Kaffetanten88

Jag har precis nu en månad in i nykterheten börjat orka städa lite mer. Nu har jag en sambo som hjälpt till "inte utan att klaga dock". Det får ta den tid det tar. Ta ett rum om dagen? Vi har typ all tvätt i tvättkorgen och bokade tvättstugan trots att vi har tvättmaskin. Bara för att kunna tvätta allt på en gång nu i helgen. Det löser sig! ❤ Nykterheten först!

Mary, AH, Sisyfos, Jempa och Kaffetanten ni kommer med så kloka tankar och bra tips!
Ja, jag måste prioritera.
Nykterheten först.
Jobbet och träningen måste jag sköta.
Sömn.
Mer tid finns inte på vardagar.
Försöker jag klämma in mer så kommer det att sluta med att jag "måste" dricka "energidryck".

Jag har haft sååå många tankar idag. Är inte redo att sätta dem på pränt än, men jag tror att jag kanske är något på spåren...
"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden."
Det ligger så mycket i de där orden.

Fortfarande bara tvättkorgen som är full och så kommer det att förbli i kväll.
:-)

Citrus

Ibland finns den bara inte där. Jag gör som flera andra, små saker i taget, sen vila. Sovit ”middag” idag också... nu städar/plockar/diskar/tvättar jag 5 min åt gången (ställer klocka), sen vila 15 min. Får på det sättet iaf undan lite. Fungerar för mig, även om det känns som att jag aldrig blir klar... förr städade jag huset på några timmar på lördagsförmiddagen, nu tar det hela helgen ? (fast det gjorde det när jag drack också, belönade ju mig stup i kvarten!)

Det får vara ok för nu. Vi är ok, Soffi ? - ta hand om dig!

En stilla varm känsla av lycka, ett leende som sakta smyger sig på - en underbar morgon!
Vad ska jag göra för att få det?
Starta dagen med att läsa här!

Mic - Vi kanske tar snedsteg, vinglar och faller ibland. Men vi kan hjälpa varandra upp igen. Vi kommer nog att fortsätta ta snedsteg, vingla och vara nära att falla ibland. Men låt oss inte göra det på grund av alkohol och fylla. Nu är det för att vi inte känner stigen och för att det ibland är så mörkt att vi inte ser vart vi ska gå. Då ska vi istället sträcka ut handen mot den hjälpande hand som faktiskt finns där.
Jag är så glad att du är med fortfarande!

Alla andra, ingen nämnd ingen glömd: Ni omringar mig med utsträckta hjälpande händer, jag hör era uppmuntrande ord. Jag känner en så stor tacksamhet över det att jag inte riktigt vet hur jag ska uttrycka det.

TACK!

Gillar ditt sätt att skriva och framför allt din brutala ärlighet. Kanske för att jag själv alltid varit så. Annars är det ju ingen större vits att skriva - tycker jag iaf.

Ha en fin dag!

Kram

Känner oxå en stor kraft av att vara här inne. Och av att läsa och att skriva. Ha en fin dag ❤️

Jag har tänkt så mycket de senaste dygnen, skrivit massor av inlägg här - i huvudet - bara för att upptäcka att när jag väl kommer hit så har "stormen" bytt riktning.
Alcohol experiment...
Sinnesrobönen...
Sömnen...
Minnen...
Offerkofta...
Det räcker inte att tänka förändring - jag måste göra en förändring....
Att skriva är ju lite mer att "göra" istället för att bara tänka. Se saker svart på vitt. Lättare att avgöra vad som är "rätt" eller "fel", iaf för stunden, det kan ju växla...
Var ska jag börja?

