av Soffi

Sattva
fre, 2021-02-12 - 06:35

Jag tycker inte alls att du är negativ, du beskriver ju bara vad du känner! Tänkte faktiskt när jag läste, att "oj, jag har inte förstått hur dåligt hon mått i veckan"...inte förrän du skrev det! Jag tycker att man måste få ha, och få uttrycka dippar. Det är mänskligt. Jag tycker du är bra precis som du är, du behöver inte vara "glad o käck". Det viktiga tycker jag är att man försöker komma framåt, inte fastna.
En krycka för mig har varit medicinen (naltrexon). Räddat mig fler än en gång. Tagit mig många år att acceptera medicin. För mig har det gjort skillnad. Behöver inte förlita mig endast på min egen vilja, styrka etc.
Hur som Soffi, det är ok att vara trött! Lyssna på Andra Hakvlek och Sisyfus, de framhåller vikten av vila och återhämtning som en stor del i nykterheten...
Håller tummarna att du snart mår bättre!!! Kram!!

Sisyfos
fre, 2021-02-12 - 07:06

Fusk att be om skjuts... nä, det tror jag inte. Jag tror att du har svaret på när och varför i det det skriver.
Dålig sömn, trötthet, å så nu oro för jobbet. När det blir en sån situation på ett jobb ställs mycket på ända. Är man känslig för stämningar och andras oro är det faktiskt väldigt jobbigt att vara i. Nu vet jag inte exakt om du är det, men jag tror vi är många härinne som har de tendenserna. Var vaksam på det tänker jag. Fokus på dig och ditt. Lättare sagt än gjort, men det där hade varit en väldig triggar för mig tror jag, just för att det blir så mycket tankar och att behöva parera andras oro, förtvivlan och ilska. Om det ligger någon likhet i det här hos dig så tänker jag att du ska försöka att inte ta in andras känslor. Inte helt lätt men steg ett är nog att bli medveten om att man funkar så. Då kan man börja sätta gränser för sig själv.
Jag har under flera års tid åkt bort i februari, åkt skidor. Det har oftast varit nyktert. Begränsat med alkohol i alla fall och mycket egen tid. Fokus på träna, stretcha, basta, naturen inte minst. Kan du göra nåt sånt i helgen tror du? En plan. En heldag med skidor, skridskor eller promenad med matsäck, komma hem, duscha, stretcha, smörja in dig, på med myssockor. Vara i naturen, titta, njuta.
Har funderat mycket på det där med att alltid vara på väg... försöker nu identifiera fågelläten, titta på (se) naturen, se människor, djur, träd på promenaden bara för att bromsa. Har du sett hur vacker februari är just nu? (Ja du skrev att du skottar, så ni borde ha snö).
Jag har inget på ”att göra listan” i helgen, inte förra helgen heller, men det blev en fin lagom helg med presentinköp och utomhusfirande av svärmor. Det kanske helt enkelt räcker så. Borde såklart ha städat, gjort matlådor, träffat nån kompis..,, men det räcker kanske så, jag gör så gott jag kan.
Skulle gärna ge dig skjuts... kommer förbi i min limousin när det känns jobbigt så åker vi på en liten roadtrip och tittar på allt vackert.

Och nu har vi förövrigt gått upp klart den här veckan ?.

Anonym26613
fre, 2021-02-12 - 07:20

Jag har exakt samma inställning. Allt är tillåtet men "jag ska bara"! Det har vi pratat mycket om. Och jag har egentligen bara en regel för mig denna gång. Och det är att inte gå in till systembolaget under 2021. För den regeln löser nästan alla mina A-problem. Alltså att dricka på vardagar, ensam och för ofta. Det finns många tillfällen där man kan dricka utan att gå in på systembolaget, men dessa tillfällen har inte varit mitt problem . Därför har jag "bara en regel" ???

