av Wasabi

Se klart
tis, 2020-05-26 - 22:45

För mig funkar också järnridån, att ”idag ska vi inte ha den här diskussionen”, och samma princip har funkat tidigare när jag skippat sött/gått ner i vikt. Dock verkar inte båda funka samtidigt, iaf inte just nu. För mig funkar det också att varje dag tänka- och skriva- att idag är jag nykter. Det gäller, när det är sagt. Sug kommer (fast inte så mkt längre) och jobbigt är att tänka ”aldrig mer” och måla upp scenarier i framtiden. Så det försöker jag att inte göra. Tårta har jag inte testat men chokladkaka har fått revival i mitt liv! Vad kul att det går så bra, Wasabi, heja dig, massor! ?

Andrahalvlek
ons, 2020-05-27 - 06:32

Den första taktiken ”spela hela filmen” tror jag på massor. Jag gör nog typ samma sak fast förebyggande när jag ser Craig Beck-klipp.

Dokumentären jag såg igår var vidrig. Den levern som togs bort vid transplantationen var helt ärrig och den hon fick var slät och fin. Den minnesbilden av den ärriga levern kommer att följa mig länge.

Jag är i princip förskonad från sug. Tanken kommer ibland, men när jag inte ger den näring kan jag lätt vifta bort den. Mest konstatera ”där kom alkoholtanken”.

Kram ?

Wasabi
fre, 2020-05-29 - 05:01

Jag vet inte varför det har börjat kännas jobbigt och svårt nu igen. Igår mådde jag otroligt dåligt och allt jag ville var att "take the edge off" med alkohol. Jag drack inte eftersom jag vet tillräckligt mycket om alkohol och hela spiralen man hamnar i men det var inte roligt. Imorse läste jag klart min bok Alcohol Explained som jag verkligen rekommenderar. Då kände jag mig lättad över att jag inte drack igår, och förmodligen (eller såklart) så kommer jag vara lättad imorgon när jag nu går och lägger mig nykter (jag bor i USA, så klockan är snart 11 på kvällen). Men... ändå. Även idag var jag irriterad och ville dricka. Och irriterad över att jag VILLE dricka. Vafan?! Jag är lättad över att jag kan mota bort ett begär och inte dricka på impuls nu i alla fall. Idag gick jag också runt och tänkte att 3 månader räcker och efter det kan jag börja dricka igen. Vilket skulle vara om cirka en månad. Vet inte om det är någon omedveten försvarsteknik för att inte börja dricka idag men det skrämmer mig ändå.

Det där jävla tvivlet är så jobbigt. Fram och tillbaka hela tiden. Hur får man stopp på det? Inpränta in det i hjärnan att man inte vill dricka, att man inte vill ha giftet. Lättare sagt än gjort kan jag säga er. Speciellt när hela samhället gör tvärtom. Jag måste väl försöka inkludera något mer för att det ska fastna. Vet inte riktigt vad än.

Godnatt!

Andrahalvlek
fre, 2020-05-29 - 07:54

Jag har tipsat om bra klipp på youtube. Någon Marcus på talksober.com beskrev hur man kan knäcka suget väldigt bra. Han beskrev också hur han hanterar ångest.

Håll ut! Det blir bra ❤️

Kram ?

Wasabi
fre, 2020-05-29 - 21:00

Tack Andrahalvlek, jag tittade på videon. Gillar honom verkligen och jag håller med honom i mycket. Ska titta på hans andra videor också. Det jag har svårt att förstå är att om vi inte är våra tankar, vad är vi? Eller menar han bara de negativa tankar relaterade till ångest. Om vi inte är våra tankar, hur kan jag då tänka annorlunda för att minska ångesten? Han säger: sitt med ångesten. Okej, det kan jag göra men det betyder inte att ångesten minskar. Sen får jag ångest över att jag ska tänka på fel sätt så att ångesten blir värre. My brain is a mess. Det här är anledningen till att jag drack. Minska ångest, sakta ner tankarna, vara i nuet, inte behöva tänka innan jag ska säga något. Absolut den största anledningen. Det hjälpte i stunden, det måste jag ge skiten.

Sen är det såklart inte hållbart i längden och det är ju därför jag har slutat. Men ja, jag känner ingen direkt förändring i ångesten. Den håller i sig. Nu är ju det här en konstig tid och vi kan inte göra normala saker osv. kanske blir det bättre när saker bli mer normala och jag kan samla på mig mer nyktra erfarenheter och situationer. Ibland blir jag bara så trött på att inte kunna slappna av i huvudet. Då tar man ju till andra saker som alkohol, droger osv. Jag får väl erkänna här att jag har rökt en del weed de senaste två månaderna. Lagligt här. Jag började alltså göra det när jag slutade dricka. Har bara gjort det ett par ggr innan. Jag skulle inte säga att det har ersatt alkoholen för det är inte alls samma sak, men det finns väl en anledning till att jag började med det när jag slutade dricka. Att ha någon sorts escape från racing thoughts. Sen spelar jag mycket videospel också. En annan sorts flykt, det funkar rätt bra men jag kan inte sitta och spela varje dag i flera timmar. Så vill jag inte leva heller...

