av Märthan

Det är slut nu! Skilsmässan är nu ett faktum, du är en elak, ful och listig jävel!

Jag väljer att lämna förändra drickandet, det förändrar inget för mig. Jag gör slut med alkoholen Nu.

Märthan
fre, 2018-12-28 - 18:21

Jag ska sluta, jag SKA vidare! Natten till idag låg jag i kramper, kräkkramper av vad jag gissar är magen.... idag ingen alkohol alls förutom en glögg, vilket är betydligt mycket mindre än annars, har druckit dygnet runt i ett par veckor igen. Det måste få ett slut, NU.

Frågan är nu, abstinensen.... den har redan börjat med pulsen och svettningarna, jag är lite rädd. Är det fysiologiskt bättre att dricka lite och trappa ner så att säga, åtminstone för att slippa den värsta abstinensen och nej denna gång försöker jag inte lura mig själv jag är rädd.

Kram

Märthan
fre, 2018-12-28 - 22:17

Tack för snabbt svar och omtanke Rosenhill ❤️

Jag fattade beslutet att ändå ta ett glas vin, men håller det där, pulsen är lägre igen men svettningarna är där, natten kommer bli tuff men det är mitt eget fel detta så det får jag ta. Har svårt för sjukvården och deras generella attityder till oss med denna problematik. Är rätt säker på att det är magkatarr och inget magsår, har haft det otal gånger sedan tonåren, väldigt ångestframkallande.

Jag vill leva, inte dö eller bara överleva, leva.

Tänk om någon hade vetat hur mycket jag kunnat dricka på en dag, det som för mig har normaliserats är chockerande för andra. Det ska bli skönt med anonmym samtalskontakt framöver. Behöver få ur mig allt utan att känna skuld eller dömande.

Märthan
lör, 2018-12-29 - 14:52

Tyvärr är minnet kort, men natten hade kunnat vara roligare helt klart...

En fråga du ställer mellan raderna är varför och jag vet inte. Jag har SÅ fina barn, stolt! Älskar min hälft ❤️ Och känner dito tilllbaks. Bra jobb, bra löner. Fint hus. Yttre attribut är gott.

Men jag har en tråkig jobbhistoria, mkt vuxenmobbning som numer är löst, jag styr skeppet på ett sätt som ska motverka. Men det finns i bakhuvudet.

Idag jag jag förstått vad benzo gör för mig, den tar bort förhandlingarna... det är det enda... jag får inga fler, är ju mkssbrukare och därmed i en annan klass... litar aldrig mer på vården...

Ha en fin söndag alla lovely

Sara_con_experiencia
sön, 2018-12-30 - 00:16

Hej Märthan!

Jag är också en högpresterande yrkeskvinna (som behöver hög sekretess), en "röd" personlighet med 300 (tusen) bollar i luften, två underbara barn (den äldsta tjejen närmar sig tonåren), och en make som är nykter sedan i somras. Jag har haft långa bra perioder, helt vita, sedan jag började skriva här.

Men har också fått återfall, så jag känner igen mig så väl i det du beskriver. Efter en bra lång period utan A, från februari till juni, började jag dricka igen, lite för ofta. Min man och jag beslutade oss att börja "den riktiga helt vita perioden", utan att säga "för evigt" men inte heller bara 1 månad, och vi startade nästan samtidigt i somras. Det var underbart. Han förändrades och jag förändrades, och vi gjorde det tillsammans.

Men då jag hade hållit mig ett par månader började jag lite igen (inte min man), jag kallar det sällskapsdrickande dvs med andra... men det tar inte länge tid till att det tillkommer "bara" ett glas för att varva ner, eller kanske två, osv. SÅ det är just det jag inte kan kontrollera eftersom jag var upp i en flaska vin/kväll efter några veckor. Det är så tydligt att jag använder alkohol som ångestdämpande självmedicinering!

Så hel vitt igen i en månad (typ oktober). Men november började med många kongresser och jag "passade på" liksom när jag var borta, drack också dagtid; vilket jag inser att det var idiotiskt. Endast 1-2 dagar nykter / vecka fram till den 21 december. Under fyra "julmiddagar eller fester" i december samt just den 21a skulle jag bara dricka lite, skärpa mig liksom varje gång, men jag kan inte det. Jag gillar vin, och efter 3-4 glas tar jag till starkspritt av någon form och ballar ur eller somnar. Får minnesluckor och ångest dagen efter. Det har varit hemskt.

Så den 22:a sa min man STOP, och som i Paul Simons sången:
"... you better look around
How long you think that
You can run that body down?
How many nights you think
That you can do
What you been doing
Who, now who you foolin'?"