Jag hade gärna gett dig en skjuts, om jag bara visste hur ❤

Andrahalvlek
fre, 2021-02-12 - 08:05

Det är faktiskt magiskt på riktigt. Att vila, vila, vila, vila tills lusten att göra olika saker kommer tillbaka av sig själv. Den lusten som kommer underifrån efter lång tids vila är så stark, med den kan man göra nästan vad som helst. Tålamod. Du behöver träna på ditt tålamod. Det är en mörk tid fortfarande, en månad till så ljusnar det på alla håll och kanter.

Det där med att svara ”JA” tror jag på! Hjärnan är kass på negationer. En förändring är lättare att få till om man tillför något positivt istället för att försöka göra sig av med något negativt. Har jag läst, nä hört i boken ”1%-metoden” av James Clear. Där kan vi snacka om en man som hade tålamod!

Kram ?

Pianisten
fre, 2021-02-12 - 11:21

Tycker inte alls du är så negativ, inlägget börjar ju med massa positiva uppmaningar och nya idéer för att undvika negationer! Snyggt! ?
Känner igen mig massor i det där med att verkligen behöva vila men känslan av att man då slösar bort sina lediga dagar. Att vara såå trött men ändå inte ha ron och snällheten mot sig själv att göra vilan skuldfri. Vi är väl så många, vill framåt, vill inte känna känslan av att stå still eller t.o.m backa. Jag övar intensivt på det just nu, varit "mellansjuk" flera veckor och fått gå av och an i min kära träning. Jag kommer få acceptera att när jag kommer tillbaka till träningen så har jag backat men det är jätteviktigt att lära sig det för inget går ständigt stigande uppåt i livet. De som når störst framgång är de som klara av ett bakslag för att resa sig igen och jobba vidare! Tänk på det när du ser på din nykterhet, du har ju inte alls "bara" klarat av snart en månad. Du har massor av månader i bagaget. Ja, du har fallit men rest dig igen och gått vidare! ? Kram

Torn
fre, 2021-02-12 - 13:23

Har du några fritidsintressen, någon hobby eller andra saker som du tycker är kul att syssla med? Skriv om det här i så fall. För mig låter det lite som mycket kretsar kring ditt jobb. 12 timmars dagar, gå upp jättetidigt, sömnbrist mm. Jag vet att många lever för sitt jobb och det är det bästa som dom vet. Hur är det för dig, vill du jobba som du gör? Det är viktigt att göra sådant man verkligen vill göra, tycker är kul och mår bra av. Och att ta det lugnt om man känner för att ta det lugnt.

Det måste vara prio 1. Så funkar jag i alla fall. En annan sak jag har märkt nu. Pengar betyder inte så mycket för mig numera. Bara jag har så jag klarar att leva ett liv som jag trivs med. Det räcker gott.