Lite flummigt men kändes skönt att skriva ner i alla fall. Tack igen AH, uppskattar det verkligen!

Idag är jag nykter - 65 dagar.

Andrahalvlek
lör, 2020-05-30 - 00:08

Jag tror att rädslan för ångesten är nyckeln. Att inte bli rädd när ångesten kommer. Du behöver inte tänka positivt utan bara neutralt. ”Okej, nu fick jag ångest men det går snart över”.

Så gjorde jag med min panikångest i alla fall. Stod i kassan på Ica och ”tänkte neutralt” medan svetten rann. ”Nu fick jag ångest men det går över och det syns inte utanpå.”

Det gick förstås inte över första gången. Jag fick utsätta mig för det kanske 20 gg. Jag visste att jag inte skulle dö. Jag visste att det skulle gå över om jag bara kunde kontrollera andningen.

Djupandas lugnt - andas in och räkna till 5, pausa räkna till 2, andas ut räkna till 7, pausa räkna till 2.

Det syntes förstås att jag svettades, och min blick var nog galet stirrig. Men jag stod kvar. Det är två år sen det hände senaste gången.

Jag tror på positivt tänk i alla lägen. Att bryta automatiska negativa tankar med neutrala eller positiva tankar. Låta intellektet vinna över det omedvetna.

När det var som värst malde min skalle på oavbrutet ”hata, hata, hata mitt liv, helt meningslöst, skitjobbigt, helt värdelös” osv. Så destruktiva tankar.

Jag kunde då inte tänka positiva tankar. Så jag försökte tänka neutrala tankar ”jag mår dåligt men nu plockar jag ur diskmaskinen”, ”jag skalar potatis, steker köttbullar, 12 köttbullar”. Inga värderingar, bara neutrala beskrivande tankar.

Efter ett tag kunde jag tänka lite mer positivt ”solen skiner och det är varmt och skönt” osv.

Usch, ångest är skitjobbigt. Men jag tror att Marcus är något på spåren. Kolla inlägget fler gånger.

En sak har jag lärt mig om ångest. Undvikande försämrar alltid ångesten! Hur jobbigt det än är - undvik inte.

Kram ?

Andrahalvlek
fre, 2020-05-29 - 22:40

När man tränat mycket på att bryta negativa destruktiva tankar med positiva tankar kan man bli som jag, helt gräsligt positiv.

Häromdagen spillde jag halva kaffekoppen över tidningen. Först tänkte jag ”fan också”. Efter en sekund tänkte jag ”nu kan den här dagen bara fortsätta bättre, och det är ju tur att jag läser tidningen i print och inte på padda.”

Det går numer helt automatiskt. Driver min omgivning till vansinne nästan ?

Kram ?

Wasabi
sön, 2020-05-31 - 18:50

Hittade min tråd när jag gick in på mitt eget konto, phu. Hade inte orkat starta en ny.

Jag är ganska positiv av mig, när jag mår bra. Kan lätt hamna i en negativ spiral men inte lika ofta nu när jag inte dricker. Framtiden ser mer ljus ut. Fast jag borde nog fokusera mer på det positiva med nykterheten. Jag oroar mig för mycket. Allting som betyder något är att jag är nykter just nu, idag. Och det känns självklart och jag står stadigt (även om det kan svänga rätt häftigt).

Att lägga vita dagar bakom sig är underskattat. Man vänjer sig, det känns mer normalt. Färre och färre tankar om att dricka poppar upp. Igår tänkte jag inte på alkohol fören en ölreklam kom upp på tv. Istället för att bli irriterad på reklamen så blev jag lite förvånad men mest glad att jag inte alls hade tänkt på det fören då. Så gör så. Att bara låta tiden gå, den kommer gå ändå även om du dricker eller inte. Vi har gett alkoholen en massa år, varför inte testa något nytt, något bättre? Ge nykterheten en chans. Vi vet att det är en bra förändring. Anledningen till att det känns så jobbigt är att även om det är en bra förändring så är det ändå en förändring och människor gillar inte förändringar. Vi gillar rutiner, vana och familjärt - även om det är bakfylla, spya, bråk, blåmärken, ångest och skrik. Men något annat kan bli familjärt, jag lovar. Lugn, inre frid och genuin glädje. Testa! Jag lovar att du inte kommer ångra dig. Det låter som att jag pitchar ett pyramid scheme här men det ju sant.

Se klart
ons, 2020-06-03 - 18:34

Vad fint, Och nyktert skryt kan aldrig bli för mycket ? Läste ditt förra inlägg och kan verkligen hålla med om detta att låta tiden gå: att försöka att inte göra så stor grej av varje känsla av saknad etc, utan sätta vissa saker på paus och bara kötta igenom de där första veckorna. Sen börjar liksom allt om igen, på ett så fint sätt! Härligt att höra att det går så bra. Kram starka Wasbi!

Andrahalvlek
ons, 2020-06-03 - 20:05

70 dagar med klar hjärna. 70 dagar utan någon baksmälla. 70 dagar som känns ärliga och sanna.