Det viktigaste först - nykterheten. Check. Ja, jag är fortfarande nykter. :-)

Sömn. Häromkvällen när jag gjorde dagens "Alcohol experiment". Fakta: Enligt forskning tar det 2-5 dagar innan man återfår någorlunda normal sömn. Det kan inte stämma! Jag har ju erfarenhet av att det tar typ 70 dagar, över två månader, innan jag sov en hel natt. Vaknade på natten efter till minnenas kavalkad (oj vad mycket jag glömt eller förträngt!):
En liten flicka, kanske 4 år, smyger upp på natten, kan inte sova, undviker noga att trampa på den knarrande golvplankan utanför sovrummet, försiktigt försiktigt ner för den knarrande gamla trappan, jätterädd för att väcka mor och far. De behöver sova, de får inte veta att jag är uppe, vaken på natten.
En trettonåring som upptäcker alkoholens magi: Jag orkar vara uppe sent på kvällen med kompisar "som alla andra" och jag kan ändå studsa upp i ottan pigg och fixa morgonsysslorna som vanligt!! Jamen det är ju klart, jag har sovit :-).
En typ trettioårig kvinna som frågar mamma -Hurdan var jag egentligen som barn? Hon förväntar sig svar som "envis som skam", "lillgammal" eller "alltid fullt upp" ja vad som... Mamma tänker, det första svaret som kommer är: -Du sov aldrig...

För drygt ett år sedan, under mitt första försök att bli nykter, fick jag veta att jag är högkänslig. Jag behöver mer tid än majoriteten till att processa och smälta dagens intryck, helst ensam i ett tyst rum med dämpad belysning. Så bra! Är det så enkelt! Om jag ger mig den tiden så kan jag få sova lugnt utan att hjärnan går på högvarv även i sömnen och väcker mig.
Det gick ju sådär att prioritera den återhämtningstiden. Jag hade för mycket att göra så jag började effektivisera med alkohol igen... Kastade det jag vet om HSP över axeln och körde på.
Idag är jag tveksam på om jag verkligen kan "skylla på" min högkänslighet, inte var jag väl så överstimulerad som fyraåring redan??

Varför skriver jag så mycket om det här? Jo, för att jag tror att det är nyckeln till mitt nyktra liv. Trötthet är min värsta fiende. God sömn är vad jag behöver. Försöker återigen prioritera återhämtningstid på kvällen, men känner redan att "det går inte", "jag hinner ju ingenting om jag bara ska sitta och göra ingenting över en timma varje kväll"...

Arbetskläder: Offerkofta.
Som jag har muttrat över mitt jobb. Förra veckan hade jag för lite att göra pga ständig omplanering och nedprioritering av mina arbetsuppgifter. Jag kände mig överflödig och nedvärderad, ja tom hånad när de samtidigt kom med frågor om: Varför är inte det och det klart? Nej, för att ni inte släpper in mig!! Enorm frustration över att måsta vara tillgänglig på jobbet men utan något vettigt att göra.
Den här veckan. Fullt ös, allt på en gång och övertid på det... Härommorgonen i bilen satt jag och muttrade om att jag borde byta titel till "Ketchupingengör". Nej, inte en tomat så långt ögat når på mitt jobb, men jag tyckte synd om mig själv för att jag förväntas fungera som en ketchupflaska.
Offerkoftan fungerar dåligt som arbetskläder.
"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden."
Företaget har haft sin prioriteringsordning i åratal. Att ändra på det är nog svårare än att vända en atlantångare på en femöring.
Det jag kan förändra är mitt förhållningssätt till det.
Det är inte mig det är fel på, det är inte jag som blir undanknuffad i ett hörn för att jag är oduglig.
Jag behövs visst och det räcker bra att jag gör så gott jag kan utifrån förutsättningarna.

Oj, oj, oj, det blev mycket svammel idag...

Dags att starta den här nyktra dagen :-)

Jag är okej som jag är.

Allt gott till er alla!

Jag kan relatera till det mesta i ditt inlägg. Du är verkligen duktig på att sätta ord på det du tänker och känner, och jag tror att det är viktigt för dig att göra det. Skrivandet funkar lite som självterapi även för mig.

Just jobbgrejen kan jag relatera massor till. Jobbet är en så stor del av vår vardag, hänger med oss i allt. Precis som du känner så är det viktigt för mig att känna mig effektiv, lyssnad på, delaktig.