Kram

Soffi
lör, 2021-02-13 - 05:25

Tack alla!
Så mycket tänkvärt ni skriver.
Ni kommer och tar med mig bort ifrån vägkanten där jag stod och liftade.
Herregud, vad tänkte jag på? Tänk om bryggarbilen hade kommit och plockat upp mig! :-O
Ja, Sattva. Istället för skjuts behöver jag kanske en krycka i form av medicin. ... om inte medicinen är vila och sömn... och tålamod - ordination dubbel dos.
Jobbet. För egen del så är jag inte jätteorolig, det blir som det blir, visst, det är jobbigt att söka nytt jobb, men om det blir så, då är det nog meningen. Det som verkligen är jättejobbigt är kaoset, andras snack, spekulationer, oro, frustration, ilska samt att all långsiktig planering faller platt, allt blir "meningslöst". Så mitt i prick, Sisyfos, jag har inget filter mot att känna in alla andras känslor, jag är bättre på att känna dem än mina egna känslor. Jag tvingas in i ett getingbo och jag är överkänslig mot getingstick...
En roadtrip för att titta på allt vackert, för att skingra tankarna och vara här och nu. - JA! Det vore fantastiskt :-). Om du nu har en limo, kan vi ta en tur allihop? Tänk, vilka samtal vi skulle ha! :-)
Smart regel när man har "bara en regel", Mary. För jag funkar precis som du, jag dricker (drack?) hemma, alla andra möjliga tillfällen är inga problem.
"Den lusten som kommer underifrån efter lång tids vila är så stark, med den kan man göra nästan vad som helst. Tålamod." Oj, är det sant AH? Det är ju nästan värt en överdos av tålamod! Nej, stopp nu Soffi, det där var inte tålamod, att tänka överdosering för att komma snabbt dit... Tålamod var det ju.
"De som når störst framgång är de som klara av ett bakslag för att resa sig igen och jobba vidare!" Tack Pianisten, det tar jag med mig. För att resa på mig igen, det har jag ju övat på "några" gånger :-S
Angående skuldfri vila. Jag "däckade" igår ...på arbetstid... skulle bara ta en lur på lunchen vid 11:30, jobbade ju hemma så då får man väl det? Hörde inte väckarklockan, katten kom och väckte mig strax före 15... Fy, vad skämmit! Offline hela em... Å andra sidan. Hade jag kunnat göra något vettigt där på eftermiddagen om jag var sååå trött? Lurigt det där med lurar...
Hobby. Jo, Torn, jag har en hobby som tvingar ut mig till friskluft och motion ett par timmar sex dagar i veckan. Jag är tacksam för det, att jag måste ut varje dag. Samtidigt, när jag är så trött som jag är nu så är det också ett ständigt dåligt samvete. Jag borde lägga minst tre timmar om dagen för att det ska ge den rätta känslan, avkopplingen, tillfredställelsen, inte "slarva undan" med huvudet dimmigt av trötthet efter jobbet...
Jag har tänkt jättemycket på det där. Nu när jag har så lång pendlingstid till jobbet så skulle jag vilja gå ner i arbetstid. Men jag har ingen laglig rätt att begära deltid. Borde jag då göra mig av med hobbyn som stressar mig? Fast, utan den så hade jag högst troligt druckit alldeles åt h**vete för mycket och inte "bara" alldeles för mycket.. och vad skulle jag göra med tiden och pengarna som det skulle frigöra... Risky för en sån som mig.

Morgonen är bästa tiden!!
Ett par timmars tankar och funderingar, kaffe och skriva och läsa här. Reflektion. Lugn. Må bra.

Det ger energi, iaf för en stund, så nu startar dagen.
En härlig nykter lördag!

Kram!

Oj, hoppsan, glömde nästan:
Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Soffi
sön, 2021-02-14 - 06:26

Dricker mitt morgonkaffe med välbehag, jag är fortfarande trött, men vilken skillnad att vara trött och nöjd i stället för trött och förtvivlad över "hur ska jag orka..".
Idag är jag verkligen nöjd med mig själv för att:
-Jag har varit nykter i fyra veckor.
-Det är rent och snyggt här hemma, tom "surdegarna" borta.
-Jag har en hel oplanerad dag framför mig, inga måsten, inga borde ens. Jag ger mig själv en dag för vila, göra ingenting, eller göra vad helst jag får lust med. Förutsatt att det får mig att må bra.

