Rosa76

Hoppas att det blir ett bra möte idag. Hon med tusen järn i elden försöker få kontakt med dig...Hur många dagar är det nu då?? Jag tänkte faktiskt på det också igår när jag läste din tråd...Kram!

Styrkekramar i massor till dig! Hoppas att besöket på vc går på bästa möjliga sätt.

Och ha tillit för att det blir bättre! Du kommer att hitta tillbaka till dig själv, och där är nykterheten en superviktig pusselbit.

25 mars.. vad blir Det? ?
Var en fantastisk läkare på VC.
Hon skrev inte ut något. Men 6 rör blod fick jag lämna. Hon ville undersöka kroppen innan själen.. så inget ligger o spökar. Mycket bra. Dessutom beställde hon leverprov efter min (långa) berättelse. Då blev jag lite rädd..
Hon pratade även om peth-test. Dock blev jag lite orolig om det efter att ha läst här i forumet att så många faktorer faktiskt kan ge missvisande resultat. Men det vet jag ju inget om än och försöker stå kvar här och nu..
Hon bokade direkt tid för återbesök.
Skönt.
Dessutom ska hon skicka vidare mig för alla andra trasigheter jag har (och tog prover för flera saker där med) rent fysiskt. Inkontinenssköterska och gyn och fotterapeut. Hon tyckte även parrådgivning lät nödvändigt/klokt.

Gick med lite lättare steg ut från VC. Hade missat samtal från mannen. Som direkt började med sitt ifrågasättande. "Berättade du allt då? Om alkoholen? -alltså HUR illa det är?"
Och där var jag tillbaka på noll.
Jag har precis suttit och erkänt för en läkare om hur jag mår och att jag upplevde att jag hamnat i osunt drickande. Berättat hur jag försökt lägga livet till rätta så smått men kanske behöver ytterligare hjälp... det krävdes ganska mycket.
Och nu är jag tillbaka på ruta noll. Åkte hem o la mig under täcket. Ledsen.

Varför har allting blivit sämre av att jag tar bra beslut???

En del har svårt att visa sin omsorg på ett mjukt sätt. De skäller och ställer krav, fast det egentligen bara är oroliga. Kanske till och med skräckslagna.

Jag tycker att du ska säga ”Jag blir ledsen när du skäller på mig och ställer krav. Jag kämpar verkligen med det här - och det jag mest behöver från dig är kramar och snälla ord.”

Säg ungefär så (med egna ord som känns genuina) varje gång han skäller och ställer krav, så förstår han kanske till slut.

Kram ?

Ja han är nog orolig.
Men tror det största är att han har ett bräckligt psyke som jag genom åren sabbat emellanåt på olika vis. Så när en sak hände spelas allt annat upp även om det var 10 eller 15 år sedan. Ibland tom. saker som rör hans ex (och då var han ju inte ens 25) kan komma som en svallvåg eller kallsup.
Det som blir jobbigt för mig är som då häromkvällen när allt rasade här.. Är att han från något som jag knappt uppfattar fullständigt rasar och säger att "det var det". "vart ringer man för att skiljas". "Nu är det klart!"
Detta är ju sånt jag hoppas familjerådgivning ska hjälpa till med.
Samtidigt som en liten del av mig viskar "tänk om det är för sent. Att nu är det kört. Det går itne rädda mera. Ni är för trasiga på många vis".... Blir så twistat då.. Att bra beslut och saker skulle leda fram till det värsta!!
Men vi brukar båda gå med tanken att allt brukar ske av en anledning. Säkert så nu med.
Idag har vi pratat massor och han har på nåt sätt av det som hände sist verkligen gått igenom sitt register och mår illa av tanken på ett liv utan mig. Så jag hoppas min visk-röst ger med sig när bitarna faller på plats framöver.

