Nyårslöftet igen

Jag är kvinna i medelåldern, två barn och man. På det hela taget har jag en bra familjesituation.

Under det senaste året har ett redan tidigare problematiskt drickande förvärrats. Jag har alltid varit glad i att dricka vin, varit senast ut från fester osv. Säkert sånt alla känner igen sig i.

Under de senaste tio åren har dock mitt drickande eskalerat. Från att ha delat en flaska vin med maken en fredagkväll har det nu blivit att vi kan dricka tre flaskor på en fredagkväll - och lördagkväll- och är vi lediga dagen efter blir det även flera dagar i veckan, tex under semestrar, lov osv. Jag dricker alltid mer än min man, vi öppnar tex en flaska bubbel, vi tar varsitt glas, han tar därefter en flaska öl vilket lämnar mig med resten av flaskan. Därefter är det dags för rött till maten.. ja ni fattar. Vaknar mer eller mindre bakis varje helg.

Nu till detta år, som har varit speciellt ur coronasynpunkt, har allt förvärrats. Jag har varit mkt ute på vårt landställe på egen hand, vilket inneburit utökade möjligheter för mig att dricka. Jag har varit ensam och varje gång "tagit till vara" på möjligheten att dricka vin. Stora mängder vin.

Detta har i sin tur fått konsekvenser för konsumtionen under semestern, då jag har druckit varje dag, och även senare under höstlov och jullov när jag har varit ledig. Har pga att maken varit närvarande inte druckit andra tider, men så snart jag varit ensam - eller träffat nån kompis och haft legitim anledndning - druckit alldeles för mkt.

På nyår drack jag så mkt att dottern inte ville bli nattad av mig och nu har jag - trots att jag är ensam med ett av mina barn - druckit mer än två flaskor vin mellan 15-23.

Ni hör ju själva.

Varför gör jag detta mot mig själv?

Anonym26613

Så bra att du skriver och ber om hjälp. Du frågar varför- svaret kan vara både enkelt och svårt. Det enkla svaret är att "så fungerar A och allt beroende ". Vi går på autopilot och ger hjärnan det den vill ha.
Det verkar som att du funderat länge på ditt beteende. Jag tror att jag gjorde ett års mentala förberedelse innan jag fick nog. Jag funderade också "varför jag dricker " men en annan fråga blev avgörande. "Varför jag inte slutar?". Att fundera på varför inte sluta blev en inre dialog med mindre kritiska ord. Jag visste inte hur man slutade, eller vad jag skulle göra istället. Och genom att börja skriva här på forumet fick jag svar på mina frågor.
Så när du idag vaknar och funderar på vad du ska göra med ditt liv, så har du två alternativ. Antingen gör du ett till 2020 och gömmer dig i stugan med vinet. Eller så testar du ett annat liv. Ett liv utan ångest, med nya erfarenheter och bättre relationer. Jobbet blir inte lätt. Men man ångrar aldrig ett nyktert dygn.

Vad har du att se framemot? Jag ska idag skriva en liten lista på fördelar med nykterhet på min tråd. Att jobba med sin motivation är a och o. Så läs trådar, skaffa nya vänner på forumet och låt bli att dricka just nu. Steg för steg kommer du ur ditt missbruk ska du se!
Ta hand om dig ❤??

Nyårslöftet igen

Jag är nykter sedan 10 dagar och stöttat dig gärna om du tar beslutet att försöka vara nykter. Tillsammans kan vi hjälpa varandra att ta en dag i taget. Jag har testat AA-möten för kvinnor på zoom, man behöver alltså inte gå iväg på möte utan kan bara via telefonen/datorn vara med och lyssna. Det hjälper mig något otroligt.

Kram

Hej, vad bra att du är här! Din historia låter bekant, senaste året har jag druckit på ett sätt som mest liknar en fix idé.

Försök nu utmana dig själv genom att läsa på om hur och varför man dricker. Finns en författare som heter Annie Grace som menar att det pågår en kamp mellan det undermedvetna och det medvetna i psyket. Vi har s a s vant oss vid att dricka och måste vänja oss av med det.

Som Miss Mary Poppins föreslog, skriv en lista över fördelar med att vara nykter, läs den sedan varje dag.

Allt gott /A ?