Men du kan som sagt inte ändra på andra, hur mycket du än vill. Du kan bara förändra ditt sätt att förhålla dig till det. Och hitta smartaste sättet att ta genvägar. Hitta dina allierade på arbetsplatsen, och se till att ni drar åt samma håll. Vad det gäller chefer har jag märkt att det bästa sättet att få igenom saker är att pitcha en färdig idé så långt förberedd att det i princip bara är för chefen att säga ”okej - kör!” Så gör jag numer och jag får igenom mina idéer 99 av 100 gånger.

Det som tar mest energi från mig är vilken evinnerlig tid allt tar. Jag kan stå och stampa i veckor för att min chef inte kommer till skott. Oftast av tidsbrist. Så det senaste jag har gjort medvetet, för att underlätta både för henne och mig, är att gå förbi henne och direkt på andra mellanchefer i sådant som inte kräver beslut från henne egentligen. Hon lägger sig i detaljer enligt min mening, så av mig får hon inga detaljer mer.

Att som i min chefs fall lägga sig i i detaljer, som andra mellanchefer borde göra egentligen, är en form av undvikandebeteende har min psykolog lärt mig. Genom att göra små saker, med garanterat och synligt resultat, tar du inte tar tag i de där större arbetsuppgifterna, de arbetsuppgifter som skulle ge dig viktig framförhållning och därmed skulle du vinna tid i slutändan.

Bra jobbat med nykterheten! Den är allra viktigast för dig just nu. Den är grunden till allt. Även sömn och högkänslighet mår bra av nykterhet. Inom några månader kommer du att känna dig så chill, ingenting kommer att rubba dina cirklar.

Kram ?

Först: Tack AH för bra tips! Dem ska jag lägga på minnet och försöka ta med mig till jobbet. Tänk att så många chefer är så lika, eller vi kanske har samma chef? Nej, jag tror inte det. Men ibland smyger tanken sig på - tänk om det finns någon här som jag känner? Tänk om jag kunde gå en promenad med någon av er och prata... :-)
Samtidigt, det är ett öppet forum, tänk om någon jag känner är här och läser :-O.
Ja, det blev en liten utsvävning...

Mic: Ja, det där med sömnen...
-Vi löser det! Tänk vilka sköna människor vi kommer att bli när vi är både nyktra och utvilade :-)

Igår fredag. Fy vad jag var trött efter arbetsveckan! Fredag, trött, värd avkoppling, ledig imorgon. Många fallgropar.
Det var endast ren skicklighet som gjorde att jag kunde ligga steget före. (Skryt :-D)
Normalt ser fredagar ut så här: Jobba hela dagen, åka och träna, därefter handla mat .... och slinka in på systemet bredvid. Hem och koppla av (läs: svepa vinet och däcka).
Igår vände jag lite på det. Smet från jobbet vid lunch, jag hade ju ändå jobbat över tidigare i veckan, handlade mat och, ja, bubbelvin, fast 0,0% i matbutiken, det slank med några 0,0% öl och en fin chokladkartong också. Tittade mot Systemet på väg mot bilen, men autopiloten insåg att jag vid 13-tiden fortfarande hade energi kvar att gå själv, så den tog inte över.
Åkte och tränade, fy farao vilket väder!!!
Kom hem trött, genomblöt och frusen.
Nu orkade jag inte kämpa mer, inte stå emot för fem öre, släpper garden. Så - varsågod, ta vad du vill ha!
Tände brasa, orkade inte klä på mig mer än morgonrocken innan jag kröp upp i soffan. Vin, choklad, värme från brasan ... snark. Japp, det går att däcka på 0,0% vin också.
Skillnaden är att jag mår så bra idag :-)
Äntligen helg!
Äntligen tid att komma ifatt!
Idag ska städas och tvättmaskinen är redan igång.
Balansgång det där med vila-städa. Båda är viktiga för nykterheten. Får inte komma till den punkten att "allt rasar runt mig bara för att jag är nykter, bättre att dricka och få något gjort".
Dessutom drar det energi att se stöket.
Japp, kör igång. Imorgon får jag vila :-) !

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram och trevlig helg till er alla!

