av anonym96

anonym96
tors, 2020-09-03 - 22:13

Hej,första gången jag kom i kontakt med alkohol på riktigt var när jag var 15.
Tvingade i mig ganska mycket och kände direkt en form euphori kombinerat med självförtroende, de däremot den gången ledde till en bakfylla och kräksjuka som gav mig en fobi för att kräkas.

de i sin tur ledde till att jag inte drack nå mer tills när jag var 18.
när jag väl började dricka igen när jag var 18 så drack vi 3,5or och jag kände mig jätte bekväm med ett gäng och vart inte så ila dagen efter så jag fortsatte...

vi började gå ut o festa och jag festade väl som andra alkohol väg så att säga förutom en sak och de va att jag ville aldrig sluta dricka,jag hade inga spärrar som andra hade..
jag kunde dricka mer och mer och märke ganska snart att jag tålde mycket mer sprit än mina kompisar.

tillslut ledde mitt supande till att mitt ex var otrogen och en twist ledde i sin tur till att jag vart av med hälften av mina vänner, jag fortsatte dricka för att dämpa ångesten.

4 år senare så har jag en balans med att bara dricka mig super full på helgerna och är nykter på vardagarna,
men de började förändras sakta men säkert senaste halvåret...

numera får jag inte i närheten av samma rus av alkoholen och ångesten dagen efter blir bara värre.

efter varje jävla bakfylle-ångest som kommer bestämmer jag mig för att sluta dricka men slutar med förnekelse i slutet av veckan då jag känner för o köpa nå gott o dricka till helgen :/

under semester tider är de katastrof då inget hindrar mig från att dricka:/

jag antar att jag skriver det här för att ofta när man läser om folk med alkohol problem så är de äldre och deras story är orelaterad för mig ...

jag tänker att de kanske finns folk i 25ish åldern därute som känner samma sak som mig.

sorry om min grammatik och skrivning är dålig.
detta är en otroligt kort sammanfattning då jag har jätte svårt att beskriva det hela i text.

tack.

Kennie
tors, 2020-09-03 - 22:26

Jag tycker att det låter som att du har god självinsikt och förstår din situation. Det är en bra grund för att sluta eller dra ner ordentligt på alkoholen. I programmet på Alkohol hjälpen rekommenderar de att man är helnykter tre månader, och sen kan man se hur man vill göra. Under tiden är det toppen att läsa på här på forumet vad andra tänker, samt kolla fakta om alkohol och hjärnan, lära sig om beroende. Nu har jag varit nykter fem månader och jag älskar det, njuter varje dag av att inte vara bakis eller full. Så kämpa, du vet vad du vill och du klarar det när du bestämmer dig, det är så värt det, man får livet tillbaks.

anonym96
tors, 2020-09-03 - 22:32

uppskattar ditt svar med en ren konkret lösning på problemet, så svårt att bara komma till skott dock när huvudet hittar på ursäkter till att dricka efter redan 2 dagar ibland 1 ... hinner knappt sluta vara bakis innan suget kommer
o de kan vara överjävligt lömskt i sina ursäkter så att säga..

Kennie
fre, 2020-09-04 - 22:37

Men om du vill det tillräckligt kommer du klara det, alla kan sluta dricka. Och tänk inte att du ska sluta för alltid, men under en bestämd period. Sen tar du med nykter hjärna beslut om hur du gör sen. Testa tänk på nykterheten som något härligt du ska testa. För det är faktiskt härligt när kroppen och hjärnan börjar må bra!

AnnaJB
mån, 2020-09-07 - 10:03

Jag är 22 år och har vetat sen jag var 20 att jag har problem. Försökt dölja det och klarat perioder där jag inte blir ett fyllesvin.
Jag skäms så mycket för vad jag har gjort och hur jag är när jag är full, vilket är så extrem skillnad från när jag är nykter så man hade nog inte kunnat tro att den tjejen har alkoholproblem.
Nu har min pojkvän som också är ambitiös framgångsrik tankemänniska börjat förstå att jag inte kan dricka och de går inte lita på att ”jag tar de lugnt ikväll”. Jag har gråtit mig till söms så många gånger nu och vill bara få ett slut och bli nykter vilket jag ska nu. Men de jobbigaste är inte att bli nykter, de är skammen som alla de gånger jag varit full medfört och nu vet jag att jag inte kan glömma de med en ny fylla nästa helg som jag ska ha roligare på.

Kram till alla er starka där ute, hade velat skriva 24/7 med någon av er för att få sätta ord och förstå mina känslor jag bär på.

anonym96
fre, 2020-09-11 - 03:11

förstår verkligen det du menar med den här skammen man har och en viss rädsla jag brukar ha innan ja börjar dricka för att jag är oroliga för att jag ska gå nånstans o göra bort mig.

har bestämmt mig för att vara nykter den här månaden och har nu varit de i 1,5 vecka men nu såhär till helgen är de grymt svårt alltså.