Ja så var det fredag.
Inget vin i sikte.
Men pepsi max. <3 Vad vore livet utan?
Jag har alkoholfritt rosé i skåpet.. och alkoholfritt bubbel med för den delen.. Men. Jag tänker där att inte heller det ska jag dricka. Istället för a. För det är ju just den vanan jag vill sudda bort och utvärdera!
Kanske är det då dumt att ersätta med substitut då? Pepsi max får det bli. Passar bättre till kostplanen dessutom =)

Scrollat lite i viktväktarnas flöde.. tänkte på att där har många exakt samma problem som här. Fast det handlar om mat/snacks/sött. Dom måste sluta HELT med sötsakerna. Dom klarar inte att ta EN kaka utan att ta hela påsen. Tänk vad viktigt det är med insikter. Utan insikter blir det pannkaka och uteblivna resultat.
Jag hoppas fortfarande att jag i framtiden hittar den sunda balansen. Men nu är nu. Sen är sen. En dag i taget.

Då var snart nästa vecka igång.. Det är skönt att vakna utan torr mun lördag söndag alltså! O inte så seg.. Tyvärr är jag ju inte särskilt glad eller energisk för tillfället. Det är synd att det är så mycket skräp som tar udden av hur bra det HADE kunnat vara just nu.. Men det kanske kommer framöver när saker i övrigt faller på plats. Man skulle ju vilja ha en liten fjärrkontroll och spola fram tiden ibland! (eller tillbaka för den delen).

Jag funderar mycket på det här suget som många skriver om. Som jag inte känner. Vad betyder det? Ljuger jag för mig själv? Eller kan det vara just att det inte var något särskilt som triggade mig och utlöste något som gjorde att jag var tvungen och dricka? (upplever att det kan vara så för många? -kopplat till olika känslor eller så..) -utan att det mer blev den där konstiga vanan/ovanan (vad man nu ska kalla det) ..att det gick lixåm per automatik. jahaja. Fredag. Kl.17.00 Vin. Och så bestämde jag mig för att bryta det.
I boken "för mycket för ofta" (har ni läst den?) beskriver hon flera olika "sorters drickare".. Jag har identifierat mig med den som "bara bestämde sig". Lite som att jag bara fimpade en dag och sen var det nog. -Men hade det vart cigaretter hade jag tänkt "aldrig mer". Så tänker jag ju inte nu.. utan mer.. vi tar det sen.
Det känns iallafall positivt. =)

En parentes som jag måste fråga... Har ni funderat på om det hänger troll på den här sidan? Jag undrar det ibland när jag läser en del inlägg.. Dom finns ju överallt tyvärr.. Synd isåfall om dom ska hit o ränna med!
Jag tycker mig iallefall kunna utläsa ganska tydligt vilka jag får förtroende för och litar på det!

Nu ska jag göra pizza! Trevlig kväll!

Nu har jag läst igenom din tråd och känner med dig när det gäller din man. Förstår det där när man vill bestämma själv.
Sedan blev jag lite förskräckt när du skrev det där med troll här.
Jag hoppas verkligen inte de finns här.

Den känslan har inte jag fått. Inte av den elaka sorten i alla fall. De allra flesta har stort hjärta härinne.

Det ramlar in helt nya ibland och ställer lite random frågor, men de brukar försvinna rätt snabbt igen.

I ett forum som det här handlar det, precis som i verkliga livet, om att bygga relationer.

Nya tillkommer och välkomnas. En del bondar bättre än andra. Behovet av forumet går upp och ner - och efterhand som nykterheten ramlar på blir besöken allt glesare. Och det är helt normalt.

Jag har aldrig fått en elak kommentar i min tråd. Däremot rejält avhyvlad en gång, men det berodde mer på den personens mående/attityd än mig. Så är det nästan alltid, i verkliga livet också.

Rosa76

Bra jobbat pytteliten, vilken underbar doktor du verkat träffa -precis så ska det vara! När dina provsvar kommer så kan det faktiskt vara så att de inte är speciellt *rödmarkerade* men låt dig inte luras av det. Levern kan klara mycket a under ganska långtid innan provsvaren "sticker iväg". OM provsvaren är hyfsat bra så är inte det kvitto på att det inte finns ett problem eller att det är ok att dricka...
Jag tror inte att du känner så men jag måste bara skriva av mig det, sorry!