Vägen till nykterhet är krokig.
Nya tag... och nu hel vitt i nästan 1 vecka (tack vore tips i någon annan tråd har jag nu installerat Sober time appen som håller koll.

Vill bara dela med mig av min upplevelse av närvaro under julen, vilken bra present vi gav till våra barn och våra familjer, och igår hemma under en middag med vänner. Det var flera som avstod från att dricka och de som drack glögg och vin gjorde det med måtta (det var våra meditations- och andliga vänner med respektive så det är logiskt att det skall vara så).
MEN SÅ skönt under dessa dagar att inte vara den (dem) som skämmer ut sig eller är onyktra när man skall säga adjö eller ta sig hem.

Jag går i en meditationskola och terapi av två olika typer, och jag har andra former för att kanalisera ångesten, och har underbara ljudinspelningar för att somna när jag är mer uppe i varv och tror att det blir svårt; men jag är också mer full av energi dag och kvällstid, och får många saker gjorda; läser böcker, studerar andliga texter, och som nu, har tid att skriva här!

Nu kommer nästa storhelg, nyårsafton.
Jag vill gärna säga de bästa och klokaste orden till dig (och alla läsare och mig själv).
Ett par saker vet jag med säkerhet.
1. Det gäller att planera och att fokusera. Vi har berättat till värdparet (våra bästa vänner) att vi inte dricker A alls (jag har hittat en A-fri sparkling whine som verkar helt ok för att skåla). Det blir tydligt att vi väljer att avstår, och då blir det inte hemligt.
2. Att starta det nya året NYKTER kommer att vara som ett omen för mig. Detta 2019 blir året jag förblir nykter och återtar makten, och hittar mig själv.

Stora kramar
Sara

Märthan
sön, 2018-12-30 - 08:25

Rosenhill och Sara... vilka fantastiska människor ni är! Inser ni det!

Så mycket klokskap på en gång, jag är alldeles stum, det är ovanligt. Nykterheten är så svår att ta in men när man är där är det de finaste stunderna. Jag har aldrig ångrat en nykter dag men flertal onyktra.

Jag ska sätta upp tydliga målbilder och hitta verktyg att hantera ångest, rastlöshet, prestationskrav, förväntningar mm...

Era inlägg säger så otroligt mycket, jag är oerhört tacksam! Behöver lite tid att ta in, smälta, reda i. Tack ❤️

Sara_con_experiencia
sön, 2018-12-30 - 09:49

Klokt av dig att ta din tid, göra detta på ditt sätt!
Du är stark, när dig av din inre styrka, va i nuet, som är det enda vi har.
Sara

Märthan
tis, 2019-01-08 - 19:07

Åhhh Underbarq Nurture ❤️ Önskar Så jag hade kunnat svara positivt...

Allt brakar fullständigt åt fanders, jag vet egentligen inte varför. Nästa måndag har jag mitt första riktiga samtal på mottagningen, det känns bra. Men jag vet i botten att om jag själv inte har bestämt mig, löst hjärnspöket så är det utom allt hopp.

Just nu går jag på sparlåga, ett tankemässigt delirium och vurpor utom dess like. Jag vet var jag vill, men ändå inte. Förstår och når inte mig själv.

Tack för din omtanke och jag hoppas Så att du mår så bra som du förtjänar = Bäst ❤️??

Nurture
ons, 2019-01-09 - 01:57

Nåväl..

Ta det här från mej: om du inte gör någonting annat så boka upp en förutsättningslös kurs hos My Skarsgård på Myggebo. En helgkurs. Bara gör det. Det blir en helg i Roslagen som en kurs/träff med medmänniskor som du och jag, som är ute och surrar och behöver hjälp och värme i en trygg miljö och absolut utan pekpinnar; bland likasinnade, varav vilka mår sämre än du, och andra kanske bättre.

*Lyssna* på denna underbara kvinna som hade allt men som ändå slog i botten samtidigt som hon rattade 6 barn, sin makes karriär och hade massor av stålar. Men ändå hittade hennes bror henne gömd i en garderob där hon satt med en flaska punsch eftersom det var den enda spriten hon hittade.

Bara lyssna. Världens bästa kursledare, en fantastisk kock samt en himla massa kärlek och galna möten bland ca 16 likasinnade.

En helg.

Styrkekramar ?

Märthan
mån, 2019-01-14 - 17:51

Älskade Nurture ❤️ Jag hade gärna gått på en av Mys kurser, men hör klassikern, jag har inte tid.

Just nu går det rakt utför och jag vet inte hur jag ska vända båten. Hjälp.

