av Adde

..

IronWill
tis, 2019-07-16 - 12:21

Mycket läsvärt! Och från en veteran. Du sätter fingret på det. Rent teoretiskt skulle man säkert kunna ersätta hela forumet med ettt flödesschema och en FAQ. ”Dricker du så här?” ”Och gör du så här?” ”Och händer det?” ”Då har du problem.”
FAQ: ”Kommer jag kunna dricka x vid y tillfällen?”
Svar: ”Nej”.
Osv.
Men hela värdet ligger i att bli sedd och coachad av någon till dessa (till synes) självklara svar. Därför är det extra fantastiskt att ”vinnare” som du orkar vara kvar och upprepa det ni sagt tusen ggr förr :)
Varje gång det behöver upprepas är en chans att ge någon ny en möjlighet att få in lite ljus i en hopplös situation.

Adde
fre, 2019-07-19 - 11:52

få häva ur mig lite ilska nu :-(
Jag fullkomligt hatar den typen av människa som ska vara typ lekledare eller bry sig om andra (för att ha kontroll???) och som bara anser att de är bäst på att ta hand om andra genom att tjata på dem att göra saker som jag själv inte tycker är ok.

Som att dricka alkohol.

Och att vara med på gruppfoton !!!

Nu träffade jag en som bara var tvungen att tjata på mig om att ta en lättöl till maten och jag sa att jag fördrar kaffe. Men se det gick inte in i hans lilla huvud. Det händer inte ofta men jag var tvungen att surna till, spänna ögonen i honom och säga att jag är vuxen nog att avgöra helt på egen hand vad jag ska äta/dricka. Han duckade och släppte ämnet.

Sen kom det där förbannade tillfället när han skulle ta ett gruppfoto och jag sa att jag inte ville vara med och karlj-en hämtar andan, jag spänner ögonen i honom igen, och han släpper ut andan och ger sig. Jag har tagit bort folk från fb bara för att jag är så less på dessa selfies med flinande nunor som bara ser korkade ut !!!!

Jag vet inte om jag har fel men det är mer sällsynt nu med tjatskallar som ska truga på mig alkohol ? ? Stämmer det ? Kan bolagets reklamsnuttar haft effekt ?

Jag kan reta mig på såna lekledare som tror sig stå över folks egna vilja och anser själva att de är väldigt driftiga ena som får folk att må bra. Och så är de bara små osäkra filurer som söker uppmärksamhet. Och att låta irriterande människor bygga bo i mitt huvud är inte bra för min sinnesro, det måste rensas !

Jag vill ha min nykterhet ifred och inte låta nån tafsare störa den därför ser jag till att rensa huvudet ibland.

Och nu är jag klar med det :-))

Adde
lör, 2019-07-20 - 09:19

är A och O för mig att inte bygga upp en röra i skallen som bara tar plats. Det måste rensas.

Av olika anledningar kommer jag att tänka på olika sätt att få alkoholister att vända på sitt liv. Nåt sätt är väl inte rekommendera men har bevisligen fungerat :-))

Vänner till en svårt alkoholiserad man bestämde sig för att ge honom en chans. De köpte helt sonika ett gäng helrör vodka och skänkte till honom. Och han tog ju tacksamt emot dem. När spriten var slut så var även alkisen slut, ja, inte död, men närapå !! Ångesten sprutade ur öronen på honom och han var verkligen villig att lyssna på sina vänner som samtliga är nyktra alkoholister. Så efter avgiftning så blev det behandling och han fick ett fint liv tills han avled av naturliga orsaker.

En familj tog kontakt med en erfaren terapeut, en nykter alkoholist, och de konfronterade mannen en kväll direkt när han kom hem från jobbet och inte hunnit dra i sig så mycket. Han berättade efteråt att bara skammen att vara tvingad att helt öppet prata om sin sjukdom, och då dessutom med en utomstående, gjorde att han insåg allvaret och gick med på behandling. Konfrontation fungerar bra men det bör vara med minst en nykter alkis som vet hur det känns.

En något udda grej var familjen som satt runt köksbordet och gjorde en omröstning om alkisen skulle få vara kvar i hemmet. Samtliga röstade på att han skulle flytta. Han tog in på behandling och det har gått jättebra för honom ! Och familjen !

