Det är inte så himla stor skillnad på att njuta av en sommarkväll med eller utan vin/sprit, men har man druckit länge så har man glömt bort hur det är att vara nykter och bara hänga med i livet.
Såna här kvällar dricka det öl och lite vin i vårt hem. Jag dricker cola. Det är inte njutningen som är bristen, det är att ha kopplat hjärnan till att någonting mer ”måste till” för att det ska kännas komplett.
Ingen mer behövs. Vi är gjorda för att känna en massa saker- nyktra.
Om man sedan har andra problem som man botar eller dövar med alkohol så är det ju dem man tyvärr måste ta tag i. Det är liksom en annan sak. Hoppas detta inte blev alltför rörigt... Jag njuter iaf massor av dessa kvällar!

Var på en liten aw igår, god mat och drack cola. Kändes okej faktiskt, brukar annars bli ganska sugen på att dricka i en sådan miljö, särskilt när det är fint väder. Men visste liksom att jag ändå inte skulle vilja stanna efter 2 glas. Jätttekönt att inte vara bakis eller ångestfylld idag.

I helgen vill några av mina ”festvänner” ses. Jag har tackat nej, känner mig för skör för att umgås med dem nykter, skulle inte gå troligtvis. Skulle troligen dricka om jag träffade dem.

Jag tror att det är nyttigt att uppleva den sortens aktiviteter för att inse att njutningen och det roliga finns kvar, även om man har alkoholfritt i glaset.

Inför att man slutar dricka tror man inte att det är möjligt. Det spelar ingen roll om andra säger det, man måste uppleva det.

Jag var enormt hjälpt i början av att minnas de två roligaste personalfester jag har varit på - och båda gångerna var jag nykter pga graviditet.

Men det är också väldigt klokt att undvika typiska festsammanhang i början, eftersom man är väldigt skör inledningsvis. Man behöver bli mer stabil i sin nykterhet först.

Kram ?

Så sugen på att dricka nu faktiskt, har ett tillfälle ikväll och skulle kunna komma undan utan att någon märker... bara några glas.... försöker verkligen stå emot men det är inte så lätt just nu. Har haft en stressig dag med många intryck. Kommit på att jag gärna tröstar mig med vin när jag känner att jag behövt vara mer social än jag orkar under dagen. Då är det så skönt att gå hem och sätta sig i soffan med ett vinglas, kanske lite musik och nätshopping på det, drömma sig bort... Det skulle ju egentligen vara okej att göra det så länge jag skötte det hyfsat snyggt (och det verkar tyvärr inte gå). Om jag kunde sluta efter sådär1-4 glas och inte göra det för ofta så kanske det vore ”försvarbart”. Men oftast vill jag ju bara ha mer och mer och sen blir det pannkaka och ångest av allt.

Just den fällan tror jag alla går i, gång på gång på gång. Inget annat än vin hjälper mig just nu! Eller?

Ofta handlar det om gamla destruktiva vanor, att vi dricker vin på varenda känsla som skaver lite. Tror jag.

Känslor är bara känslor, och tankar är bara tankar. Både går över om vi lyckas distrahera oss. Och varken känslor eller tankar lyfter glaset till munnen.

Kram ?

Vad skulle hända om du inte drack det där vinet i kväll? Om du satte en stor tejpbit över munnen så du fysiskt inte kunde?

Med detta menar jag inte att du fysiskt ska göra det ;) men tänk en, två och tre gånger. Gå tillbaka i tråden och läs. Är 1-4 glas vin (eller mer) värt den ångest du kommer ha i morgon? besvikelsen du själv känner?

Kan du lägga tankarna på något annat? Tv-spel? Långpromenad? Projekt i hemmet?

Håller på dig, men du måste komma över den första tiden för att komma till det där ljuvliga som alla andra pratar om. Kram

Ta en kall cola zero med is och citron. Nätshoppa går bra att göra nykter, snart är det självklart att välja nykterhet, just nu känns det inte så men du vill inte vara bakis imorgon eller resten av livet.
Kram!

Blev inget vin igår, känns helt rätt idag! Blev en fika och promenad med en kompis istället. Är löjligt nöjd över mig själv, ska försöka minnas den kör känslan när jag blir frestad att dricka!

Fortfarande ingen alkohol, dag 12 idag blir det. Känns okej... lite tomt på något sätt men okej, hade troligen inte druckit dessa dagar även om jag inte bestämt mig för att sluta men ändå... har börjat läsa böcker och promenera när jag känner mig rastlös. Unnar mig själv saker som inte är alkohol, var på massage häromdagen, shoppat lite... viktigt att känna sig ”ren” och fräsch liksom, då blir det lättare. Bävar lite inför semestern, känns jobbigt att behöva tacka nej till all alkohol. Folk kommer liksom undra varför.... förstår inte varför det ska behöva varanen så stor grej för mig, kanske bryr sig inte ens folk

Har av slumpen hittat alkohol hemma som jag typ gömt när jag varit full och sedan glömt bort. Känner mig på riktigt chockad, har såklart gömt Både alkohol och tomma flaskor tidigare som jag sedan smugglat ut, men nu blev jag på riktigt förvånad när jag hittar alkohol på de mest konstiga platser. Livrädd blev jag, vilket jag antar är bra.