Du ska vara stolt, nöjd, glad och tacksam för allt arbete du gjort ?? Skryt är bra!

Kram ?

Wasabi
fre, 2020-06-05 - 18:19

Tack Se Klart, Andrahalvlek och Jullan ?!

Tänkte skriva ett längre inlägg om hur jag blev/håller mig nykter. Alltså, jag är fortfarande försiktigt för man kan falla närsomhelst men om det faktiskt kan hjälpa någon på vägen så vill jag gärna göra det. Kanske kommer ikväll eller om några dagar. Jag är så himla lat, inte som andra alkisar här verkar det som. Alltid något på gång. Själv borstar jag av chipssmulorna och tar en till tupplur.

Torn
sön, 2020-06-07 - 12:31

Hej! Du har verkligen kommit till insikt hur viktigt det är att ha tålamod och att det blir bättre och lättare ju längre tiden går. Så härligt att se vilken framgång du haft! ?

Kram

Wasabi
sön, 2020-06-07 - 16:05

Idag var jag uppe kl 7 och gick en låååååång skogspromenad med min man och vovve. Vi såg knappt några andra människor och allting luktade så gott. Måste alltid påminna mig om det positiva med att vara nykter och morgnarna nu är de bästa.

Wasabi
mån, 2020-06-08 - 04:58

1. Pratade med min granne som satt och drack öl på verandan. Såg jättemysigt ut... klassisk trigger jag vet. Var ändå helt oförberedd på grovt sug.

2. Min man sa att han hade varit sugen på öl hela dagen men att han har väntat ut kvällen för att han inte vill inte dricka inför mig.

Det här ökade suget och jag blev lite irriterad och ledsen över det. Han bad om ursäkt lite senare i alla fall - att ”det var onödigt sagt när jag vet hur hårt du kämpar”. Det är inte hans fel såklart. Jag är GLAD att han inte åkte och köpte öl och drack här hemma (även om han har gjort det förut och jag har sagt att han kan det). Jag uppskattar verkligen att han försöker underlätta för mig men ja... han kunde ha hållit det för sig själv kanske.

Nu vill jag typ gråta. Fan, vad känslig man ska vara.

Andrahalvlek
mån, 2020-06-08 - 11:22

Tänk mycket hellre på den fina långpromenaden ni två gjorde ❤️

Se sådana händelser som en lärdom. När du har sett din granne sitta i solen och dricka öl 20 gg så känner du plötsligt ingenting inför det. Men du måste utsätta dig för det för att lära dig det.

Och det är okej att det känns jobbigt. Det är en sorgeprocess att inse att man inte kan dricka mer. Man sörjer alla de fina stunderna.

Minnet är dessutom selektivt. De svåra stunderna tenderar att försvinna snabbt, de fina minnena etsar sig nästan fast.

Nu måste du skapa nya fina nyktra minnen.

Kram ?

Wasabi
tors, 2020-06-11 - 18:24

78 dagar/11 veckor nykter idag.
Tänkte skriva ner några tankar och funderingar jag har haft de senaste dagarna.

Så i måndags fick jag ett sms från jobbet om uppdatering kring när vi ska få komma tillbaka. Antagligen nästa vecka, men de har inte skickat ut något mer sen dess. Schemat måste väl komma idag eller imorgon. Jag bad om mitt gamla schema som passar mig väldigt bra (första passet - 3 dagar i veckan). Min lilla bubbla kommer spräckas och det är lite läskigt. I måndags hade jag hemsk ångest, igår också faktiskt men det har gått över, som det alltid gör. I stunden så tror man verkligen att man kommer må sådär för alltid.

I tisdags så pratade jag med min man om att börja dricka i framtiden igen. Hata mig inte, please. Det här är tankar som ja har haft ett tag, det är alltså inte impulsbegär efter någon alkohol utan ärliga funderingar över hur jag vill och kan tänka mig att mitt liv ska se ut. Om jag ska vara ärlig, vilket jag vill vara här, så kommer jag antagligen att dricka på bröllopet i september, kanske före det.

Jag har lärt mig extremt mycket under den här perioden, och fortsätter lära mig saker om mig själv och alkohol. Det viktigaste jag har lärt mig är att jag inte behöver dricka på impuls. Jag väljer om jag vill dricka - eller inte att dricka och det är stort. Att jag kan gå igenom dagar med ångest utan att dämpa det med alkohol är så stort för mig. Alla har sin egen, komplicerade relation till alkohol och ibland känner jag att det kan vara svårt att ge råd eller tips eftersom det kan vara så olika. I slutändan så måste vi alla bestämma vilken väg som är rätt för oss att gå.

Jag skriver inte att jag tänker springa iväg och köpa vin nu. Absolut inte. Jag vägrar, absolut vägrar att hamna i den situation jag var i förut. Jag har inte glömt.

Torn
tors, 2020-06-11 - 19:31

Hej! Ok, det är ditt val, men jag måste bara fråga, varför vill du börja dricka igen? För mig är det
helt obegripligt. Men alla är vi olika.

Grattis till 78 dagar! Snart kommer det börja släppa på riktigt.

Kram