Det som satte störst spår i mitt sinne var när terapeuterna under behandlingen bestämde sig för att knäcka en motsträvig akis. Båda behandlingsavdelningarna samlades i salen och han fick sitta ensam vid rummets kortände.
Sen triggade terapeuterna honom med allsköns pinsamma frågor och de ökade takten tills han bröt ihop och bara satt och skakade, det var väldigt obehagligt att se det. Dagen efter var han en helt annan människa som utstrålade ett lugn som gjorde mig avundsjuk !! Han hade sannerligen tömt sin ryggsäck ! Det som tog några dagar/veckor för oss andra gick han igenom på några timmar ! Han är en mycket fin och behaglig man idag.

Jag själv sökte hjälp ett antal gånger under en 10-årsperiod utan att hitta nån som kunde det här med beroende. Början till slutet kom när dåvarande frun ställde ultimatum och jag insåg att jag skulle förlora familj, hus och jobb. Jag kunde ta min parkbänk, soffan i vardagsrummet, och flytta ut i parken. Men det tog ändå nästan ett halvår med kontakter med soc-kärringar som inte begrep ett dugg innan jag konstaterade att jag själv var tvungen att fixa en behandling. Jag var iaf så lyckligt lottad då så jag hade avslutat ett jobb med bra resultat så jag kunde ta av egna medel och dra iväg. Då visste jag ju inte hur vi alkisar fungerar men jag gjorde som andra som ska in på behandling : Jag sköt på det nån vecka med ett antal knepiga undanflykter :-)) Jag hade ju bokat dag men flyttade fram det :-))
Och det är inte ovanligt, vi måste mogna ordentligt !! Så kom då dagen före den "riktiga" dagen och jag drack upp allt som var mitt och tömde alla gömställen med tomglas och burkar. Tidigt på morgonen, jag måste ju ha blåst illrött då ??, åkte jag till glas/burkinsamlingen och slängde allt och tuffade på mot behandlingen och mådde fruktansvärt illa.
När jag hade nån mil kvar såg jag en poliskontroll där de verkade stoppa alla för blåskoll ! Jag hann lägga upp en strategi på hur jag skulle agera och kom överens med mig själv att be dem skjutsa mig sista biten :-)) Men de vinkade förbi mig !!!
Sista prövningen kom vid avtagsvägen till behandlingen. Där fanns utrymme att göra en u-sväng och åka hemåt igen.
Vilken sjuk tanke men alkishjärnan ÄR sjuk !!
Efter koll hos sjuksyrran med bla alkokoll (ja, jag var nykter !!!) så kom jag till avdelningen, fick en sen lunch, landade och senare så slocknade jag fullständigt i sängen.
Jag var äntligen färdig och hade kommit hem !! Jag har aldrig sovit så skönt som då !

Jag har många gånger undrat över hur jag orkade jobba, supa, sova i så många år ? Och hur jag orkade slåss mot oförstående, okunniga, soc-kärringar för att sen kunna göra ett eget val. Idag kan jag inte på nåt sätt komma på vad som drev mig. Jag är inte religiös utan det är min egna kraft som fört mig framåt och för det är jag evigt tacksam.

Med facit i handen så är den viktigaste "framgångsfaktorn" för min nykterhet att jag gjorde valet att förändra mitt liv, jag hade sannerligen en ärlig önskan om nykterhet. Och det är så otroligt skönt att slippa tvånget att dricka, jag styr mitt liv själv nu.

Ta hand om er och ta inte första glaset !!

Anxiete
lör, 2019-07-20 - 22:45

för dina ord Adde! De är så behövda av oss som ”står bredvid” och inte kan förstå fast vi vill ?

Adde
sön, 2019-07-21 - 11:21

blir besöken många på forumet. Jag vet inte riktigt varför men det speglar väl livet som pågår antar jag.
Nu när jag läser runt, tack alla för att ni delar av er med er kunskap, så får det mina snurriga tankar att snurra än fortare. Och det blir alltid till det bättre om jag får grejer att fundera på !

Vad har tex gjort att just jag har "blivit" nykter och inte andra ? Inte första gången jag undrat över det och hittar jag svaret kommer jag att bli miljonär !!

Kan det vara så enkelt som att svaret, lösningen, ligger på andra sidan rädslan ?

