av Kallekandricka

Kallekandricka
lör, 2021-07-17 - 22:27

Hej. Jag vill återigen rikta ett stort tack till er som tagit er tid att skriva i min tråd. Ni har verkligen hjälpt mig att begrunda, reflektera och se saker ur andra perspektiv än mina egna. Så ett riktigt stort tack! Och inte bara inläggen här i min tråd har varit till hjälp. Flera av er har egna trådar där jag tackar för att ni som jag tagit er tid att berätta om era situationer. Ett stort tack till alla på hela forumet och alla som delar med sig.

Idag ger jag mig själv en riktigt stor och ordentlig klapp på axeln. Idag har jag nämligen uppnått något stort. Det var denna lördag för ett år sedan som jag bestämde mig för att vara nykter. Jag har alltså idag varit nykter under ett helt år. Inte en droppe alkohol. Detta har inte hänt sedan jag var tolv år gammal. Det känns riktigt häftigt. Visserligen har det blivit vardag för mig att vara nykter. Det är inte längre som i början, man verkligen kände att man tagit sig över ett berg bara för att man klarade en dag, en vecka, en månad. På senare tid har jag inte tänkt särskilt mycket på alkohol även om denna dagen funnits i bakhuvudet. Nu är jag här och jag är stolt över vad jag åstadkommit. Och jag tänker fortsätta nykter framöver, men mer om det längre fram...

För någon vecka sedan reflekterade jag dock över hur mycket mindre brydd jag är över saker jag säger och gör, både på gott och ont. Men den där vardagsångesten man bar runt på, social ångest, inlärd och upptränad av alla fadäser som uppstått under fyllan, den vardagsångesten har minskat rejält. Det är lite på gott och ont, för jag har blivit lite bufflig och inte alls lika brydd efteråt ifall jag trampat någon på tårna. Nu går jag inte runt och beter mig som ett svin bara för att, utan det är oftast mot folk som i grunden förtjänar det. Ni vet kanske hur det är, man står upp för sig själv och får ändå ågren av det efteråt. Jag tror ni är bekanta med känslan. Skönt att inte ha det så längre. Jag kan inte koppla det till annat än att jag avstått alkohol.

Jag tänker ta mig tid att läsa igenom min egen tråd framöver. Inte idag. Det känns för stort. Jag minns ju vilket helvete jag var i då. Att för ett år sedan inleda semestern med att ta mig an projektet att Karl ska bli nykter var något av det svårare jag gjort. Kanske det svåraste. Alla val och kval man stod i och kämpade med. Jag behöver verkligen inte påminnelsen om hur det var just idag.

Och hur ser jag på framtiden? Jag tänker fortsätta vara nykter tills jag har ork och tid att först läsa igenom min tråd och därefter begrunda min situation. Det kan ta tid. Nu har jag haft semester i en vecka och det känns riktigt bra att fortsätta semestern med att vara nykter och ledig. Inte ha det som förra året att varje dag är en otrolig uppförsbacke där det enda jag klarar av är att hålla mig nykter för dagen. För jag vill minnas att det faktiskt var på det viset. Nu behöver jag inte kämpa. Det är skönt.

Jag kommer att återkomma, kanske startar jag då en tråd i Det vidare livet. Men tänker låta det fortsätta nyktert framöver.

Återigen ett stort tack, och här kommer återkoppling till några av er som skrev senast. Ledsen att jag tidigare inte har svarat alla personligen var gång ni tagit er tid att skriva, men ni ska veta att varje knapptryck som renderat ett inlägg häri har varit oerhört värdefullt för mig.

@Vin Santo: Jag tror jag är redo att släpa räknandet av dagar nu. Ett år har varit en milstolpe att verkligen nå upp till. Jag känner mig klar på något vis, redo på ett annat sätt. Det är inte längre en uppförsbacke. Jag har nått krönet och det har planat ut. Milstolpen, målet, har varit viktigt för att motivera mig länge nog att kunna överblicka min situation och framtid på ett nyktert sätt. Jag vill inte se mig själv som en nykter kopia av mitt forna jag. På gott och ont är man i ständig förändring av yttre och inre omständigheter, men jag vill inte driva mig framåt till någon jag inte är.

@Sländan: Som jag skriver till Vin Santo har målet varit nödvändigt för att ta mig hela vägen fram. Det senaste halvåret har det gått mycket lättare, och att ta en dag i taget är inte min melodi. Det var i början kanske lite att erkänna uppgiften som övermäktig inför en själv. Jag har inte fattat något annat beslut än att jag ska fortsätta vara nykter tills jag har tid att begrunda min situation riktigt ordentligt. Nu känner jag mig tryggare i att ta en dag i taget. Det räcker att jag inte vill dricka idag, eller imorgon. Behöver inte stålsätta mig. Vet inte om detta är begripligt, men men...

@Kennie: Det jag syftar på, med att om man har tillåtelse att dricka igen bara man håller upp en viss tid. Det blir samma sak om du är riktigt sugen på en tårtbit, men du känner dig för tjock för den, så du får bara äta tårtbiten om du går ut och promenerar bort 500 kalorier. Den där promenaden blir mycket lättare att genomföra om du vet du har tårtan och du får äta den när du kommer tillbaka. På samma sätt kände jag inledningsvis. Att erkänna och acceptera där och då när man slutar dricka att aldrig mer dricka alkohol, det blir lätt för stort. Därför satte jag någon gång under resan upp målet med ett år, att om jag genomgick detta eldprov kunde jag få omvärdera situationen.

@Se klart: Skulle inte vilja hålla någon i ovisshet så uppdateringar har hela tiden legat i ropet, men det går längre och längre mellan gångerna. Men som du skriver, det är kanske lite mycket "själv är bäste dräng" bland män. En sak är jag dock övertygad om och det är att ifall jag inte skrivit här och fått input av dig och alla andra som skrivit i min tråd så tror jag inte att jag hade gått i land med det här. När jag skrev här sist, det är två månader sedan nu, eller nu idag så tänker jag egentligen inte alls mycket eller ofta på alkohol. Det är klart det kommer upp i tankarna eftersom det är så mycket alkohol runt en i samhället. Och visst kan jag känna mig sugen, men inte mer än att jag viftar bort det precis som när man blir sugen på något annat. Men när jag skriver inlägg här så är det klart att då reflekterar jag på djupet, och jag tror det lätt kan tolkas som att jag tänker mycket hårdare och djupare kring alkohol ganska ofta. Det kunde jag göra tidigare, men så är det inte längre. Och det är jag tacksam för. När jag loggar ut härifrån kommer jag släppa tankarna kring alkohol för en tid framöver. Det är skönt att kunna göra det.

@Sisyfos: Tack för ditt inlägg. Har du aldrig efter ärtsoppan sparat en sista hutt med punsch till pannkakorna? :) Det finns egentligen ingen ände på ursäker till att matcha alkohol med maträtter. Numera har jag blivit så van vid mat utan alkohol att det vid t ex midsommar mest var jobbigt att sällskapet jag var med drack. Jag var faktiskt inte sugen mer än under en kort stund. Och det tog inte många snapsar för de andra för att jag skulle bli tacksam över att jag väljer att inte dricka. Jag köpte en flaska Aqvavit till jul, den öppnade jag aldrig. Kanske öppnas den aldrig heller, inte av mig i alla fall. Men om man tänker på vad alkoholen tillför. Jadu... