av pådal

pådal
sön, 2019-01-06 - 05:08

Hej
Skäms och tycker det e pinsamt att skriva här.
Men kan det vara till någon tröst så e det värt de.
Har förlorat min flickvän för ca 5 veckor sedan pga av att jag drack alldeles för mycket varje helg. Hon sa till mig efter varje gång jag var tvärfull dom senaste 2 åren(tvärfull minst 2 gånger i månaden ofta mer).
Jag lyssnade aldrig och viftade bort det eftersom jag alltid druckit likadant. Ofta stora minnesluckor då jag skämt ut både mig själv och henne framför kollegor och vänner. När hon lämnade mig rasade hela livet kändes det som, drack mellan mknst en kvarting eller 6 öl varje dag i 4-5veckor för att dämpa panikångesten och mitt misslyckande. Tog mig samman lite den 6e veckan och tänkte fira nyår med vänner men minns inget efter klockan 22.00 och morsan fick hämta mig. Försökt bytt ut alkoholen senaste veckan mot andra droger, även det har resulterat i panik och overklighetskänsla när jag ska sova. Detta dövar jag med ett par snapsar vodka för att somna någorlunda. Just nu känner jag bara för att dricka tills jag tappar medvetandet eller ramlar av pinn. Har ingen livslust eller vilja till något alls, det enda jag plågar mig till är jobbet och håller ihop minen där tills dagen är slut. När jag kommer hem vill jag dricka/droga ner mig tills nästa dag så jag slipper tänka. Har sökt hjälp hos läkare och kurator tillslut för att se vad dom säger. Vet inte vad detta inlägget ska hjälpa för men vill bara skriva av mig. Är det bara jag som känner ett totalt misslyckande i livet och vill dränka mig i alkohol för att må bättre. Beror det på att jag är för feg för att avsluta det direkt och använder alkoholen som ett långsamt gift istället.

Li-Lo
mån, 2019-01-07 - 12:50

Vilket gripande och mänskligt inlägg du delar. Jag gissar att många kan känna igen sig i den förtvivlan du beskriver. Du är inte ensam. Och kanske är det inte min sak att säga men jag tänker att du är allt annat än feg som nu har sökt hjälp inom vården och skriver här. Du vill må bättre och har redan tagit steg för att göra det. Du berättar att du under en längre tid använt alkohol och nu på senare tid även en del droger. Att skapa vanor tar tid och att förändra, skapa nya vanor kan också ta tid. Det första steget dock, att vilja, att söka stöd och att säga till sig själv: "Det här har fungerat förut men nu behöver jag göra annorlunda" de steget har du tagit.

Jag hoppas att du fortsätter att skriva här och kanske kan andra trådar vara hjälpsamma för dig nu när du är mitt i en känslostorm. Vi finns här.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen