Anonym26613

Vilka hemska minnen ❤?
Gosa ner dig och titta på något roligt på nätet. Filmer på djur brukar ge trevliga sömn ??

Håller med, som du kämpar!
Skönt att terapeuten åter är tillbaka och det är kanske så det är, att du har en massa gamla trauman som ligger och som måste komma ur systemet för att du ska må bra i slutändan. Och då funkar det ju inte att dränka dem med alkohol.
Men förstår att det är jättejobbigt ibland att inte kunna värja sig. Men du är så duktig nu på att utnyttja det stöd du har på boendet.
Hoppas det känns bättre och jag tror verkligen att du kommer ut hel på andra sidan när du har tagit dig igenom det här utan alkohol.
Tror att alla skulle behöva ha en terapeut på axeln.

Olov68. Tack. Bor på stödboende, ska bo här tills mitten av mars ev lite längre.

Miss Mary Poppins. Ja, roligare minnen kan man ha :( Brukar kolla på kattklipp :)

Sisyfos. Ja de är jätteskönt att hon är tillbaka. Nä ibland blir de för mycket. Men känner personalen här är förstående igår jobbade det en för mig ny manlig personal som jag inte gillar så, sa till den kvinnliga som jobbade i natt att du måste va den som väcker mig idag och de va inga problem.

Sovit alldeles för länge idag så är sådär seg och lite grinig sen mensvärk på det förhöjer ju inte humöret. Men suttit spelat nu ett gäng här på eftermiddagen de är perfekt sätt skingra tankarna på en stund. Vi har helt snöat in på ett frågesportspel som vi spelar hela tiden.

Hej

Helgen har vart sådär även starten på veckan. Går upp och ner med måendet. Terapeuten är på plats de är skönt :)

Tack ?Jo jag kämpar på här. Vissa dagar går de lite lättare andra dagar är de tuffare. Idag är det en sådan dag. Men med bra terapeut och rätt personal som jobbar kväll så ska väl denna kväll överlevas också.

Tog ett återfall i går. Men tillbaka på boendet idag. Kan inte riktigt förklara det men de känns som de var vad jag behövde göra, supa till ordentligt och bli riktigt full. Nu känns de som jag lätt kan va nykter i flera veckor fram över.
Kanske behövde en sista fylla. Har börjat nosa så smått på tanken att jag kan nog inte hantera alkoholen och bör lägga ner drickandet helt för alltid. Men samtidigt skrämmer mig den tanken. Plus en sorg säga hej då till min bästa vän.

Vägen behöver inte vara utan gupp. Tror det är viktigt att man slutar direkt och inte slår på sig själv om man tar ett återfall. Starkt att gå tillbaka direkt till boendet.
Sen kan det kanske vara bra att fundera över varför precis som du har gjort nu. Det är viktigt att inte halka tillbaka i gamla ovanor. Å du har verkligen kommit så långt nu.

Har så mycket obearbetat så ångesten minskar tyvärr inte trots nykterhet snarare tvärt om men förhoppningsvis längre fram när jag börjar bearbeta allt jag varit med om så kommer ångesten minska. El rättare sagt jag vet de kommer ske. Känns inte som jag kommit så långt men när jag tittar bakåt så har de ju hänt lite :)

Ja jag tror att det blir bättre som du skriver när du bearbetar det.
Och jag är verkligen imponerad av dig och din målmedvetenhet trots att det inte är så enkelt.
Du har tagit så många beslut som har varit utifrån vad du behöver. Du har varit både rädd och orolig och ändå genomfört en massa förändringar åt rätt håll. Du lever med ångesten, dövar den inte och det är imponerande. Så även om jag inte känner dig alls egentligen så får du en guldstjärna av mig för det du hittills har lyckats med! ?
Det känns hoppfullt tycker jag!

Tack så mycket ? Jo har ju bearbetat andra saker som idag inte ger mig ångest. Kan fortfarande bli ledsen när jag tänker på det men är hanterbart. Ja fy vissa saker var jag jättestressad över och nu är jag stressad över mötet på beroende enheten. Pratat i telefon med den vi ska ha samtal med första gången och hon gjorde inget bra första intryck på mig. Virrig noll koll på tider och förstod inte alls varför soc skulle va med första gången och varför jag inte bara kunde boka en tid där och omgående. Vet ju inte hur soc har de med tider risken är ju man bokar in en tid hon inte kan. Fick sen reda på hon skulle gå i pension så tyckte jag borde få träffa en annan men de de gick inte. Ja ja känns som de mötet är kört inan de ens börjat. Men får väl peta i mig nåt lugnande inan ?

Låter lite jobbigt, men visst har du en jättebra soc? Har fått intrycket av att hen och du förövrigt också kan hantera en massa situationer på ett bra sätt. Även om det blir jobbigt. Nu vet du ju kanske att mötet inte blir perfekt, kanske bara kan bli bättre än förväntat. Håller tummarna för dig och för övrigt så har du väl hållit dig undan i alla fall alkohol rätt länge, med bara nåt enstaka misstag. Det har du i ryggen på mötet med beroendeenheten. Och också en medvetenhet om hur du reagerar på olika människor och situationer. Alltid bra att ha lite koll på så man är förberedd.

Jo de har jag så hon försöker förbereda mig och utarbeta strategier för mötet ska gå bra. Plus min terapeut gör de samma. Jo sen i början av december har jag bara druckit vid 3 tillfällen. Men lätt hålla sig nykter här på boendet den svåraste kampen blir när jag flyttar hem. Men även där kommer jag ju ha stöd från soc mm.

Hoppas helgen har varit bra. Visst kanske det är svårare att hålla sig nykter när du kommer hem igen, men det borde gå. Hoppas att du då har hunnit komma ännu längre med din terapeut så att du inte måste dränka ångest. Jag är ju i det stadiet nu att jag tycker alkohol är så vidrigt och att det inte ger något positivt alls. För mig funkade det inte alls som medicin heller på slutet. Har för mig att du också skrivit nån gång om att det inte är några problem med alkohol när du mår bra. Så jag håller tummarna för att du ska må så pass bra att du inte tar till alkohol för att må bra. Det är så onödigt att börja igen när man varit utan så länge.

Helgen var en ända lång kamp bröt ihop totalt i fredags men lyckades hålla mig här tills i tisdags då orkade jag inte längre. Åkte hem och söp till men de blev bara kaos bröt ihop och hade långt samtal med min terapeut mitt upp i allt. Så tillslut blev de orosanmälan till min soc. Men tillslut hamnade jag hemma hos min vän och sov där. Så tillbaka nu på boendet. Och nu vet jag inte om jag vill mer, så många tankar just nu som bara snurrar runt i huvudet. Rädd för sabba allt, rädd för att folk ska ge upp på mig mm mm.

Just nu är du rädd... men du har kommit långt, Snusen. Vet du vad som hände i fredags? Får du strategier för att stoppa dina ångesttankar i tid? Förstår att det inte är lätt alls eller ens görligt, men en strategi är att fokusera på kroppen. Olika kroppsdelar. När tankarna rusar på det där sättet och du har mycket obearbetat så är det kanske inte så konstigt att det går överstyr. Men du stoppar, du återvänder, du börjar på nytt. Kanske kan du testa att fokusera på din kropp nu istället för att få lite ro från dina tankar. Hur mår din stortå?
Jag tror att du kan komma ur det hör och komma ut hel på andra sidan.

De som hände i fredags var att de blev helt enkelt för mycket av allt, jag var helt slut både kroppsligt och psykiskt. Sen har jag varit helt slut sen dess. När kl är runt 16 så känns de ungefär som jag varit vaken i ett dygn och jobbat tungt. Är helt slut och jättespännande i axlarna så jag har ont i huvudet jämt, känner mig yr mm. Hittat en app från usa PTSD coach som har olika övningar mm som man ska använda sig av när man tex får mycket ångest el är arg mm. Den har hjälpt mig dessa dagar. Men skulle även behöva rejäl massage.

