av Fialotta88

Fialotta88
sön, 2020-08-23 - 15:06

Hej.
Jag är helt ny här. Jag har insett att jag vill sluta dricka alkohol. Det tillför inget bra till mitt liv utan tvärtom, det bara förstör. Jag är så innerligt trött på att dricka för ofta och för mycket. Och varje gång blir jag lika förbannad på mig själv och tycker att jag är en svag människa med dålig självdisciplin som inte klarar av något alls. Att jag helt enkelt är värdelös.

Hur har ni andra gjort? Hur börjar man och hur fortsätter man hålla sig borta från alkohol?

Torn
sön, 2020-08-23 - 17:06

Du har kommit till rätt ställe och startat en egen tråd, jättebra! Läs och skriv här så mycket du vill så kommer vi stötta och hjälpa dig så mycket vi orkar.? Det brukar vara mest aktivitet här på morgonen och kvällen. Det är många här som har lyckats bli helt nyktra eller dra ner kraftigt på ditt drickande mycket tack vare forumet. Det är viktigt att vara väldigt fast besluten och verkligen vilja sluta att dricka för din egen skull. Och det verkar ju du vilja. ? Så åter igen, välkommen hit och lycka till!

Tack för din kommentar i min tråd!

Kram

Fialotta88
sön, 2020-08-23 - 18:21

Ja, jag är så förbannat trött på bakfylla och ångest. Och varför känner jag ett sånt extremt behov av alkohol? Det skrämmer mig. Båda mina föräldrar hade alkoholproblem och jag tänkte alltid att jag aldrig vill dricka som dem. Desto äldre jag blir desto mer inser jag att om jag inte gör något nu så kommer jag troligtvis hamna där de var.

Jag är 32 år gammal och vill inte förstöra min kropp med alkohol längre. Jag dricker sällan själv och sällan på vardagar så utåt sett skulle nog ingen misstänka att jag kanske har ett problem. Men jag själv har börjat misstänka att jag har ett problem för att jag nu har börjat dricka för att döva vissa känslor, jag tänker alltid på nästa gång jag får dricka och ser alltid fram emot de stunderna. Varför kan jag inte se fram emot något annat istället? Jag dricker ofta väldigt mycket så att jag får minnesluckor osv. Och hur kul är det att inte minnas saker? Då finns det ju liksom ingen mening med att leva egentligen...

En annan sak som motiverar mig är att båda mina föräldrar hade alkoholproblem och jag vet att de skulle bli så besvikna om jag hamnade i samma problematik som dem. Därför är det motiverande att tänka att jag gör detta för dem. Dessvärre har båda gått bort alldeles för tidigt. Förmodligen var deras alkoholmissbruk en bidragande faktor till att de gick bort så tidigt.

Kennie
sön, 2020-08-23 - 20:15

Klokt att du vill ta tag i dina problem, ju tidigare man lyckas bryta en destruktiv nedåtgående bana desto bättre tänker jag. Du skriver att du vill se fram emot annat än att dricka-- det kommer du göra när du låtit bli att dricka ett tag, det är något rent kemiskt med att alkohol tar över belöningssystemet i hjärnan, men när du tar bort alkoholen reparerar sig hjärnan och blir glad av annat än alkohol igen, ge det lite tid bara. Programmet här på Alkoholhjälpen rekommenderar att man tar tre månader alkoholfritt, och sen får man fundera hur man vill gå vidare. Under mina tre månader läste jag mycket här, och även böcker, poddar och dokumentärer som rekommenderas i tråden överst på Förändra sitt drickande. Det fick mig att tänka mycket, och det i kombination med att jag mår så mycket bättre fysiskt av att inte dricka gör att jag fortsatt med alkoholfritt även när de tre månaderna var till ända. Lycka till att hitta din väg!

Fialotta88
sön, 2020-08-23 - 20:24

Tre månader utan är ju en bra start och att sen välja själv hur man går vidare. Jag tror att när jag väl kommit in i bättre vanor så kommer jag inte längre vara sugen på att dricka alkohol. Problemet nu är att jag ofta mår dåligt över saker, har mycket ångest och depression och då lindrar jag det med att dricka alkohol. Det är en ond spiral liksom. Jag antar att ni alla känner igen er i det jag skriver.