Märthan
ons, 2019-01-16 - 14:38

Kanske borde jag sjukskriva mig resten av veckan, säga att det är calici som härjar hemma, bara för att klara av att bryta den onda cirkel jag befinner mig i som jag inte vågat berätta för någon om, ingen alls, känner mig så ensam!

En vanlig dag, here we go... klockan ringer 05, huvudvärk och förhandlingarna börjar i huvudet. Gör morgonbestyren och 2 glas vin hälls upp och göms i badrummet (att ha till smink o hår). Fixar frukost till barnen, packar matlådor och kokar ägg, te oxå givetvis så att jag kan dölja drickandet (hyckleri). Snuttar i mig 1-2 glas vin till innan färden till jobbet går (kör givetvis inte). Framme på jobbet, har packat med mig 6dl vin i väskan, tar en snutt. Har sprit i skåpet (95%). Häller upp en kopp te, spetsar den rejält. Under arbetsdagen, då jag givetvis utför alla sysslor korrekt och med bravur sänker jag mina 6dl vin och ca 1,5 del 95%. Sen är det hemgång. Väl hemma, då ör det vin igen, stora glas. Många glas. Kanske 1,5-2 flaskor, beroende på vart jag är i cykeln. Sen somnar jag, ofta i soffan. Vaknar mellan 00-02, lägger mig i sängen. Hade det varit fredag hade jag fyllt på med mer vin men ska jag jobba går jag raka vägen. Sover uselt, ibland inte alls mer... avskyr mig själv.

Förlåt, förlåt att jag finns. Hoppas jag inte förstör för någon men jag ska ut ur det här, jag vill men vet inte hur.

På drift.80-talist
ons, 2019-01-16 - 18:40

Hej Märthan!

Har inte skrivit till dig innan men följt dig både i denna tråd och tråden kring förändra ditt drickande.

Det smärtar och väcker minnen i mig när jag läser ditt inlägg ovan. Där du är nu var jag också för tre år sedan.

Hur ditt dygn ser ut nu liknar på pricken mitt liv då och väcker så mycket känslor inom mig

I likhet med dig har jag en underbar partner och barn, ansvarsfullt jobb med höga prestationskrav.

Skammen du känner har jag också upplevt så många gånger.

Be inte om förlåtelse för att du finns, just i detta nu finns det så många "klanderfria" medborgare som är i din situation.

Det finns vägar ut, massa kärlek till dig

Picard
ons, 2019-01-16 - 19:11

Det smärtar att läsa din text, men ingen här dömer dig, vi har alla erfarenheter av att vara nere på botten och en känsla av hopplöshet. Som jag ser det behöver du hjälp med att bryta mönstret i ditt liv och få till en period av nykterhet, under vilken du kan bearbeta hjärnspöken och annat som ligger bakom. Jag hoppas du finner motivation och kraft att söka den hjälpen. Det liv du lever nu är inget värdigt liv och framför allt kommer du inte att få vara en del av dina barns liv så länge som du vill. Hårt skrivet kanske, men det är den krassa verkligheten och något du måste besluta dig för att acceptera eller göra något åt.

anonym24098
ons, 2019-01-16 - 22:13

Alla här vet hur svårt det är att sluta dricka. Men det finns ingen annan väg. En dag i taget. Du kommer att fixa det.

John-Erik
tors, 2019-01-17 - 00:17

Jag lider så med dig... finns ju inga tröstande ord att säga.
Du kropp måste avvänjas. Hur göra?
Det finns några få vägar att gå. Söka hjälp? Om du inte vill söka hjälp bör du i.a.f uppsöka
en läkare för att få effektiva preparat att ersätta alkoholen med och för att lindra
abstinensfasen. För vissa kan Gabapentin vara bra då det går på nervsystemet.
Lyrica är en förädlad medicin från Gabapentinet. Tyvärr är båda dessa vanebildande.
Men varför inte...? Det är ju värre med A. A sabbar för mycket.
Jag skulle föreslå Imovane till natten och Lyrica dagtid. Ibland räcker lyrica
även för natten. Har du någon bra läkare som du går hos och har förtroende för är det ju en fördel.
Man kan gå till en privatpraktiserande om man inte vill ha A-stämpeln resten av livet.
Sjukskrivning någon vecka tillsammans med ovan gör underverk.
Märthan... allvarligt, du måste ur detta för din och familjens skull. Du är inne på en farlig väg nu..
Har jag rätt om det var Amsterdamresan som triggade din nuläges
situation? (Det var en resa i alla fall kommer jag ihåg?)
Hoppas, hoppas att du ser allvaret i detta. jag har läst dina inlägg tidigare om resan du är inne på nu
och mått dåligt varje gång jag läst inläggen.. Jag vet hur det är att må dåligt av A.. hu så hemskt
det är... Ingen dömer dig här, men det har du väl märkt redan. Försök ta tag i detta så fort du kan..