Tänker på att jag vet precis hur jag funkar, ändå är det så sällan som jag följer det. Jobbar oftast emot mig själv, förklätt till ett "jag jobbar med mig själv", en meningslös strävan att bli "normal".
Varför?
Jag vet inte. Herregud, jag är snart 46 år .... typ 42 år av kamp för att vara som andra, att vara duktig, att aldrig vara "till besvär" (jo, jag har minnen och även mammas vittnesmål om hur jag var redan som fyraåring - jag kan se att kampen redan börjat då).
Här är definitivt ytterligare en av orsakerna till att jag druckit. Ja, inte så att jag trott att jag dricker som en normal människa, så dum är jag inte, jag har ju mest druckit hemma där ingen ser. Jag menar att jag druckit för att kampen varit för tuff. Det ÄR jobbigt att spela rollspel varje dag, klura ut hur jag förväntas vara och agera därefter även om det till stora delar är omedvetet, nej "halvmedvetet", eller en vana som går av bara farten.
46 år är väl gammalt nog för att våga vara sig själv även om man kan uppfattas som lite eljest?
För så kommer det ju att bli oavsett...
Jag kan fortsätta som förut, det kommer att innebära att jag snart också dricker som förut, och bli en trött och bitter (fyll-)kärring så småningom.
Eller så kan jag fortsätta på den här nya stigen, nykterhet och självkännedom, att jobba MED mig själv. Då tror jag faktiskt att jag har goda förutsättningar att bli en lite udda men nykter, glad och hjärtlig tant.
Om jag får välja så väljer jag det senare. Sikta mot stjärnorna! ;-) :-)
...
Hoppsan, det här var inte vad jag trodde att jag skulle skriva när jag började med "Tänker på att jag vet precis hur jag funkar, ändå är det så sällan som jag följer det."...
Tankarna ledde mig någon annanstans än att beskriva gårdagen.
Men, det ville väl ut på "pappret" så att jag kan se och läsa...

En fördjupning, ett förtydligande för mig själv? Vad min affirmation faktiskt betyder?
Jag är okej som jag är.
Kanske.

Det blir lite "snurrigt" ibland när tankarna får vandra fritt.
Men.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Känslan idag är att jag vill vara nykter lääänge.
Jag vill leva.
Jag vill må bra och vara glad.
Men jag börjar med att vara nykter idag - det räcker bra.

Kram!

Anonym26613
sön, 2021-02-14 - 07:45

Du räcker verkligen som du är ?❤

Underbar känsla att vilja vara nykter länge. Det finns något fridfullt och snällt i det du skriver. Jag känner likadant. Att det är min tur och att nu ska jag ta hand om mig själv ??❤

Ha en underbar oplanerad dag
?????

Sattva
sön, 2021-02-14 - 08:31

Det är så befriande med människor som vågar vara dem de är, sig själva! Ingen kan behaga alla, jag älskar uttrycket "what others think of me is none of my business" eller nåt liknande. Mammor...ja du, jag har en jättetrasslig relation till min mamma. Jag förstår såklart att hon haft sina problem och gjort sitt bästa. Ingen vill ju med vilje skada sina barn. Har haft en uppväxt där jag fått höra mer än en gång av båda föräldrarna att jag ör "knäpp och knasig". Sånt sätter sig. MEN, nu är jag mer än vuxen, jag är den jag är och det finns dem som tycker om mig precis som jag är. Resten struntar jag i. Ja, jag blir inte bjuden på tjejmiddagar, på fester, umgås inte med de andra föräldrarna till barnen. Spelar mindre och mindre roll. Har mitt stora intresse och den gemenskapen, det räcker. Trivs rätt bra att vara bara jag o maken. Eller ensam också för den delen.
Den Soffi du visar här är vi många som tycker om! Du skriver så spännande, det är en ynnest att få följa med i dina vindlingar i hjärnan! Fortsätt vara du!!!

Andrahalvlek
sön, 2021-02-14 - 09:44

Det är så häftigt när orden börjar resonera med sig själv. Man börjar skriva en sak och plötsligt har viktiga pusselbitar fallit på plats. Skrivande som självterapi. Och sen får man lite pepp och kloka råd också. Vinn-vinn.

Efter 46 års kamp är det verkligen på tiden att du blir din egen bästis. Om du vet vad du mår bra av, hur du reagerar på olika saker, hur du vill ha det - då ska det vara ledstjärnan ⭐️ Och vet du inte det fullt ut så ska du ta reda på det. Att jobba MED sig själv istället för MOT sig själv är så mycket enklare.

Och blir man mer sann mot sig själv, så blir man mer sann mot omgivningen. Take it or leave it. Jag har ett gammalt mantra från Grynets storhetstid: ”Ta ingen skit!”

Kram ?