Men ibland dricker jag inte för att jag mår dåligt, ibland dricker jag för att jag är uttråkad och för att jag tycker det är roligt att bli full. Däremot mår jag dåligt när jag har gjort det för jag blir besviken på mig själv för att jag kände ett behov av att dricka. Jag vill inte vara en sådan person som någonsin känner ett behov av att dricka. Jag vill vara en person som trivs rätt bra med livet och inte har ett behov av alkohol.

Jag vill bryta den här vanan en gång för alla. Idag är det söndag och jag är bakfull (som varenda jävla söndag de senaste fem åren) och då vill jag helst inte dricka för att jag vet att det inte är bra och att jag bara skjuter upp problemet och kommer må dåligt imorgon. Men tänk sen på fredag, då kommer den kemiska ångesten vara borta och jag kommer kanske inte längre känna ett behov av att sluta dricka. Och så tar jag ett glas som sen blir fler osv. Hur fortsätter man motivera sig när man tror att man kan dricka igen? När den kemiska ångesten har lagt sig och man börjar känna sig normal igen?

Hur har ni gjort?

Kennie
sön, 2020-08-23 - 20:43

I början hjälpte det mig att tänka på en minneslucka jag hade sista fyllan, hade betett mig konstigt och varit helt okontaktbar. Och det hade börjat som en vanlig trevlig middag med vin. Så när fredagen kom och jag funderade på om det kanske var överdrivet att vara helnykter, ett glas kunde jag väl ta, så tvingade jag mig att tänka på den kvällen igen och kom fram till att nej, jag överdriver inte, jag har problem, annars skulle jag inte dricka mig så full, det gör man bara om man tappat kontrollen över alkoholen. Sen tänkte jag på alla belöningar med nykterhet som jag läst om, jag ville få uppleva dem. Bland annat att man får mindre ångest och oro när man inte dricker, och det har jag nu märkt stämmer. Så läs massor i veckan, och om suget kommer på fredag, gå in och läs din egen tråd från början.

Fialotta88
sön, 2020-08-23 - 21:15

Det är ju en väldigt bra taktik. Jag har försökt tänka så flera gånger men lik förbannat så hamnar jag där igen. Förmodligen för att jag inte haft en tråd att gå tillbaka till och läsa. Nu har jag det. Och jag hoppas verkligen att detta kommer hjälpa mig.

Det är nästan varje helg som jag blir så full att jag inte minns saker. Jag har vaknat upp med sår, bulor, skrapsår, smärta, blåmärken och undrat hur i hela fridens namn jag ens lever. Jag har haft så kraftiga minnesluckor att jag inte minns hur jag ens tog mig hem. Jag blir så rädd när jag tänker på de tillfällena.

Det är typ senaste två åren som jag på riktigt börjat fundera på om jag har ett problem... Innan har jag alltid tänkt att "äsch vadå, andra dricker lika mycket som jag gör, det är normalt och jag har full kontroll". Men nej, jag tror inte andra dricker lika mycket och lika ofta som jag gör. Jag tror inte större delen av sveriges befolkning vaknat bakfulla typ varenda helg de senaste fem åren och har supit ner sig så hårt att de glömt hur de ens tog sig hem. Eftersom jag utåt sett inte framstår som någon som har missbruksproblem så har omgivningen inte reagerat på det. Min sambo kommenterade nyligen på mitt drickande och då fick jag mig en liten tankeställare.

Fialotta88
sön, 2020-08-23 - 21:23

Det var en tisdag i maj som jag var så uttråkad och rastlös. Då hade jag och min sambo en halv flaska vin i kylen. Så jag tänkte "äh vadfan jag kan väl dricka upp den. Det är ju ändå bara två glas". Men eftersom jag inte kan sluta när jag väl har börjat så öppnade jag ju upp nästa flaska och drack tre glas från den. Min sambo var ute och sprang och var borta cirka 45 minuter och under den tiden så passade jag på att snabbt hälla i mig de tre glasen för att hinna bli tillräckligt full innan han kommer hem. För om han ser att jag dricker fem glas en tisdag kväll så hade han dömt mig där och då. Men eftersom han visste att den andra flaskan var oöppnad så såg han ju hur mycket jag druckit ur den.