Om jag går emot mina rädslor så hittar jag alltid lösningar och ofta väldigt bra sådana. Definitivt var det så med mitt drickande som är så skamfullt och belagt med så mycket skuld så jag kunde ju inte i min vildaste fantasi tänka mig att prata med någon om det. En våldsam rädsla för att nån skulle komma på mig ( men HALLÅ !!!! alla visste ju redan !!) och ta bort den enda tröst jag kände till. Men samtidigt så har ju jag varit en fatalist före, under och efter ( inte alla som haft 3 liv :-))) ) mitt akuta sjukdomstillstånd och gjort (gör ff) vilda chansningar i livet med mycket varierande resultat.
Men om jag släpper kontrollen och bara åker med så får jag också belöningar, det som sker det sker....

Jag är pensionär nu och har lyckan att kunna spendera lite pengar på resor, åtminstone nåt år till, och i början kändes det lite konstigt att resa ensam fast jag är hyfsat resvan men då med en partner. Men genom att inte fundera så mycket över valen eller hur det ska ske så har jag haft riktigt bra resor, förutom en dårå..., och det har gett mig så mycket nya erfarenheter. Och alla nya intryck får mig att må bra och gör att jag inte fastnar i bekvämligheten som rädslan gärna vill binda mig vid.

Att ta bort den kompis som alkoholen var under så många år var verkligen förknippad med rädsla : Hur skulle jag överleva, vad skulle jag göra utan, vad skulle andra tänka, hur skulle jag klara alla tankar som får fritt spelrum i en hjärna som helt plötsligt blir ren.....frågorna hopade sig men jag hade sjunkit så lågt så alternativet var dårhus eller bårhus. När jag väl fattade det så var rädslan lätt överkomlig och jag fann min lösning.

Att fundera för länge över nästa steg gör ofta att man blir ståendes på ett ben.

Och att veta om ett beslut är bra eller dåligt vet man först efteråt men det viktigaste är att ta ett beslut !

Och mitt beslut att välja ett nyktert liv var helt ok för min egen skull !!

Miss Hyde
sön, 2019-07-21 - 12:16

Det där med rädslan stämmer nog in på väldigt många av oss. Och inte minst att att ha "sjunkit så lågt så alternativet var dårhus eller bårhus". Klockrent!

Strulan65
sön, 2019-07-21 - 13:40

Tar det som ett svar till mig? För just svar behöver jag, blir så trött på drakar, demoner och annat otyg. Din trygghet i att det är värt striderna betyder så mycket. Kram Strulan

Adde
mån, 2019-07-29 - 16:52

skrev jag om i en annan tråd nyss.

Tillit kan också betyda glädje, sann och äkta glädje !

Jag har kontakt med en kvinna som också var med här på forumet i tidernas begynnelse och satt fast i ett svårt medberoende. Hon tog sig ur det och hade några riktigt bra år innan hon blev sjuk igen, också i medberoende men inte alkohol/droger denna gången. Hon hamnade djupare ner än första gången och blev helt apatisk för egen del.

Jag kunde hjälpa lite ifrån den absoluta början för många år sen och hon kunde hjälpa mig när jag rasade ihop pga skilsmässan. Man kan nog säga att vi byggde upp en tillit till varandra som jag ser det. Nu har jag försökt puffa henne lite uppåt framåt men jag har ju ingen egen erfarenhet av just denna typen av sjukdom så det blir ju en aning tafatt.

Jag har åkt och hälsat på några gånger och det har funkat bra och nu till den stora glädjen !!! Vi kommer att träffas i Stockholm under Prideparaden och ta en fika tillsammans !! Ett gigantisk framsteg för henne för det har varit helt omöjligt för henne att åka bort från hemstaden på en del år !!

För mig är det ren och skär lycka att få se henne igen och få uppleva att hon är på bättringsvägen !!

Jag behöver verkligen känna att det går bra för folk så jag har nog inte blivit helt avtrubbad !!!

Adde
tis, 2019-08-13 - 08:43

hur länge jag varit nykter så pågår livet utan att jag styr eller vill/kan lägga mig i.

Just nu händer saker i min närhet som jag omöjligen kan påverka fast hela mitt inre skriker NEEEJJJ!!! Jag vet ju att jag ska acceptera det jag inte kan förändra men ibland är det riktigt riktigt svårt ! Skeendet nu gör mig bara ledsen och hade det varit förr i tiden så hade jag supit mig medvetslös men idag måste jag möta verkligheten och se till att hantera det på bästa möjliga sätt. Jag gör en liten fuskis och reser bort några dagar för att få lite distans, inte bara via antal mil utan även själsligt, kanske kan jag se allt ur en annan vinkel när jag kommer hem ? Jag vet ju att om jag gör bra saker för min egen skull så förändras mitt liv till det bättre.