Sisyfos
sön, 2021-02-14 - 09:45

Ja, den Soffi du visar här är vi många som gillar!
När jag mår bra, då tänker jag inte så mycket på om jag duger, passar in, säger rätt saker. Då är det mer fokus på de bra sidorna som jag har. För de finns! Att befinna sig i sammanhang där man inte passar in är jobbigt. Men ibland är vår rädsla för att inte bli omtyckta den stora boven i dramat. Det gäller att hitta människorna runt omkring som kan backa upp en. Så att man inte stirrar sig blind på de man tror har något emot en. När människor har behov av att racka ner på och förminska andra så brister det oftast i den egna självkänslan. Känslan av att andra inte gillar dig eller tycker nåt är oftast en känsla som bottnar i ens egen självuppfattning.
Så jag tänker, släpp in rätt personer. Det finns människor som får en att må bra och så finns det andra.
De som får dig att må bra, stärker dina positiva egenskaper och lyfter dig i övrigt!
Jag växte upp i ett hem med mycket gräl. Tror att de flesta som grälar agerar precis så... hårda ord rakt på ens svaga sidor! Inte tusan blev det bättre. Det var mycket kärlek också, men det var det här grälandet. Personangrepp! Min sambo nu kan inte gräla, kanske är det bra för då kan jag inte återskapa det familjemönstret. Och jag vet nu hur meningslöst det var. Jag blir bara så trött av gräl nu! Kanske borde ha grälat lite mer på mina barn, läste nånstans att barn som det tjatas på blir mer lyckade, men de är verkligen fina nu mina tonåringar. Om man inte kan gräla, får man jobba lite mer med positiv förstärkning. Barnen är rätt bra på att gräla på sig själva, precis som vi vuxna, märker man när det inte bråkas så mycket. Det räcker bra så! De duger som de är, de också!
Jag har givetvis haft en massa andra ambitioner och inte levt upp till den perfekta föräldern nånstans, men det är som det är. Jag har gjort så gott jag kan, det räcker bra så!

Jag tror du har goda förutsättningar att bli en alldeles utmärkt udda, nykter, glad och hjärtlig tant! Normal tror jag förövrigt inte finns, alla bär nog på nåt. Sen har man fokus på lite olika saker och du duger verkligen som du är tycker jag!

Soffi
sön, 2021-02-14 - 17:50

Gick in här för att tacka och för att försöka beskriva den lycka jag känner när jag läser era svar.

Men så tappade jag greppet och snubblade...
Ja, alltså, jag tappade greppet om datorn i knät och snubblade med fingrarna på tangenterna...
och ???
Av en slump upptäckte jag att det går att infoga emojis!! Jag trodde att jag var tvungen att skriva på telefonen för att komma åt dem och jag skriver (nästan) alltid på datorn för att jag tycker det är enklare.
Nu kan jag dekorera min tråd litegrann. Ge er varsin blomma. Tänk att jag kan bli glad över sådana små saker när jag är nykter och mår bra ?.

Tack Mary ?!
Ja, nu ska vi ta hand om och vara snälla mot oss själva. Det är verkligen dags!

Tack Sattva ?!
Ja, jag ska fortsätta vara jag och jag vill gärna fortsätta skriva. Så sant att det finns de som tycker om mig som jag är och resten kan man ju strunta i.

Tack AH ?!
Skrivande som självterapi, ja så är det verkligen. Terapi där jag slipper någon som lägger huvudet på sned och säger "jag förstår" när det är uppenbart att hen aldrig kan förstå... Istället möter jag er, som verkligen förstår för att ni varit i liknande tankar och situationer, och får tips och stöd. Befrielse, lycka!