Hoppas att dagen blir bra, prova en kort jogging-runda...det gör underverk och är som balsam för själen! Kram Rosa

Jag blev faktiskt lite förvånad över att läkaren ville ta dom där proven.. Men tänker att det säkert är bra.. Klart jag vet att a gör skada på kroppen.. Jag tänker ofta på ungdomar/andra som festar varje helg fredag och lördag och kanske någon gång i veckan.. Hur pallar deras kroppar? Hur mår dom egentligen? Det kanske var under 4-5 månader som jag utsatte min kropp för det där.. Jag tänker dom som pinar sin kropp under många många år! Hur starka och fantastiska kroppar vi har! ..Vilket ju även innebär att man kan vara lika stark åt andra hållet..
Jag kommer nog inte tänka åt något speciellt håll av provsvaren.. Varken "jahaja, då kör jag på" eller "ojoj vad har jag gjort?". För det första är det ju inte så som det bar iväg som jag VILL leva.. Och för det andra hjälper de inte att plåga sig med redan gjorda val.

Glad jag blir av att ni inte tror på troll. Då är det nog bara jag som läser ut för mycket i kombination med att människor mår dåligt/skrift är lurigt sätt att uttrycka sig på ibland.
Jag upplever verkligen inte att jag blivit utsatt för något personligen alltså, var mest inställning/attityd jag reagerade på i trådar jag ramlade över..

En löprunda längtar jag efter ska du vet Rosa... Men jag kissar på mig efter typ 100 meter så än så länge får jag hitta på annat. Många snabba promenader bland vitsipporna tex. =)

Tänk om man kunde ha det.
Spola tillbaka, göra om och göra rätt.
Jag tänker så mycket på om jag bara kunde spola tillbaka några MÅNADER så skulle det räcka..
Typ till.. december.. Om jag bara hade SAGT mina tankar högt här hemma.. Om hur jag tänkte mig 2020. Då kanske vi hade haft det bättre än någonsin nu istället för den här avgrunden som jag befinner mig i..

Imorgon ska vi på familjerådgivning.
Eftersom det är mannen som skött kontakten så har jag ingen aning om hur han lagt fram det till dom. Vad han tänker att vi ska lyfta.
Jag kan känna lite att det är själva relationen som bör få fokus...
Den diskussion jag känner att jag behöver/behövt ha angående hur min relation till alkohol blivit senaste tiden känner jag att jag får här.
Det tycker jag dom får respektera.(?)
Självklart kommer jag säga vad jag kommit fram till här om det "behövs", men jag tänker ändå att detta är till stor del min egen process (än så länge) på många vis. Vi söker ju hjälp för att vår relation behöver hjälp. För att det finns en misstro, brist på tillit, gamla spöken som kommer fram, att jag känner mig ensam osv. osv. osv. osv. (känner mig matt av tanken på allt som ska dras upp..)
Är jag ute och cyklar i detta tänket?
Jag vet bara inte om jag ORKAR sitta där och IGEN (med 2 terapeuter och min man.. kommer kännas som att dom är 3 mot 1) och vända ut och in på allt jag gjort här redan.

Jag känner mig lite rädd för vart det kommer landa.. Vi har haft många dippar och alltid tagit oss igenom dom. Vi älskar ju varandra och fick slita rätt hårt innan vi lyckades bli ett accepterat par av många orsaker (det är en historia i sig). Vi har gått igenom en abort (som oxå blev katastrofal.. jag själv hemma på toaletten.. heller inte bearbetats. Hade han sagt att vi skulle behålla barnet hade vi gjort det.. men hans psykiska hälsa då var inte gjord för ytterligare ett barn). Vi har förlorat nära och kära. Jamen allt sånt där som händer genom livet när man blir vuxen plus lite till!
Just nu är mannen mer beslutsam än någonsin att han aldrig vill släppa taget om mig. Inatt har han kramat mig hela natten och berättade idag att han varje gång han vaknade till tänkte att han ALDRIG skulle kunna leva utan mig. Jag är så rädd att mina känslor tillbaka ska avta av hans misstänksamhet och beskyllningar.. Att vi har slitit så länge så snart finns inget kvar.. Och det är då jag tänker på den där tidsmaskinen och hur fiffig den skulle vara..