I förrgår pratade jag med en aa-kompis som jag besökte förra året och kontakten har, av olika skäl, varit i stort sett obefintlig sen dess. Och jag fick en väldigt obehaglig magkänsla : Inte på grund av alkohol utan gamla minnen från min dementa mamma. Han hade uppenbarligen glömt bort vår träff, vad vi pratade om och jag kände att min gamla rädsla växte från mitt inre. Allt stämde in på när mamma gick in i sin demenssjukdom. Vet faktiskt inte vad som är värst : En aktiv alkis eller en kär vän/släkting som försvinner in i demensens värld ? Båda sjukdomarna är ju förvillande lika varandra med skillnaden att alkoholismen är fullt ut behandlingsbar om jag väljer att inte dricka.

Just nu är jag lite småsur för att jag inte får tag i 40-talskläder så jag kan åka till 40-talshelgen i Helsingborg !!! Men jag får se fram emot min alldeles egna resa istället !!

Ta hand om er, välj livet, och ta inte första glaset !

Strulan65
tis, 2019-08-13 - 10:00

Fint att du delar med oss gröngölingar som får insikt och kamp fortsätter även om vi är nyktra. Hoppas få bli lika klok som du och kunna bromsa och titta på situationer lite utifrån. // kram Strulan

Miss Hyde
tis, 2019-08-13 - 12:27

Du är förstås klok som väljer att inte dricka alkohol när tråkigheter förmörkar din tillvaro. Smart att resa bort ett tag, få distans och distraktioner.
Jag tycker definitivt att det är värst med en mamma som försvinner in i demensens förvirrade värld jämfört med en aktiv alkis som själv kan välja att bromsa sjukdomen genom att sluta supa. Har själv upplevt hur min mamma fick pannlobsdemens i 60-årsåldern (ej på grund av alkohol), det var sju års fruktansvärd erfarenhet innan hon till slut gick bort. Alzheimer är en västanfläkt i jämförelse, anser jag. Mamma glömde visserligen bort mycket, bland annat kände hon inte igen mig alltid på slutet, men åren med stegrande, total personlighetsförändring (grov i munnen, dålig hygien, elak mot folk, snatteri på Ica osv, osv) var tyngst.
Nu ska jag inte skriva mer sorgliga fakta i din tråd.
Hoppas att du får rätsida på saker och ting. Din nykterhet är prio ett för att lyckas.
Ha det så gott trots besvärligheterna!

Adde
tors, 2019-08-22 - 09:02

...vet inte om jag upprepar mig, gör jag säkert........men jag blev påmind av en låt på radion under veckan : Efter plugget med Factory !!

Ung och dum och trodde att när skolan var slut så kunde jag bestämma mitt liv själv ! Så jävla fel jag hade !!!
Efter ett helt liv som inlåst med arbete, ansvar, ungar, ekonomi, alkoholberoende.......så klev jag över tröskeln till pensionärslivet, ett nyktert sådant !!, och har lyckan att äntligen få känna ett liv i frihet !! Och få känna att jag bara har mig själv att ansvara för ! Åka var jag vill, äta när jag vill, och än så länge kunna röra mig som jag vill.

Trots mitt missbruk så har min kropp klarat sig rätt bra, ålderskrämpor ja !, men inte värre än att jag är hyfsat mobil. Tack vare att jag nu får uppleva detta så är alkoholspöket på avstånd men jag liksom alla andra alkisar är inte jag längre än en armlängd från spriten. Men jag vill ju inte förstöra detta fria liv med en sup eller hundra som ju blir resultatet av första glaset.

Att få tuffa omkring i Sverige och uppleva vårt vackra land utan stress, bo på vackra platser, få uppleva otroligt häftiga byggnadsverk, ta en tripp utomlands, ja då känns nykterheten verkligen som en gåva ! Även om det var en lång och stundtals smärtsam väg dit.

Friheten från det fängelse som alkoholen innebär är så oerhört mycket värt !

Ta inte första glaset så får ni också uppleva det !

Strulan65
tors, 2019-08-22 - 12:43

Ser ju allt i bilder, rätt kul? Adde som tuffar omkring i världen och delar ut paket med trygghet och kloka råd.
Alla behöver en Adde, för du sprider ett lugn och hoppas du vet att du är viktig. //kram Strulan

FrkSmilla
lör, 2019-08-24 - 00:44

...sorry skulle skriva ett inlägg i min egen tråd men måste ha halkat med tangenterna å det grövsta!