Tack Sisyfos ?!
Visst är det lättare att visa upp sina bra sidor när man mår bra! Och så sant att det "skaver" när man känner att man inte passar in - stenåldershjärnan igen, livsfarligt att inte tillhöra gruppen... Det behöver vi inte bry oss om idag, vi kan välja att vara med människor vi tycker om och mår bra av att umgås med. De får oss att växa. Det är vi värda!
Jag har inga egna barn och borde därför inte yttra mig om barnuppfostran, men nu kan jag inte låta bli!
"barn som det tjatas på blir mer lyckade" Nej! Det kan inte stämma! Jag tror absolut mer på uppmuntran och positiv förstärkning, tror på att visa på bättre sätt att göra/hantera saker hellre än att skälla ut någon som "gör fel".

? Till er alla!

Soffi
mån, 2021-02-15 - 05:16

Det snurrar mycket där uppe i skallen nu. Var ska jag börja?
Allt som händer i mig, allt som jag hört eller läst senaste tiden. Framtid, dåtid, här och nu. Tips, råd och tekniker. Nederlag och framgång.
Nykter och må bra.

Igår när jag la mig försökte jag verkligen vara här och nu, känna hur kroppen var tung, sjunka ner i madrassen, andas in och ut, slappna av. Låta tankarna komma och gå. Jag har haft en riktigt bra och skön helg. Ändå så fanns där en riktigt ettrig och envis tanke. En tanke som fortsätter envisas nu på morgonen.
"Det här är inte hållbart, så här funkar inte att leva i längden"
Okej, hjärnan är kroppens alarmsystem vars huvuduppgift är att varna för faror, hjälpa oss att överleva.
What you resist persist.
Tacka för tanken/varningen. Välja en ny positiv tanke.
Ja, det är ju sant. Även om jag mådde bra och kände mig lugn och tillfreds igår så är det inte hållbart i längden att leva så. Att "vara lat och göra ingenting". All den tid, massor av timmar sammanlagt, som jag lägger på att vila, lära mig bara vara, hänga i soffan och lyssna på podd, tillåta mig att känna all tidigare uppdämd trötthet, låta den komma. Allt för att hålla mig nykter. Nej, så kan jag inte leva. Det funkar inte. Tack för tanken!
Jag har ingen aning om vad jag ska göra istället, hur jag ska få fart på mig själv nykter. Men, det finns INGEN anledning att ta till flaskan redan nu, bara för att jag ser en risk att "jag kommer ändå att göra det" när jag lackar ur på min egen lathet.
Lat är fortfarande mycket bättre att vara än full. Mycket har hänt de veckor jag varit nykter. Mycket mera kommer att hända. Vila i tanken om att jag inte vet, att ingen vet, hur framtiden kommer att bli. Jag kan välja riktning men jag kan inte bestämma vad som kommer att komma.
Riktningen är ett nyktert liv. Jag fortsätter att göra vad jag kan och vet funkar just nu för att hålla mig nykter. Skit samma att det inte är hållbart i längden! Lita på att någonstans runt kröken finns fler verktyg och nycklar som kommer att hjälpa mig.
Det här kommer att bli bra. Nej, det här ÄR bra.
Livet är här och nu. Just nu mår jag bra - alltså är livet bra.

Släpp taget!

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Dags att starta dagen.
Utan att ha en aning om vad den kommer att innehålla så vet jag att idag är en bra dag att vara nykter - inte illa va', jag har blivit "lite synsk" ?.

Önskar er alla en bra måndag!
?Kram!

Pianisten
mån, 2021-02-15 - 12:03

Också ett härligt inlägg. En "syster" med lika djupa tankar som jag, kanske lite röriga och jobbiga emellanåt men ändå tankar som då och då leder till nya kloka insikter. Jag ser många meningar jag fastnar i som flashbacks från egna inlägg, mycket bra saker.