Styrkekramar

John

Märthan
lör, 2019-01-19 - 15:06

Finns det människor som er i verkliga livet? Det verkar så ofattbart... tack ❤️

Jag är ledsen att mina texter smärtar er, om jag påverkar negativt får admins plocka bort, jag vill inte skada någon på något sätt.

Käre 80-talist.... vilka verktyg använde du dig av, hur bröt du din onda cirkel som var som min?

Picard... du får vara hur hård som det krävs, ärlighet är uppskattat. Önskar SÅ jag visste varför jag är så hård mot mig själv egentligen, varför jag straffar mig och vad detta elände grundas på. Tack för din ärlighet.

IW och NyaS... tack tack för era värmande ord, de betyder massor, följer er båda i smyg men är dålig på att kommentera... flåt

JE... min vän... ditt hjärta är så fyllt av omtanke och kärlek. Jag kan och kommer aldrig mer söka mig till någon vårdcentral mer efter det som hände sist. Jag får ingen hjälp på beroendemottagningen då jag inte har någon annan problematik utan kommer ha mina möten på en mottagning utan läkare, alltså ingen möjlighet till någon form av medicinsk stöttning. Helt sjukt eg. Provade ju benzo innan jul, fungerade fantastiskt bra, tills de tog slut.

Jag har mer än halverat intaget sedan i torsdags, jag borde vara glad. Men det är så himla tråkigt att när jag inte dricker så mår jag fysiskt skit, när jag dricker så mår jag psykiskt skit, jävla rävsax. Jag börjar med delmål.. här kommer de...

Möte med mottagning på måndag
STOPP med alkohol både före och under arbetstid (sjukt att ens skriva en sådan mening!)
30 min ca rörelse, promenad, varje dag
Hitta ett sätt att få i mig GABA-pulvret?
Bättra mig med mina vitaminer och mineraler (kan ju det där eg)
Sätta upp såväl kortsiktiga som långsiktiga mål

Jag tänker fan ta mig aldrig ge upp!

IronWill
lör, 2019-01-19 - 16:10

Synd att du haft så usla erfarenheter av vården. Tror det beror väldigt mycket på personen man träffar. Kan väl också vara att de (som vanligt) är överbelastade och, i mitt tycke, felaktigt ser det som ”självförvållat”. Men vi börjar ju allt som oftast dricka på grund av att vi mår dåligt av olika skäl och saknar lösningar. Där tycker jag att vården fallerar totalt. De får väl rikta sin frustration mot politikerna som alla andra, och inte på parienten som ber om hjälp.
Tänkte på din mage ovan, har du omeprazol? (Obs jag är som du kanske märkt ej läkare) Jag brukar, när det blir illa, köra dubbla kapslar under en vecka och sen trappa ner. Det hjälper mitt magmunsbråck (kallas ibland katarr som är lite ospecifikt) som kan göra nått överjävla ont. Känns som att man är spetsad på ett glödande spjut. Rygg, mage allt gör ont. Du kanske redan testat det men i alla fall.
Men den attityden kommer du garanterar att lyckas! Kämpa för att behålla den under mörka stunder. En nykter tidsenhet i taget.
Ta hand om dig!

Picard
lör, 2019-01-19 - 16:54

Det är bara bra att du skriver av dig osminkat, vi kan nog alla känna igen svärtan i tillvarons svåraste stunder, och den smärta vi upplever när vi läser dina texter är för mig tecken på sund empati. Om jag relaterar till mig själv har jag under alkoholmissbruk kommit in i perioder där jag känner att allt är hopplöst, att jag kanske "levt färdigt" och att det är lika bra att misshandla min kropp för jag har förtjänat straff och borde inte finnas. Det finns ju inget vett i de tankarna, men de förstärks lätt under depression, ångest och rus, i olika kombinationer. När jag förmådde ta bort alkoholen ur ekvationen blev det efter en period lättare att vara snäll mot mig själv, utan att de underliggande problemen för den delen löstes eller att jag förstod varför jag ville straffa mig själv, Det arbetar jag fortfarande med, men utan att falla in i destruktiva tankar och rus. Så stopp med alkohol, promenader för att lufta tankarna och byta miljö, samt ta en dag i taget låter som en utmärkt start, om du är tillräckligt motiverad. För mig var det tanken på barnen, att tappa kontakten med dem och/eller att dö i förtid och därmed försvinna ur deras liv. Riskerna för det har varit tillräckliga för att inte ta det där förbannade första glaset, som alltid blir för många.

Jag önskar dig all lycka och styrka på din resa!