Hoppas ni har en bra tisdag.
Jag startade dagen med att springa min vanliga promenadslinga! Det ni!
Sen lång härlig frukost med tända ljus..
Passa på när man bestämmer över dagarna själv! =)

Du kan inte påverka nu hur mötet går då. Försök att inte oroa dig i förskott. Gå dit och tänk ”det blir som det blir”.

Det du kan göra är att vara förberedd på vad du tycker att era möten ska handla om, dvs er relation. Den misstro han känner mot dig grundar sig i ditt drickande förstås, men ni får inte fastna där.

Jag tycker också att du ska kräva att ni har ”ordningsregler” på mötena. Att ni båda får prata till punkt, att ni får prata lika mycket, att terapeuterna inte tydligt ”väljer sida”.

Eller hur familjerådgivning nu kan gå till. Be terapeuterna berätta hur upplägget ser ut helt enkelt.

Tänk också på att du alltid utgår från dig själv. ”Jag tycker/tänker/upplever...” istället för ”Du är/blir....” Dina känslor kan ingen ta ifrån dig.

Kräv att han gör likadant - att han inte anklagar dig, utan istället berättar hur han känner och upplever saker.

I bästa fall reder ni ut en massa missförstånd!

Tänk så - om du ska tänka något nu innan. Ni går dit för att få hjälp att reda ut en massa missförstånd och lära er kommunicera med varandra på ett bättre sätt.

Kram ?

såklart mycket bottnar i att jag druckit.. men det är så mycket mer.. gammalt.. jag undrar om jag hade levt med mig själv ibland. Men det gör jag ju varje dag. Och har i perioder tröttnat nåt vansinnigt!!
Kan heller aldrig förklara varken för mig själv eller honom varför det blir som det blir. Och det är hyffsat jobbigt för han vill ju ha SVAR! Men precis som att hans hjärna drar upp gammalt och automatiserat tar vissa attack-grepp så antar jag att min hjärna har automatiserade försvarsställningar!
Jag hoppas det inte äter upp all min energi och att jag verkligen blir lyssnad på. Jag tycker själv jag har ett helt annat tankesätt än för bara några veckor sen. Men det är helt beroende på hur mycket gammalt som ska geggas i.

Ha en fin dag! Alla dagar blir vad man gör dom till. <3

Rosa76

Jag förstår att det kommer bli en ansträngande dag. Att behöva gå på ett möte där man känner att man är i ett utsatt läge redan innan är inte enkelt. Tänk så bra det då är att du faktiskt inte dricker nu, och har inte gjort det på flera veckor. Det är bra pytteliten.o.trasig! Det kan du vara stolt över. Du kan åtminstone säga att du har tagit itu med detta problem!! Kram på dig!

kanske för att vi först sista kvarten (av två timmar) kom in på nutiden och drickande.
Men för att hitta dit vi står idag och vilka vi är idag måste vi ju såklart börja från botten och arbeta oss uppåt. Dom var väldigt bra båda två (ja vi fick träffa två). På sikt kanske vi även går på enskilda samtal (vilket jag tror är väldigt bra i detta istället för att gå till YTTERLIGARE en instans och prata om sitt och sig!)

Nästa samtal kommer bli jobbigare.. Då kommer vi ju komma in på det här med alkohol.. och kansek mer fokuserat på MIG.
Vi har olika syner på det jag och mannen. Han anser att det vart ett problem i många många år, medans jag ser senaste halvåret när det eskalerat till den dumma ovanan och jag har druckit för mkt hemma på helgerna som mitt problem.
Sen väger det ju även in att vi ser olika på vissa enstaka tillfällen att vi har olika syn såklart.. Eftersom han utvecklat en väldigt "anti-känsla" och obehag av alkohol i stort (han har dock druckit själv i alla år men brukar nöja sig efter max 4 öl) så läser han ju efter "sina böcker". Det har vart tillställningar då han tycker jag "gått över gränsen" medans ingen annan i sällskapet uppfattat det alls. Svårt.
Hursom har jag ju tagit ett beslut. Det måste vara värt något. I mina framtidsplaner (just nu, som jag skrivit här i programmet) ingår tex att INTE dricka på fester.. -för hans och min skull. Möjligen lite bubbel som välkomstdrink men inte mer. Att begränsa dom där tillfällena när just a inte har en synlig slutgräns under kvällen.
Tjejmiddagar ser jag tex inte som en svårighet.. vi dricker lite bubbel när vi pratar ikapp sen sist, vin till maten, och sen kaffe eller te till fikan. Sådär alldeles lagom alltså! Ååååå vad jag längtar till mitt bättre framtida jag =)