"Vara här och nu... ...andas in och ut, slappna av"
"What you resist persist" (kanske det viktigaste av allt)
"Lat är fortfarande bättre än att vara full"
"Mycket har hänt de veckor jag varit nykter. Mycket mera kommer att hända. Vila i tanken om att jag inte vet"

"Riktningen är ett nyktert liv" ...ja där kanske jag kan tänka att den riktningen behöver bytas ut så småningom. Missförstå mig rätt, inte att du skall byta ut att var nykter, men att, när tiden är inne, välja en annan riktning som kan bli ett annat fokus än nykterheten och att "inte dricka".
Om du är som jag på det sättet också så kanske du känner att den där frågan är så stor nu. Vad ska bli min mening, min nya riktning i livet nu. En sån mening måste ju vara så bra på alla sätt. Stor, betydelsefull, allsmäktig.
Försök att inte tänka så stort. Välj nått litet, nått du vet att du uppskattar i vardagen. Laga mat, plantera blommor eller kanske måla. Prova om nått litet kan växa.

Kram

Andrahalvlek
mån, 2021-02-15 - 13:12

Du behöver verkligen träna på ditt tålamod ? Jag lovar dig att ork och energi kommer tillbaka med råge när din kropp och hjärna har läkt alkoholskadorna.

Med din intensiva personlighet kommer du att bli som en Duracell-kanin - även utan alkohol i tanken. (Fast jag vet att Duracell är ett batteri så liknelsen haltar lite).

MEN, och det är ett viktigt MEN, du måste hitta sätt att pausa din intensitet för annars kommer du att springa in i väggen gång på gång på gång. Du behöver lära dig mini-pausa dagligen och total-pausa när det svajar rejält. (Det senare brukar jag kalla ”dra i handbromsen” och det brukar jag få göra någon-några gånger per år.)

För mig har djupandning varit en gamechanger. I kombo med sångmantra, yoga eller på skogspromenader. Med hjälp av andning och medveten vila dagligen ser jag till att mitt hamsterhjul har ett lagom och hållbart snurrtempo.

Kram ?

Soffi
mån, 2021-02-15 - 16:08

Tack Pianisten!
Ja, röriga och stundtals jobbiga tankar, men ibland kan man ju vaska fram något klokt - om man har tur ?.
Tack också för att du påminde mig om min "affärsplan" som jag skrev ett utkast till redan i #46:

"VISION: Jag mår långsiktigt bra.
MISSION: Jag lär mig att hantera mig själv utan alkohol i livets alla med- och motgångar.
MÅL: Jag är nykter tillräckligt länge för att prova nya sätt att hantera livet tills jag hittar det som passar mig - och använder dem!
Delmål -
Delmål -
Delmål 1. Jag är nykter så länge att jag återfår en normal sömn.
STARTEGI: Nykter en dag i taget.
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Tid för vila och återhämtning. Jag MÅSTE tänka på att jag behöver mera tid för återhämtning i lugn och ro än de flesta andra pga personlighetstyp."

Att det blev så mycket "inte dricka" idag beror nog på "alarmet" om att om jag inte förändrar så kommer jag att riskera att dras mot flaskan.
Ser ju också när jag läser min plan igen att jag har en bra bit kvar till delmål 1...
Kanske kan delmål 2 bli att hitta meningsfulla aktiviteter, "något smått", det leder ju absolut mot målet. ?

Tack AH! Jag ogillar tjat, men dina ständiga påminnelser om tålamod behöver jag verkligen, de är mer än välkomna.
När jag kom till jämförelsen med Duracell-kanin måste jag skratta ?. Jag har varit en kanin med batteri OCH alkohol i tanken. Nu har jag ju bara ett jobb och bara en hobby som bara kräver ett par tre timmar om dagen. Förut var allt gånger två...
Jodå, jag har totalkraschat in i den berömda väggen en gång. Över två års sjukskrivning och jag blir nog aldrig helt återställd...
Ändå har jag inte lärt mig att mini-pausa... För nu "är jag ju frisk" - och nykter dessutom, då ska jag ju orka ???
Vad gäller tålamod så är jag otroligt tålmodig, det tror jag de flesta som jag känner skriver under på - när det gäller jobb, att hålla i tills resultat kommer.
Men när det kommer till "icke-handlingar"... Nada tålamod. "Jobbar" på det..

Kram!