När vi har haft en box vin hemma och druckit vin tillsammans så har det hänt att jag har hällt upp ett stort glas och svept det glaset medan han varit ute med hunden. För att jag alltid vill bli så full att jag däckar. När jag väl har börjat dricka så vill jag aldrig råka vara för nykter när jag ska sova. Jag är rädd att jag då inte kommer somna och att jag kommer ligga och ha ångest.

Fialotta88
sön, 2020-08-23 - 22:53

En sak som tynger mig för tillfället är att jag ska fixa min lägenhet inför försäljning och den ska fotograferas denna vecka. För att orka fixa den tänkte jag att jag skulle köpa en flaska vin och dricka den medan jag fixade till allt. Men det borde jag verkligen inte göra med tanke på att jag nu ska bryta mitt mönster.

Hur ska jag göra för att orka ta tag i saker som är så mycket lättare att ta tag i när man fått i sig några glas?

Torn
mån, 2020-08-24 - 11:18

Hej! Jag ser att du har läst runt i en massa trådar och skrivit en massa, svinbra start! Du har många funderingar
nu som snurrar och vill så gärna bli fri från alkoholen, och att du är såpass ung och redan har tagit tag i detta
tycker jag är kanon. Med tanke på att du har börjat "smyga" med ditt drickande inför sambon så har det
gått ganska långt, och om du inte gör något så kommer det garanterat bli värre och värre. Så jag skriver
ner några tips på hur jag gjorde i början, det har funkat för mig i alla fall.

Jag satte en deadline, from den 6 januari så skulle jag inte dricka en droppe alkohol. Ett stenhårt beslut.
Jag berättade för min fru vad som gällde, och förvarnade om att jag säkert skulle vara grinig, osocial , trött,
mm ett tag framöver, och fick förståelse för det vilket var en mycket stor hjälp. Så där är ett tips, berätta
för din sambo att du tänker ta ett totalt uppehåll från alkohol ett tag.
Jag såg till att inte ha några sociala tillfällen, typ fester mm eller annat de närmaste veckorna.
Så ett tips till, utsätt dig inte för frestelser. Jag satte aldrig någon tidsgräns, men tänkte inte "aldrig mer"
utan körde dag för dag tillsvidare. Jag tyckte det var väldigt bra att räkna dagarna, för varje nykter dag så
blev man lite stoltare och gladare. Så tänk aldrig mer än en dag framåt, tex hur det ska gå på fredag.
Det är ett väldigt bra sätt och de nyktra dagarna rullar på snabbare än man tror.

Den första tiden var jag väldigt rastlös och därför tog jag massor med långa promenader själv. Det funkade
väldigt bra, tiden gick och man kunde rensa tankarna och peppa sig själv att absolut inte köpa alkohol, eller
ta ett endaste glas alkohol. Kort och gott, jag fokuserade bara på mig själv och att jag
inte skulle börja dricka. Jag sket i om jag hade tråkigt, jag sket i om något var jobbigt och gjorde det ändå, för jag visste att efter ca en vecka så är det värsta över. Härda ut bara, det är ofarligt! När man sedan mår bättre och tror att man nog kan testa ett glas gäller det att vara stenhård mot sig själv och tänka, nä den här gången kör jag vidare. Jag visste ju hur det hade
gått de otaliga gångerna innan, Tillbaka i samma mönster snabbt som sjutton, och det blev oftast etter värre.
Den här gången hade jag fått nog, en gång för alla! På den vägen är det, och nu snart 8 månader nykter.

Till sist en väldigt viktig sak. Ha tålamod, Hur jobbigt det än är, allt blir bättre med tiden, det är så otroligt mycket värt det att inte ge upp. ?

P.s. Jag rekommenderar starkt att inte ha någon alkohol hemma den första tiden. Väldigt onödigt att se en
öppnad BiB i kylen. Tillfället gör tjuven. Kram

Kom på en sak till, lusläs Andrahalvleks trådar, där finns tonvis med tips och fakta.

