av Duspan

Duspan
mån, 2020-08-31 - 13:37

Hej, jag är en kille på 32 år, har 4 yngre barn och en fru som har grava alkoholproblem.

Allt började 2 år sen när hon började gömma folköl för mig. Jag undrade varför? Klart man kan dricka någon folköl då och då.
Jag sa till henne att hon inte behöver gömma något för mig.

Men, ändå, så fortsatte hon med det, och det gick från folk öl då och då, till varje dag, som gick till vin och sprit. I princip varannan dag. Både starksprit och starkvin.

Jag har konfronterat henne om detta, gång på gång på gång. Hon kommer alltid med någon ursäkt om att det är gammalt, eller "inte mitt" och ljuger mig rakt i ansiktet precis som jag vore blind och dum. Jag har hotat med skilsmässa, socialen har varit inblandad. Familjen är inblandad och försöker prata med henne. Allt förgäves och jag vill inte skilja mig och överge henne. Jag vill hjälpa henne men enligt henne dricker hon typ aldrig.

Detta har nu pågått i 2 år. Det dricks från morgon till kväll. Allt hon kan komma över. Från folköl till ren gin och vodka.
Hon tror att hon kan gömma det för mig men jag hittar flaskor överallt i hela huset. Senast idag, 31 aug 2020, gick hon och la sig i sängen klockan 1300 utan att säga något. Jag fattade direkt vad det rörde sig om, och hittade en flaska gin i skåpet bland skorna som var halvdrucken.

Orken börjar ta slut, tillsammans med mina nerver. Jag orkar inte bråka eller diskutera med henne snart längre för oavsett vad jag säger, ljuger hon, sen reser sig bara upp och går iväg och gör samma sak dagen efter igen.
Psykiskt dör jag. Och jag är ledsen och frustrerad varje dag och undrar vad som gått fel för att det ska bli så här och värst av allt skyller jag på mig själv, att jag orsakat detta.
Vi bor i stor fin villa, vi är höginkomsttagare, vi har 4 fina barn åldern 0-8 som alltid är glada. Utifrån kanske vi ser ut som den perfekta familjen men bakom stängda dörrar finns ett mörker vi inte kan ta oss ur.

Jag skriver här i detta forum för jag har googlat och letat efter svar men hittar inget. Jag är tacksam över alla råd och tips jag kan få gör att hjälpa henne bli kvitt detta problem så hon och vi alla tillsammans i familjen kan ta oss ut ur denna djupa grop, innan barnen börjar förstå vad det är som händer.

Mvh

EsterHanna
mån, 2020-08-31 - 14:07

Hej och välkommen hit. För mig började en förändring genom att jag skrev mitt första inlägg här. Kanske det är så för dig. Nu vet jag inte hur ditt liv är men för mig var det så att det "vände" lite när jag släppte den som dricker, min man- som förändringen började. Han fick falla och ta konsekvenser för att han drack. Han "förlorade" sitt hem, sin familj och föll ner på parkbänksnivå...Jag stöttar när han är nykter , jag är tyst när han dricker. Han får ingen energi alls av mig i onyktert tillstånd... Han får ta 100 % ansvar själv och vill han ha hjälp finns det folk som stöttar.

Jag började fokusera på mig själv och hur jag var och behövde göra en del förändringar där...
Allt detta kom jag på med hjälp av de människor som finns här inne, här finns förståelsen för att det är svårt, tufft och att det ibland går bra och ibland inte. En dag i taget. Du kommer göra din resa.

Men... du är den friska föräldern som har ansvar över att dina barn slipper uppleva en full mamma.
Googla, läs på-finns massor av bra videos, att läsa osv om du googlar Medberoende.

Fick tips här att kolla upp googla Anhörigstöd och så din kommun....

Om din fru ( och min man ) inte får känna av konsekvensen av sitt drickande och vi, du och jag möjliggör och hjälper dom så de kan dricka, finns det ingen anledning för dom att sluta...

Oerhört tufft, men du skriver här -du har börjat ett steg i rätt riktning, bra gjort!!
Jag sänder dig all värme, massor av styrka!
Ta hand om dig!
Kram

mulletant
mån, 2020-08-31 - 17:07

och Välkommen! Den bistra sanningen är att hon måste göra sin förändring själv. Jag tänker som EsterHanna här ovan att hon måste själv möta och ta konsekvenserna av sitt drickande. Jag kan också tänka att hennes problem började långt innan hon började gömma.
Jag är själv gift med en nykter alkoholist, han valde nykterhet den dagen jag gick. Jag är också vuxet barn till en alkoholiserad förälder. Jag hade oerhörd starthjälp i mitt tillfrisknande här. Sen kom jag vidare genom Alanon, du kan googla deras hemsida.
Mest har jag lärt mig här genom att läsa på de beroendes sida, om deras kamp. Den lärdomen har jag fördjupat genom att gå på öppna AA-möten och lyssna på alkoholisterna där. Nu finns både AA och Alanon online, bara att logga in och lyssna. Info och inloggning finns på deras hemsidor.
Det du kan göra är att i första hand ta hand om dig själv och barnen och överlämna hennes ansvar för sitt liv åt henne. Så tufft, jag vet. Men så värt, det går inte att göra en beroende nykter. Men det går att ta makten över sitt liv och den vägen bidra till att den andra förmår återerövra makten över sitt. Varmt Lycka till! / mt

Tröttiz
mån, 2020-08-31 - 19:18

Jag är "bara" ensam med min pojkvän som dricker. Han har 2 men vi har inga gemensamma. Kan inte tänka mig helt in i hur det skulle vara med barn med i bilden, då blir det ju annat. De ska t ex kunna känna sig trygga.

