag inte var beredd att berätta att mitt utbrott helt enkelt hade med A att göra.. men jösses så rädd jag blev.. och jag insåg en gång för alla att min " ovana" till själatröst måste få ett abrupt slut. Resten av dagen spenderade vi med god mat och lugn och ro och jag var skärpt och nykter. Men min vän vet ingenting. Jag " lyckades" prata bort det. NU har det gått flera nyktra dagar.. och det går bra. Jag har en knepig relation till A. Det känns mer som en dålig vana ibland.. för det är endast vid speciella tiofällen som det tar över. Jag har inga problem att smutta på ett vinglas tillsammans med min man eller nån vän osv osv.. blir aldrig fullast.. känner inget tvång att supa mig full. Aldrig. Men A finns där och lurar när jag blir orolig över livet. Som sagt finns det mängder mer att berätta... men detta är vad jag orkar med just nu. Jag ser min tråd som en dagbok där jag kan skriva av mig mina tankar. Jag är inte beredd på att sätta en etikett på mitt problem ännu. Vill inte analysera vilken potentiell etikett jag ska sätta på mig, heller. Utan i lugn och ro ( gärna med er hjälp..) försöka komma fram till lösningen och etiketten i min egen takt. Är tacksam för att detta forum finns... det känns bra att ha vågat skriva... att ha vågat börja i alla fall.. min väg e lång nu.. men jag har börjat.. jag har för mycket fint i livet för att låta detta ta över. kram till er alla modiga själar där ute.

Hej fina vänner.. hoppas ni mår bra <3 ? Jag har en fråga eller snarare en fundering som ni kanske kan ge mig eran input på... mitt behov av alkohol är alltid störst vid stress, inre oro.. ja ni vet.. NERVERNA.. men så när jag hamnar i dagar i livet när jag inte har nån oro.. eller i alla fall när livet e ok lugnt och inte så mycket stress... DÅ har jag INGET behov alls av vare sig cigg eller alkohol.. då njuter jag av att vara " vaken" .. att tänka friska tankar.. mm .. hur kommer det sig att man bara vill ha alkholen i dessa lägen? alltså när nerverna spökar.. jag vet ju att det dämpar ångest.. men ja... jag funderar bara lite :) haft kaotiskt jobbigt senaste och för mycket A IGEN... men idag kom det lite gladare nyheter.. och jag känner mig gladare... och idag är jag nykter.. men jag vill fasiken klara att vara nykter länge... vill se vad som händer.. hur som bla bla bla.. behövde skriva av mig till er :) Gärna input.. tycker mitt beteende e så knepigt när det kommer till A. Kram på er !

AlkoDHyperD

Stress är förödande för många som försöker bryta destruktiva mönster. Inte konstigt alls. Stress är ju ett svar på någon form av hot, verkligt eller föreställt. Hot signalerar att vi måste fly eller försvara oss, och om det är tankar och känslor vi instinktivt ser som hot blir flykt genom alkohol ”räddningen” enligt reptilhjärnan, som ju inte tänker logiskt och långsiktigt. Under stress är det reptilhjärnan som styr.
Jag har stressbarometern som prio ett för att hålla mig nykter. När jag märker mina egna tecken på att stressen börjar leva sitt eget liv gör jag vad jag kan för att få återhämtning. Ibland kan det räcka med en stund i enskildhet för att tänka, skriva, känna. Vi har olika sätt att återhämta oss på. Även i ett fullspäckat schema kan det vara värt mycket att lägga undan fem minuter då och då för att låta självet och själen hinna ikapp

Tar åt mig av det ni skriver.. jag är så trött på det här så jag kräks. Det är som en ful ovana.. och jag blir ful AV det.. på så många sätt... det som ger mig hopp... är att inom mig.. så vill jag ur detta.. JAG VILL UR DETTA!!!! jag VILL verkligen inte hålla på såhär.. undrar bara hur jag bäst bryter det.. rent praktiskt.. önskar faktiskt jag kunde få ett piller som hjälper mig på traven.. men vill inte berätta för nån doktor om mitt problem jag vill verkligen INTE det.. så jag MÅSTE försöka själv.. är mer träning lösningen? kanske gå på nån sån där extrem juice detox en vecka? gjorde det en gång och jösses va jag mådde bra..... ahhh jag måste hitta ett sätt som funkar.. vill framför allt klara av en längre helvit period.. bryta mönstret.. som ofta känns mer som en ovana än ett faktiskt beroende.. jag kan ha fel i det sista.. men detta är bara mina tankar.. är så trött på Odette... trött på min spegelbild.. jag är ingen jag själv skulle beundra .. just nu.. skulle vilja bli det för jag vet att jag kan.. och jag är omgiven av en stor skara människor som ser mig sån som jag SKULLE vilja se mig själv... förutsättnignarna finns där... men hur sjutton BRYTER JAG????

Känner igen att man ibland blir så trött på sig själv. Är inne på just det du pratar om, att göra andra förändringar så att tankarna på A får lite konkurrens. Mådde du bra av en detox, kör en! Under tiden kanske du kommer på någon mer långvarig och hållbar förändring du skulle vilja göra. Önskar sååå att du hittar lite lugn och kan koppla av en stund. Det är stökigt i hjärnan just nu. ♡ Kram

Tack snälla du. dina ord värmer och stärker.. Jag ska börja med att vara nykter idag och imorgon. Just nu mega fokus på att få den där känslan jag har när jag lyckas vara vit... OJ va gad och bra man känner sig... så nu kör vi.. helgen vit! Jag har lovat mig själv. Ska ta min cykel och dra iväg till havet idag.. bada och ta med en bok jag fått upp ögonen från.. vi bor ju numera i tropikerna verkar det som i min del av sverige.. så dags att masa sig ut och andas.. :) med citronvatten. Jag hoppas du mår bra Vinäger.. tack för du och ni andra finns <3

AlkoDHyperD

Försök se dig själv med värme. Du lider ju. Hela ditt inlägg vittnar om det. En människa som har det svårt förtjänar omtanke.
Du har inte valt att må som du glr. Valet varje gång du dricker har bidragit till att du mår som du gör, men ingen väljer att hamna i det du nu är i.
När självföraktet tar över är det ju en själv man vill bort ifrån och hur gör man då? Enda sättet är ju att bedöva sitt medvetande, tänker jag. Och då är alkohol en given lösning. Så för att minska risken för drickande behöver behovet att fly sig sjäkv minska.
Ta hand om dig

Pricken över i faktiskt... jag måste försöka vara snäll mot mig själv.. jag är dålig på det.. kritisserar och ser ner på mig själv konstant i de flesta sammanhang.. till mitt försvar så har väl min uppväxt satt spår som är svåra att radera.. det e djupt inrotat.. samtidigt som det finns en romantiserad tro att " jag ska minsann visa dom" att jag ska bli den personen jag vet finns därinne inom mig.. hon finns där.. jag har träffat henne.. så jag vet... men att nå det kräver.. JOBB .. och MOD... och att inte falla offer för att försvinna in i A dimman och skjuta på det som måste göras.. livet är ingen dans.. men ska man få det man vill... måste man... så länge man inte är en Hollywodfru.. JOBBA för det.. inget kommer gratis.. jag ska försöka nu.. på riktigt försöka.. tar en timme i taget..målar inga stora bilder av ett VITT liv helt ännu... IDAG är jag nykter.. har gjort upp en lista ... dag TVÅ nykter har börjat.. skönt men kroppen värker.. ONT ÖVERALLT.. ska gå och träna bort det nu... träning hjälper mot det mesta. KRAMAR till er därute.