FinaLisa
mån, 2020-08-24 - 16:20

Tycker Torns inlägg innehåller massa bra tips och som Andra halvlek skrev i ett inlägg:
Du väljer första glaset, sedan väljer alkoholen dig...?
Så med andra ord, ta aldrig det första glaset!
Lycka till???

Kram ???

Jullan65
mån, 2020-08-24 - 19:56

Jag känner väl igen mig i din beskrivning av smygdrickande. Jag har gått ett steg till och börjat gömma alkohol och smusslat ganska mycket. Min resa är att jag Provat att dricka mindre, ibland, längre uppehåll osv. Jag har alltid kommit tillbaka till mitt problem drickande. Så jag blir glad när jag läser om yngre människor som funderar över sitt drickande. Ingenting är omöjligt och att börja skriva o läsa här kommer hjälpa dig framåt. En dag i taget. Kram Jullan

Kennie
mån, 2020-08-24 - 21:09

Bjud över nån kompis, berätta att du ska ta en nykter period, säg att du behöver peppning och hjälp, bland annat med att styla lägenheten. Och berätta för din sambo. Sen tror jag som flera härinne skriver att det gäller att bestämma sig. Inte lämna något utrymme för tvivel, då ger man sig själv en smitväg om det känns jobbigt. Så inget "jag hoppas att jag klarar det" eller "jag borde inte dricka". Tänk att du helt säkert klarar att hålla din nyktra period och att du inte ska dricka.För det gör du, bara du verkligen bestämmer dig för att det är vad du vill och accepterar att det är du och ingen annan som bestämmer över hur du ska ha det. Jag tycker också du ska berätta för din sambo om minnesluckorna så han förstår allvaret. Jag har berättat för många i min omgivning att jag fick problem med att jag drack för mycket de gånger jag drack. Jag har lite samma inställning till mitt tidigare drickande som till att jag nu fått ont i ett knä för att jag ökat min träning för snabbt- lite onödigt och dumt, men inget att skämmas för. Och det fina är att man mår så bra av att vara nykter. Man hinner vila på helgen. Man kan unna sig extra god mat (för det var mer kalorier i vinet). Man får mindre ångest och tål stress bättre. Kroppen mår bättre. Testa och bestäm dig för den första perioden, sen kan du ta ett nytt beslut, då gör du valet med nykter hjärna, hur du än väljer.

Se klart
mån, 2020-08-24 - 21:14

Och Kennie sätter ord på det jag tror jag tänkte när jag läste ditt inlägg. Ord är viktiga, tankar, hur vi formulerar oss om än bara i våra egna huvuden, kanske allra viktigast då.
Jag ska inte dricka idag. Det är ett mäktigt statement. Allt annat kommer efter det. Att fixa lägenhet utan vin grejar du antingen galant eller lite trögt men utan vin, om du bestämmer dig för det. Lycka till!

Fialotta88
tis, 2020-08-25 - 00:13

Stort tack till er alla som är så peppande och stöttande. Jag är också stolt över mig själv att jag har börjat fundera kring mina alkoholvanor trots att jag endast är 32 år gammal.

Torn: Det är bra att jag får höra att smygdrickande innebär att det har gått långt. Jag tror att jag blundar för alla tecken på någon typ av missbruk för att jag inte vill vara den personen som har ett sådant problem. Men såklart det är problematiskt att smygdricka. Det finns ju en anledning till att jag smygdricker och det är ju att jag vill dölja det för att jag förstår att de mängder jag dricker är onormala och att min sambo därmed kommer reagera på det. Att jag har ett behov av att bli så full innebär ju att något inte riktigt är som det ska...

Jag var och tränade idag, sen fixade jag massor med lägenheten. Helt utan vin! Det gick riktigt bra och var till och med lite roligt att pyssla med det. Imorgon kommer en kompis över och hjälper till att fixa det sista.

Jag tror också det är bra att hålla sig helt borta från sociala tillställningar där det kan förekomma alkohol. Det är så lätt att man tar ett glas och sen tar det andra glaset mig... och sen är man i samma jävla spiral igen.