Vi har pratat om det problemet är att när jag bestämt mig för ett återfall då drar jag mig undan och pratar inte med personal men då jag hade sprit kvar i lägenheten så lämnade jag in mina nycklar till personalen i onsdags och frågade vännen om han kunde köra mig hem så jag fick slängt spriten. Så nu är de gjort. Vill jag verkligen ha mina nycklar så får jag ju det men de blir ju ett litet hinder i och med jag måste be om dem och samtidigt förklara vad jag ska göra hemma och förhoppningsvis kan då personal fånga upp mig inan. Plus ska börja återfallsprevention nästa vecka.

Börjar bli trött nu skriver mer i morgon. Sov så gott

Känner jag är i samma läge som i tisdags när jag drog nu. Men nu har jag berättat det för personal för de kommer bara bli skit om jag dricker nu. Känns som jag kommer krascha när som helst och då kommer jag explodera har så mycket ilska inom mig som jag inte får ur mig. Alltid haft lätt visa ilska och plocka fram den men nu går de inte, vänder den bara inåt mot mig själv istället. Är nog därför jag är så himla trött, går åt så mycket energi också.
Sen är jag ordentligt stressad över mötet i mån men de försöker jag bara låta bli tänka på. Kan ju inte påverka mötet nu ändå.

Ja jag tänker att du gör så mycket rätt ändå, du ser till att du inte har nycklar och har hällt ut alkoholen. Hoppas du kan sluta med att vända ilskan inåt och istället se allt bra du har åstadkommit. Bli stolt över dig själv.

Tack :) Även gett bort min andra utväg rakbladet. Gjorde det ikväll efter samtal med personal då det framkom jag hade varit nära skära mig idag. Varit tvärspänd hela helgen så blev kollaps ggr 3 idag men de var änna väntat. Jag höll mig lugn på mötet, men fick ingen bra känsla av vare sig mottagningen el hon vi träffade. Hon kändes totalt oengagerad. Och när jag sa jag ev kan tänka mig göra en utredning då svarade hon inte ens på det och jag förklarade om jag ev ska tänka mig en utredning så vill jag veta hur den går till mm då bara tittade hon på mig ingen respons för fem öre. Tror hon bara sitter av tiden fram till sin pensionering. Kändes väldigt oproffsig. Hela stället kändes rörigt, oorganiserat, oproffsigt. Talade om vi ville jag skulle få en läkarkontakt så jag kan få medicin bla. Då visade sig det att om man inte hade någon annan form av kontakt med mottagningen då ville inte läkarna träffa en, men eftersom jag går på samtal på behandlingsrummen så kanske ev de kunde kringgås. Fick ingen info om vad de ev mer kunde erbjuda mig. Jag blev erbjuden gå till denna människa 2 ggr sen skulle hon sluta, kände direkt aldrig så tackade nej. Skulle aldrig öppna upp mig för henne. Hon frågade om jag ville berätta om mina trauman jag bara skakade på huvudet och sa nä. Vem sjutton vill öppna upp sig för en vilt främmande människa som inte ens uppvisar ett uns av intresse/engagemang. Sen var det läkarbrist så väntetiden för ev få träffa läkare va lång. Kände bara ta er jädra mottagning och kör upp den nånstans, stackars de satar som går där. Tror dessa beroende mottagningar som finns tyvärr blivit förstora. I början fanns de en till varje stads del nu har de bantas ner till 2 som ska serva hela stan.
Så känns som jag står på ruta ett igen ang läkarkontakt. Och naturligtvis jobbade det inga sv läkare där. Inget emot invandrare men känner att de invandrar läkare som jobbar inom psykiatrin är helt jädra värdelösa aldrig träffat någon läkare inom psykiatrin med invandrar bakgrund som varit bra och tro mig träffat många. Så de där mötet var helt bort kastat. Så funderar allvarligt på hora ihop pengar och gå privat. För nu har jag avvverkat de 2 beroende mottagningar som finns. De första stället var ju åtminstone välskött, välkomnande mm de här såg ut som en tillfällig klinik i Bronx usa ungefär.