Jag har inför dagens möte funderat mkt på hur min ungdom spelar in i mitt beteende (då främst det dåliga beteende jag haft mot min man.. alkohol inblandat eller inte).
Jag träffade mitt ex väldigt ung (jag 14 han 17) och vi var ihop tills jag blev ihop med min man. Exet var väldigt förbjudande och kontrollerande. Han kunde ta en vända på stan medans jag fick vänta på hans rum.. Han kunde komma hem o säga att han hånglat med nån i all vänskaplighet.. jag fick på gymnasiet inte följa med på festerna mina kompisar gick på.. Jag tappade under dessa år mina barndomsvänner.. (som tur var fick jag nya på gymnasiet som än idag är mina tjejer) Han var otrogen ett antal gånger, gjorde slut en gång för en annan men när hon dumpade kom han tillbaka.. En månad efter vi förlovat oss var han otrogen med en annan tjej när jag var MED. tillslut, typ sista året under vårt förhållande var jag oxå otrogen.. -visst låter det som vi var lyckliga? ;)
Jag tänker att sånt där formar oss.. Jag hade ingen ungdom kan jag känna.. Jag hade det jättebra! och mycket roligt! Men ändå. Jag drömde om att göra lumpen men det fick jag inte..
Meningen med allt det där var väl iallafall att jag skulle träffa min man. För det hade jag nämligen inte gjort annars.. =) Men jag gick från en famn till en annan. Har aldrig vart själv, lärt känna mig själv.. Aldrig bott själv..

Mkt tankar som snurrar även idag ;)
Nu ska jag ut o gräva trädgårdsland!!

utan sug den med.
Jag gillar verkligen att vakna fräsch på helgerna.
Nästan hela söndagen spenderades utomhus. Underbart.
Emellanåt känner jag mig lite ifrågasatt av mannen. Men nu är vi ju igång med rådgivningen och jag tänker att det är då vi främst tar upp saker till ytan.. i vardagen försöker vi båda istället göra så gott vi kan för att bara ha det bra.
Jag läser omkring i trådarna här. Folk är så grymma. Dom ser det inte själva men dom är starka. Jag är så tacksam att jag stannade upp och drog i in handbroms. Annars hade jag säkerligen varit den som snart drack veckans alla dagar, för att hamna i det där sköna tillståndet. Som inte alls är så skönt.
Har även läst en del om hur ångest påverkas av a. Blir ju lite bakvänt då man dämpar sin ångest med a men så blir den värre.. Just det där med måendet är ju något jag landat i. Tror att vistas mycket i skogen och ett genuint sunt förhållningssätt till allt (mat, dryck, allt!) är en bra grund.
Har fokus på det. Och hoppas resten kommer på köpet sen.

Rosa76

min egen skull. Det verkar som om du lite har lagt fokusen på dig själv nu, inte på att "mannen bestämde". Bra pytteliten.o.trasig -härligt att läsa!! Kram!

och jag hoppas även rådgivningen kommer hjälpa att även få HONOM att inse hur det måste vara mitt val och på mina villkor inte förbud och hot från honom för en lyckad utgång och lösning i detta..
Särskilt sen jag lagt till pusselbitarna från mitt ex och hans kontrollerande, förbud och hot. Blev så tydligt då varför min kropp vänder sig ut och in av sånt. Det blir som tidsmaskinen jag ville ha fast på ett negativt sätt ;)