Anledningen till att jag vill ta tag i detta är egentligen av flera skäl.
1. Jag lider av väldigt mycket ångest och som ni alla vet så blir ju ångesten värre efter att man druckit. Ångesten kan vara så kraftig att jag känner att jag inte kan andas och att jag genom att dricka så mycket skadat min kropp så mycket att jag kommer dö.
2. Eftersom jag redan nu dricker ganska kraftigt, tänk då var jag är om några år om jag inte tar tag i detta nu?
3. Hälsoskäl! Jag vill inte få alkoholrelaterade sjukdomar och skador när jag blir äldre. För då kommer jag ångra mig över att jag var så jävla dum och drack så mycket och då kommer min befintliga ångest bli ännu värre och jag kommer klandra mig själv ännu mer än vad jag redan gör. Det skulle säkert i sin tur leda till att jag började dricka ännu mer för att döva ångesten över vad jag gjort mot min kropp och även för att döda eventuell dödsångest som kanske skulle uppstå om jag fick beskedet att jag led av en livshotande alkoholrelaterad sjukdom.
4. Den dagen jag skaffar barn vill jag inte att de ska ha en mamma med alkoholproblem. Jag växte själv upp i en sådan familj och det var fruktansvärt.

Utöver det vill jag heller inte supa bort jobb, relationer, saker, körkort osv., vilket jag i framtiden kanske kommer göra om jag fortsätter på detta sätt. Jag får kraftig ångest av att ens tänka på något sådant scenario och jag skulle nog inte kunna leva med mig själv om jag gjorde något sådant.

Fialotta88
tis, 2020-08-25 - 00:17

Ytterligare en sak jag kom på som är motiverande är att jag är så nyfiken på hur mitt liv skulle se ut utan alkohol! Jag vill må sådär bra som ni berättar om och jag vill uppleva det man upplever när man inte dricker. Det kan gå några dagar utan att jag dricker något alls men extremt sällan längre än 5 dagar. Sorgligt egentligen.

Men två dagar utan alkohol nu och det går hur bra som helst! Det kämpiga blir helgen... då ska jag gå in och läsa här så jag påminner mig själv om varför jag gör detta ??

Fialotta88
tis, 2020-08-25 - 00:23

Jag har i princip aldrig alkohol hemma. Jag köper bara när jag vet att jag ska dricka. Jag vill liksom inte ha det hemma för att råka bli frestad av det när jag inte planerat att dricka. Och nu ska jag verkligen se till att inte ha det hemma.

Det svåra för mig blir att skita i att jag har tråkigt. Jag är extremt rastlös och får nästan panik när det inte händer tusen grejer samtidigt. Jag har tyvärr inte heller tillräckligt mycket inre lugn för att njuta av att läsa en bok eller se på film heller ? men jag får försöka träna på det!

Fialotta88
tis, 2020-08-25 - 23:55

Ytterligare en dag utan alkohol. Min kompis som kom över och hjälpte mig fixa i lägenheten drack vin samtidigt men jag hade köpt några alkoholfria cider. Det gick hur bra som helst. Jag var inte ens sugen på att dricka något.

Jag oroar mig dock för de dagar när jag kanske mår lite dåligt och inte har så mycket att göra. Tex inga planer på kvällen. Då finns risk att jag kommer ha svårt att hålla mig borta. Men då ska jag in och läsa i tråden om alla anledningar till varför jag vill dra ner på mitt drickande.

Jullan65
ons, 2020-08-26 - 06:39

Heja dig. Ta en dag i taget, oroa dig inte så mycket framåt ( lätt å säga?). Men stylingen oroade du dig för o det gick ju galant. Bra är att du har en plan om o när suget sätter in . Du fixar detta, en dag i taget.

Kennie
ons, 2020-08-26 - 08:26

Du vet vilka situationer som kan trigga dig, så bra att ha en plan för vad du gör när du får tråkigt och blir rastlös: läs din tråd, se en film, gå en promenad. Och när suget kommer så tar du istället till din plan. Man får ha lite militär disciplin med sig själv i början:om jag känner si gör jag exakt så, inga frågor, ingen improvisation när det är skarpt läge...