Offerkofta, själv tycker jag att den sticks för mycket så jag står inte ut med den nån längre period. När man omger sig med fina kollegor och människor så hjälper de till att ta av och hänga upp den på plats också tycker jag.
Tycker du verkar vara en rätt skön människa redan nu Sofi (nynykter och morgonpigg).
Har vaknat vid 4 tiden i morse och lyckas inte koppla av. Har varit på utbildning och hjärnan går på högvarv av idéer. Har dessutom dragit igång lite saker som gör att jag måste vara alert och tillgänglig och inte riktigt rår över min tid och planering. Triggervarning! Men har man slutat dricka får man lösa det på annat sätt. Men jag kom att tänka på det här i din tråd eftersom du beskriver liknande scenarier där det blir svårt att fokusera till slut.
Så en sak i taget idag Soffi, tycker jag så att du kan bocka av. När det blir för mycket för mig påbörjar jag massor och hinner/orkar aldrig göra helt klart.
Tvätthögen check,
Köket, check.
Idag kommer jag att checka av
Nykter
Surdegar (två)
Glädja andra
Å så sköta om mig själv
Ha en fin lördag!

På lördagar gör jag precis vad jag vill, ligger rakt upp och ner hela dagen i sängen om jag vill det. På söndagar röjer jag. Vila först, jobba sen är min devis som jag anammade efter mina sjukskrivningsperioder. Så för mig är lördagar vilodagen från ”måsten”, då är det fokus på ”lust”.

Sen kan det vara så att jag har lust att putsa fönster eller handla och laga mat eller diska, men det är lusten som är drivkraften. Huvudsaken är ändå att man tillåter sig att vila på helgen, och utan fylla och bakfylla blir helgen så mycket längre och man har fler timmar ”över” till riktigt bra vila.

Kram ?

Jag ser att du vaknar tidigt även på helgerna. Det var likadant för mig de första halvåret ungefär. Det är ju skönt på ett sätt, så man inte sover bort halva helgen. Jag var dock lite frustrerad ett tag, det skulle varit skönt med en riktig sovmorgon i bland. Men det löste sig lätt med tupplurar. Väldigt skönt med tupplurar också.? Det viktiga är att man tar hand om sig själv.

Ja, det kan ju vara så att man tom vet vem någon är här, och kanske bor i samma stad.? Eller tänk om någon hittar en dejt. Rätt bra egentligen om man är ute efter någon som inte dricker.

Bra kämpat Soffi! Kram

Godmorgon, godmorgon, hör fåglar sjunga glatt. Godmorgon, godmorgon, i kör!
Ber om ursäkt om jag väcker någon så här i ottan med min falsksång, inte min mening, jag är bara glad :-).

1 vecka!
Yes, jag kan räkna in en vecka igen :-). Januaristatus hittills 22-2. Inte så tokigt, även om det blev tokigt förra helgen... Aldrig ge upp :-).

Man ska inte oroa sig. Det är oftast helt i onödan och man mår bara dåligt av det. (Minnesanteckning till mig själv).
Middag med Gubben går. Vi hade såå mysigt, jag med a-fri bubbel, han med rödvin. :-)

Jag är okej som jag är.

Idag blir en bra nykter dag!

Tack!

Ja, Sisyfos. Offerkoftan kliar och blir obehagligt varm om den sitter på för ofta och för länge. Jag jobbar på att upptäcka snabbare när jag tagit fel i garderoben på morgonen, inte helt lätt alla gånger.
"Lättare när man omger sig med fina människor". Ja, tack för att ni finns här! Jag är alldeles för mycket ensam så här i Coronatider.
Jag kunde bocka av en hel del igår på min "lista". Skönt!
Idag tror jag att jag snor två av dina punkter som jag tycker är så bra:
Glädja andra
Å så sköta om mig själv

AH: "Vila först, jobba sen är min devis som jag anammade efter mina sjukskrivningsperioder." Wow, du är klok som har lärt dig av dina sjukskrivningar!
Jag har också varit sjukskriven för utmattning, lååång tid. Vet att jag borde lära mig, men jag har inte lyckats än, jag kan inte slappna av och vila "på riktigt" förrän jag har ordning och reda runt mig. Fast, för att vara snäll mot mig själv har jag iaf sänkt kraven från tipp topp till ordning och reda :-).
Idag kan jag vila iaf, det som finns kvar att göra är sådant som görs först "om andan faller på".

