Har nu insett att jag och barnen inte kan leva så här längre så jag har tagit steget och lämnat honom. Men hur går jag vidare nu? Alla tankar? Har jag gjort rätt val? Det kanske inte är så farligt? Överdriver jag? Jag älskar ju den nyktra mannen.. så otroligt mycket. Jag vet ju nånstans att jag gör helt rätt, men alla dessa känslor.. och ångest..
Hur mår han i det här?
Jag tog steget för två veckor sedan, när han lovar åter igen att inte dricka och när jag efter några dar frågar hur han tänkte göra, ta hjälp osv blev han väldigt arg och tänkte minsan inte ta nån hjälp! Han skulle klara det själv och han skulle inte sluta dricka helt. Ok sa jag. Om du inte slutar dricka helt då kommer jag och barnen att lämna dig. Ja det fick vi väl sa han och ryckte på axlarna. Frågade gråtandes flera gånger om han förstod vad jag menade, att vi går om du inte slutar dricka helt. Jo han förstod det sa han. Jag grät o grät och han brydde sig inte ens. Kände då för första gången att nu är det nog. 15 år av sånt här skit. Dagen efter åkte han iväg till en kompis lite längre bort som är i sin stuga några veckor som också dricker väldigt mycket. Han blev kvar där i två dar och söp. Jag visste inte ens vart han var (anade dock) och när han är inne i sina värre perioder så gör han så här. Försvinner bara utan att säga nånting. Lämnar mig med barn o djur utan en tanke på mig. Och när jag ifrågasätter hur han kan göra så här blir han arg, allt är mitt fel.
Så jag har hittat lägenhet och kommer att flytta 1 okt. Den helgen han var borta började jag att packa och han har sett det, men inte ett ord till mig om det? Är han så säker på att jag ska stanna denna gång också? I måndags började han nog bli orolig för då började smsen komma (flera veckor av tystnad innan) men det var mer typ sms som var kanska stöddiga och visade att han nog var säker på att jag inte skulle flytta. Men när han började förstå att jag menade allvar så tvärvände han. Han skulle sluta dricka helt. Kände dock att han bara säger så för att vi ska stanna. Jag sa att va bra! När du klarar av att sluta dricka och vi ser att du vill och klarar det så finns vi här för dig. Men du måste bevisa det sa jag till honom. Han tyckte att om han nu lovar att inte dricka så kan vi ju lika gärna stanna. Men jag stod på mig och sa att han får bevisa det.
Nu igår skulle han på företagsfest och frågade om jag kunde hämta honom?? Jag sa att men ska inte du sluta dricka?? Vad är det för mening om ni ändå ska lämna mig säger han. Och han åkte iväg och han söp..känner att hans beteende visar ju bara på att jag tagit rätt beslut. Men om han nu vill ha oss kvar, varför visar han inte det då?? Var väl ett ypperlig tillfälle igår?
Men jag mår så dåligt i detta.. ska jag gå? Hur mår han i det här? Hur tänker han? Känns som när jag kommer till lägenheten kommer jag ligga i fosterställning o bryta ihop..Jag älskar ju honom..
Finns det nån nykter alkolist där ute som kan svara hur han tänker och om jag gör rätt?