Ett tips : Det finns en "medberoendepodd". Gå in där och sök på "släpp kontroll".

Vill avsluta med att säga att du inte får gå omkring och tro att du gjort något fel, att det är därför hon dricker. Det är inte ditt fel. Kom ihåg det. ?

Skrållan
mån, 2020-08-31 - 20:03

Bra val att börja skriva här. Det känns så skönt att inte känna sig ensam, även om det är tragiskt att vi är så många anhöriga här.
Som de andra säger, börja lägga fokus på dig själv, vad du vill. Det låter kanske enkelt, men det gör sådan skillnad, både för dig, och för din fru, som kommer få ta ansvar för sitt drickande själv.
Och kanske inser din fru vart hon är på väg, för det kan hon bara inse själv. Och du får tänka att det är enda sätter du kan hjälpa henne på.
För min del så lämnade jag till slut min man. Och vi har bott isär över 1 år nu, och han har fortsatt att dricka, men det är ju inte alla det slutar så för.
Fortsätt läs och skriv här. Du kommer få många goda råd från alla som förstår vad du kämpar med.

gros19
mån, 2020-08-31 - 23:47

Får inte ihop det riktigt. En pappa som är ledsen och frustrerad varje dag och som upplever sig som psykiskt död tillsammans med en mamma som dricker i stort sätt dagligen, alkoholist helt enkelt, och sedan barn som alltid är glada. Självklart påverkas barnen.

Du har fått råd och uppmanats att fokusera på dig själv den enda du kan förändra. Oehört svårt att inse sin maktlöshet, men en befrielse samtidigt. Du kan inte få din fru att sluta dricka och mestadels, om inte alltid, är det negativa konsekvenser som gör att man blir motiverad till förändring. Det är så mycket skam förenat med missbruk/beroende och detta kan nog förklara förnekelsen hos den beroende. Du kan berätta för din fru var hjälp finns att få och för övrigt ta hand om dig själv och dina barn på bästa sätt. Något anhörigprogram, alanon skulle jag föreslå dig och en bra bok som heter Missbrukaren och jaget av Craig Nakken. Du har ansvaret för fyra barn ta emot all hjälp du kan få.

Sisyfos
tis, 2020-09-01 - 23:44

Jag har varit den som gömmer det är förknippat med mycket skuld och skam. Din fru nekar till problemen trots negativa konsekvenser. Genom att inte sätta ner foten så möjliggör du hennes beteende och skyddar henne. Hon dricker starksprit, det är jättefarligt och nu menar jag att mina erfarenheter är att med starksprit går det jäkligt fort utför. Har ni alkohol hemma? Rensa bort alll. Lämna henne om hon inte tycker att det är något problem. För dina barns skull. Om hon medger problemen kan du stanna och stöttta. Annars gå! Rekommendera henne att lyssna på alkispodden. Finns berätttelser där som hon kanske kan känna igen sig i och bli inspirerad av.

Pan pan
lör, 2020-09-05 - 10:02

Hejsan. Känner igen allt du skriver. Man hittar burkar och flaskor lite här och där och jag sa till honom att ställ burkarna i kylskåpet istället för jag ser ju på honom ändå och det är så fruktansvärt. Igår kväll så gick han å la sig men hörde efter ett tag att han öppnade altandörren flera gånger för att smyga ut och dricka. Blir så ledsen och förtvivlad. Han sårar mig så fruktansvärt hela tiden och det känns helt hopplöst att prata med honom. Han älskar personen av hela sitt hjärta men för vara gång det händer något så försvinner en liten bit av det hjärtat och kärleken blir mindre å mindre. Du ska veta att du är inte ensam om detta .❤

Blåklocka
sön, 2020-09-06 - 04:06

Förstår dig så väl.
Trots ett tjusigt och stabilt yttre med alla attribut som ingår liksom.
Men samtidigt finns den där skitiga och obegripliga baksidan som består av fylla, att ljuga för alla, att liksom bete sig som ett ärkefyllo.
Jag tror det effektivaste är att låta konsekvenserna bli som kallduschar.
Om man inte är klar med den process, vilken är mer eller mindre nödvändig innan man kan lämna.
Om man som sagt inte ” är där ännu”- då kan man ju vara totalt supertransparent och låta den supande partnern stå där med tappad fasad.
Jag har i alla fall kommit så långt i mitt tillfrisknande.

afterglow
fre, 2020-09-18 - 22:29

Förstår att det måste vara blandad sorg och ilska kombinerat med maktlöshet i situationen. Jag arbetar inom socialtjänsten och ber dig för era barns skull, för de ser och hör allt tro mig, att komtakta socialtjänsten i din kommun för er familj behöver stöd och hjälp. Din fru behöver knyta kontakt med en handläggare på vuxenenheten som kan erbjuda rätt stöd och hjälp och behandling. Ni anhöriga i familjen behöver få stöd att sätta gränser för mammas sjukdom, ultimatum och få hjälp av kunniga behandlare att navigera i de känslor som man har som anhörig och ibland medberoende. Bättre att du tar det steget för din frus problem kommer komma fram och socialtjänsten inkopplad igen förr eller senare! Låt det inte gå så långt och era barn ta mer skada.