Idag kan jag inte dricka, vågar inte och har inget bra tillfälle. Är dock orolig över att jag kommer att dricka när det uppstår ett ”bra” tillfälle, kommer inte dricka när det inte är ett idiotsäkert tillfälle men är inte lika säker på att jag inte gör det om ett sådant tillfälle skulle uppstå... händer inte så ofta men ändå... usch denna ambivalensen är så jobbig

Slänger du ut den eller? Jag röstar starkt för att du gör det! Jag har inte kunnat ha NÅGONTING hemma under mina första 6 månader och tror det kommer dröja innan jag kommer att kunna ha det.

Keep up the good work!

Ja jag slängde den, känns enklast så! Vill inte ha någon alkohol hemma, finns en del hemma som är min mans men det är sådant som jag inte tycker om.... och han har rätt bra koll på hur mycket han har pga mitt beteende. Så det är ingen större risk att jag skulle dricka av det.

Fortfarande inte druckit. Fortfarande livrädd för alkohol. Känner mig lite nedstämd men annars okej. Tänker på hur mycket elände jag ställt till med när jag druckit, såret människor. Vet inte hur jag någonsin ska kunna komma över det .

Det är stor skillnad på att vilja sluta dricka och att verkligen bestämma sig för att göra det.

Om du på djupet kan sluta tänka/känna ”stackars mig som inte får dricka” och istället tänker/känner ”det är inte synd om mig, jag vill inte dricka” så blir resan så mycket lättare.

Jag har den ljudboken som insomningsbok. Lyssnar 30 min innan jag somnar varje kväll. Har lyssnat igenom hela boken 4-5 gg hitills. Varje gång jag lyssnar väcker den tankar hos mig.

Kram ?

Grattis till din nykterhet. Ett råd som kanske inte är så lätt att följa. Försök att inte slå på dig själv, under ruset gör vi mycket dumma saker, som aldrig skulle inträffa nykter. Du är den person som du är nykter, värd att älskas och att älska. Ta nu ch försök se framåt, inte på det som har hänt. De finns ingen mening i att älta allt som hänt. Förutom när adjävulen knackar på, då kan det vara bra att riktigt minnas de där hemska stunderna under ruset....annars, gläd dig för varje nykter dag, det är en seger i sig. Kram Jullan

Tack för era fina kommentarer!
Är så oerhört trött på att vara fixerad av alkohol, även om jag inte dricker eller har tänkt göra det är liksom tankarna på det hela tiden närvarande, som en fixering. Är så ambivalent till det, ena sekunden glorifierande och nästan stund livrädd och har avsmak för det. Blir man någonsin fri liksom? Så jobbigt och uttröttande med dessa tankar. Är rädd att jag redan börjar glömma hur hemsk senaste fyllan var, tankarna på att jag någon gång ska kunna börja dricka litegrann har börjat poppa upp i bakhuvudet. Hur är det möjligt att jag ens kan för en sekund överväga det? Så trött på mig själv... så deppig också. Allt känns trist.

Den lägger sig med tiden. Så mycket bra händer ”med tiden” så tänk på den som din allra bästa vän. Den kommer att jobba för dig, dag och natt. Håll i, låt tiden göra sitt jobb. Fokus framåt, inte hur ”senaste fyllan” var, eller inte var, Vad du kan göra i framtiden eller inte. Helt ovidkommande just nu.
Nykter, en dag i taget, punkt. ?

Känner mig mer och mer deppig i nykterheten, stabil men nedstämd. Vänner hör av sig, de som jag haft så himla roligt med när jag druckit. Skulle så gärna vilja ses och dricka vin men är rädd för att det skulle göra att allt eskalerar igen, alltså efteråt. I vardagen känns det helt okej att inte dricka, min man är så trött på mitt drickande och jag känner ingen glädje längre att dricka något glas vin eller två med honom. Hans oroliga blickar, kollar hur snabbt jag dricker etc tar bort all glädje. Längtar efter att få dricka en flaska vin själv i ostördhet eller med mina väninnor som är som jag. Slippa dömande blickar.

Försöker ta en dag i taget och inte tänka så långt, som många av er här inne beskriver som en framgångsrik väg. Min man vill hela tiden att jag ska lova ”aldrig någonsin mer” men det känns för stort och för svårt.han förstår inte när jag försöker förklara hur man ska tänka med en dag i taget.

Är på min vakt och fortfarande livrädd för att falla dit och lura mig själv igen, känner dock någonstans att jag håller nykter för andras skull och inte min egen. Samtidigt har jag inget sug efter alkohol vilket är skönt.... för återkommande tankar på ”om jag hade skött det här snyggare hade jag kunnat dricka ibland nu”.

Känner mig även lite som en tickande bomb, ju längre tid jag är nykter ju hårdare kommer fallet bli om jag väl skulle dricka. Låter det rimligt? Det känns inte lättare ju längre tiden går, är det för att jag inte kommit tillräckligt långt än? Kanske måste komma över någonstans tröskel. Försöker fylla min inre tomhet med andra kickar än alkohol, vara duktig, shopping etc. Dricker stora mängder cola cola.... usch allt är skit idag verkligen