av Nog nu

Nog nu
sön, 2019-12-01 - 08:55

Jag är så innerligt trött på alkohol och dess baksidor. Nu ska jag ge livet utan en chans med första delmål en vecka. Denna tråd blir min dagbok.

Nog nu
mån, 2019-12-02 - 11:15

I går var en oerhörd lång dag. Upplever mig vara avskärmad och trög. Nämnde för maken att jag tänkte lägga av med A ett tag vilket han tyckte lät klokt. Bad honom att inte heller dricka för att det skulle vara lättare. Vi har nog båda flytt in i ruset på sistone.

Vi brukade dricka på helgerna tillsammans med vänner när barnen var små. Vin till maten liksom, inte mer. Men med tiden har mängden ökat. Alkohol har blivit lite av en vattendelare i min bekantskapskrets efter vi passerat 40. En del tröttnar och vill umgås på annat vis, med andra aktiviteter och mindre alkohol. Medan andra bara dricker mer och mer. Med den sistnämnda kategorin är det varken roligt eller värdigt längre när vi ses. Inget vettigt sägs, om någon ens kan minnas det som sägs över huvud taget. Jag och min man har pratat om det en del.

Senaste året har det blivit ett par glas vin eller sprit framför TV även på vardagskvällar, utöver helgens drickande där vi dricker betydligt mer. Alltså nästan konstant intag. Sedan i somras har jag läst om alkoholberoende på detta forum och i flera böcker. För undermedvetet har jag vetat att jag är på en farlig väg men jag har samtidigt förnekat. Jag fixar ju jobbet. Jag dricker ju oftast bara när barnen lagt sig.

Jag har gömt/glömt/förnekat så många misstag som skett under påverkan. En del minns jag men de orkar jag inte ta upp nu. Jag har ansträngt mig hårt för att hålla fasaden uppe. Punktlig och trevlig på arbetet. Sminkat mig noga och klätt mig väl. Städat hemmet och haft fina bjudningar. Och samtidigt, har jag sena nätter raglat runt på det mest ovärdiga vis med minnesluckor och ångest som följd, För att nästa dag upprepa samma mönster. Dårskap. Dubbellivet kostar för mycket därför väljer jag bort alkoholen nu.

En rådgivare på detta forum sade att man skulle försöka identifiera vilka tankar/känslor som triggar ens sug. Jag har funderat på det och jag tror att det helt enkelt är när jag är så avgrundstrött att jag bara vill försvinna eller somna. Eller när jag känner mig orolig misslyckad för att jag inte lyckats bli den jag ville vara och ångesten smyger sig på. Om jag tar tanken ett steg längre är det ju nästan alltid A som är boven i dramat. Som gör att jag är trött, som gör att jag inte orkar vara den jag vill och som rent kemiskt ger mig ångest så att jag väljer att dricka igen.

Jag har sådana gåvor i mitt liv. En snäll, omtänksam man. Friska, kloka barn på väg att växa upp. Hyffsat jobb och ett fint, varmt hem med god mat på bordet. Jag har valet att ta hand om de gåvor jag fått eller förstöra dem. För ingenting.

Nyligen dog en bekant. Efter sitt sjukdomsbesked fick hen ett halvår innan hen behövde lämna jordelivet med sin partner och deras små barn. Vännens död berörde mig på djupet. Jag tänker mycket på vad hen tänkte och gjorde under sin sista, utmätta tid livet? Knappast var alternativet att fly in i alkoholdimman, bort från sina barn, vidare lockande. Dessa tankar ger mig motivation att vara rädd om livet och närvarande i det, medan jag har det.

Jag känner mig lite ensam vilsen och skamsen i detta. Jag hoppas att hitta andra som gör samma resa på detta forum så att vi kan stötta varandra framåt.

Milla89
mån, 2019-12-02 - 12:05

Vad lika historier vi har. Nu när vi slutat samma dag hoppas jag vi kan stötta varandra igenom de. Hur känner du dig nu? Morgonen va jätte jobbig men skakningarna börjar lägga sig. Är väldigt sugen nu, får försöka hitta på nått kanske så tankarna försvinner.

Nog nu
mån, 2019-12-02 - 12:45

Hej Milla 89, vad roligt att höra i från dig. Ja, vi får stötta varandra.

Jag känner mig trött och oföretagsam, lite som en sengångare. Nedstämd med kort tålamod. Vabbar min minsta vilket har varit välbehövligt idag. Fint att dina skakningar har lagt sig, vad stark du är!

När suget sätter in försöker jag att visualisera mitt liv ut två scenarios ett år framåt. Ett där jag ger efter för suget och väljer alkoholen. Ett där jag väljer bort den. Det sista scenariot är en bra mycket trevligare målbild. Tänk att inte vakna torr i munnen med en orosråtta i magen. Tänk att minnas var sekund av gårdagen. Tänk att vakna pigg och utvilad. O.s.v....

Jag har bokat in nya aktiviteter på kvällarna för att fylla tomrummet. Läsning, Träning, Promenader. Jag dricker mycket tranbärsjuice. Av någon anledning känns det bra. Håll ut nu Milla, vi klarar det! Kram!

Nog nu
tis, 2019-12-03 - 17:18

Kort stubin, stackars familj. Men sover gott. Upplever att en del ångest har släppt. Gick fint att jobba idag. Lyssnar mycket på böcker om ämnet. En dag i taget.

Nog nu
lör, 2020-10-03 - 09:40

Det gick inte sist så nu är det dags igen. Läser mina gamla inlägg och det är värdefullt. Viktigt att dokumentera för att inte glömma. Fem dagar nu och det var svårare denna gång.

Kennie
lör, 2020-10-03 - 10:02

Hej, har läst dina tidigare inlägg och tycker du resonerar klokt och insiktsfullt om din situation. Jag känner igen det du skriver om att vara den man vill vara- sen jag slutade dricka har jag blivit en person jag kan stå för, har inget att dölja, och det är en stor lättnad. Har också snurrat omkring sent på natten och haft minnesluckor, vilket inte alls stämmer med min bild av mig själv. Och kämpat för att ha kontroll och dricka lagom. Återigen, en sån lättnad att istället avstå. Mitt äldsta barn har fyllt 13, så också för det är det så skönt att vara nykter, att kunna visa att man inte måste dricka bara för att man är vuxen. Du har insikt och viljan att sluta, det är det viktigaste för att klara det. Njut att morgnar utan bakfylla, en dag i taget.