Andrahalvlek
mån, 2021-02-15 - 18:58

Jag har kraschat in i väggen två gånger, 2007 och 2018. Aldrig mer. Jag blir aldrig lika tålig som innan, men det är inget jag eftersträvar längre. Jag gör hellre färre saker ordentligt nu för tiden, och är noga med att växelvis gasa och bromsa. Jag brukar säga att jag har mycket energi men inte så lång tid längre. Och då får jag lära mig leva hållbart i längden.

Kram ?

Se klart
mån, 2021-02-15 - 21:31

Jag håller egentligen med allt som skrivs om det. Det är jobbigt att lata sig för en som ”finns” genom att göra.
Min första nyktra vår- ett år sen- sådde jag väl 300 frön som krävde omsorg, ljumma andetag och dutt. Heela tiden. Jag klev på ett nytt jobb. Vad jag också gjorde var att vila. Och när jag vilade ägnade jag mig rätt så mycket åt att läsa om sånt som var viktigt för mig. Då och nu. Utforska nya tankar kring mening, tro och varande. Jag försökte lugna kroppen. Stilla den. Samla erfarenheter av att kunna ge mig själv ro. Det som jag använt alkoholen till, så ofta.
Långsamt- och snabbt- två processer, fick mitt liv ny riktning.
Jag vill egentligen mest säga att jag tror på dig och att det finns flera vägar framåt. Alkoholen är inte en, det är jag rätt säker på. Kram.

Soffi
tis, 2021-02-16 - 05:44

Jag är så in i norden trött, bara tisdag än....
Jag var sjukligt trött redan igår fm, var tvungen att ta stöd för att inte ramla vid ett tillfälle. Tur att jag hade en kiropraktortid bokad så att jag hade legitim ursäkt att ge mig från jobbet redan före lunch.
Ändå vilade jag i princip hela söndagen, med gott samvete dessutom eftersom jag fixat och donat, städat och gjort fint på lördagen.
Tänker på förra veckan. Kvittrande glad och pigg i början av veckan iaf. Då hade jag vilat, eller snarare, legat som en överkörd padda hela helgen...
Sant att jag har en enorm sömnskuld och att jag fortfarande sover uselt, men...
Lite rädd nu faktiskt. Var tom inne på 1177 igår. Borde jag boka tid? Bara kolla blodvärden. Men, efter vad jag läste måste man träffa läkare för att få remiss. Enorm tröskel!

Tålamod. Gasa och bromsa växelvis. Lära sig leva hållbart i längden. Utforska nya tankar kring mening, tro och varande. Försöka lugna kroppen. Stilla den. Samla erfarenheter av att kunna ge sig själv ro.
Glad att jag har så kloka vänner! ?Andrahalvlek och Se klart m fl.

Läser inläggen från igår igen. Jag är verkligen på min vakt mot att hamna i lägen där jag riskerar att dras mot alkoholen. Detta trots att jag inte haft det minsta lilla sug på nästan en vecka. Okej, det är bra! Där har jag lärt mig något iaf, att förebygga så att jag slipper slåss mot frestelsen.

Vision att må långsiktigt bra.
Ja. Idag är alkoholen en ickefråga, man ska aldrig säga aldrig, men jag tror den kommer att vara det hela dagen.
Det blir vila två kvällar till, sedan får jag träna igen enligt kiropraktorn ???. Ja, kanske knäppt att se så mycket fram emot det när jag är så trött. Men, jag kan ju försöka att hålla träningen "i promenadtakt", lite mjukstart. Då tror jag att friskluft och motion bara är bra.

Till sist en reflektion från gårdagskvällen. Hade precis avslutat mitt 30 dagars "Alcohol experiment" och funderade över vad alkohol faktiskt ger mig. En ursäkt för att få sjunka ner i soffan på kvällen? Snabbare avkoppling? Stilla "surret" i skallen? "Sömnmedel"? Nej, eller jo, kanske allt av det där.
Fast te är minst lika effektivt!! ???

Kram alla!