Torn. Ja, tänk om man kunde sova på morgonen! Jag känner ju verkligen av min sömnbrist... Fast... jag tycker så mycket om att ha tid för mig själv, tid att tänka, på morgonen. Morgonen är min tid, har alltid varit.
Ser fram emot en tupplur senare idag, tack för påminnelsen att man får unna sig sådana för att må bra!
Dejta på alkoholhjälpen?? Tja, här finns ju massor av härliga människor med samma mål så målgruppen är helt rätt. Men, man bör nog börja med att ragga upp sig själv först, lära känna sitt eget nyktra jag, kanske tom lära sig älska sig själv först. Jag börjar där i alla fall. Dessutom har jag ju redan en fantastisk man vid min sida <3

KRAM!

Ja, det är skönt med egentid på morgnarna. Att få tänka och tanka kraft här!
Tuppluren ser jag fram emot ?
Kram!

Tack. Där hjälpte du mig att sammanfatta. " Att ragga upp sitt eget nyktar jag" det är precis det jag gör just nu. Hon har känt sig ensam en längre tid och är lite svårflörtad, men jag har henne på kroken. Är ganska säker på att det kommer utvecklas till något seriöst. ?❤
Pixie

och ner som en pannkaka....

Var finns bromsen?
Jag har haft en jättebra dag; långfrukost med gubben - mys! Träning som gick jättebra - äkta wow-känsla!
Hem och fixa lite, bra där fick jag undan det.
Nu ska jag bara...
och ska bara...
och ska bara...
...
Knallont i huvudet, trött. Inser att det beror på sömnbrist och att det är för sent på dagen för den tupplur jag lovat mig själv, då kan jag inte somna ikväll.
Ledig helg och jag har fortfarande bara fått 4-5 timmar sömn per natt - med avbrott för nattvandring..
Jobbvecka startar imorgon - ångest! Hur ska jag orka?
Är jag obotlig??

För att se något positivt - jag är nykter och jag har inte lust att dricka något alls förutom te.
Ja, inte ens tvättkorgen är full längre.

Men, jag behöver lära mig att inte köra slut på mig själv.
För en månad sedan hade jag druckit på huvudvärk och trötthet.
Jag vill INTE komma dit igen.

Så. Soffa, brasa och pod resten av kvällen.
Det ger avkoppling.

Men, hur gör ni andra för att hitta balans? För att inte hamna i "fullt ös - medvetslös"?

Kram!

Dels är jag rätt duktig på att prioritera. Viktigast först, allt annat kan vänta. Dels planerar jag in medveten tid för vila för att orka ha roligt. Ska jag resa till dottern i Gbg en helg tar jag ledigt fredag och måndag. På fredagen sover jag, eller vilar och tar det lugnt, innan jag kör vid lunchtid och i dagsljus. Sen när jag kommer hem på söndagen har jag hela måndagen att vila och ta det lugnt.

Vila kommer högt upp på min viktigast-först-lista! Vila för mig kan vara att halvligga i sängen och hänga med er, det behöver inte innebära att jag tar en höneblund. Men om jag känner att jag är trött ställer jag larmet på 30 min, djupandas och fejdar bort en stund, ren njutning ? Perfekt omstart av hjärnan!

Jag kan till och med stressa hem från jobbet för att få en ”ledig” timme att vila innan jag ska göra något annat på kvällen. Sen bokar jag upp mig sparsamt. På semestern tex kör jag samma princip som när barnen var små, varannan dag hitta på något och varannan dag bara vara hemma. Jag älskar att gå hemma och skrota.

På jobbet är jag supernoga med kafferast, lunchrast, kafferast. Tjöta lite. Man hinner inte mer för att man inte tar pauser, tvärtom. Hjärnan behöver pauser. Nu blir det inte så mycket tjöt med andra i dessa coronatider, men jag pausar ändå och tjötar lite med er och med folk på fejjan. För mig är fejjan ett enda långt fikasamtal. Promenad på 30 min blir det på lunchrasten numer också.

Kram ?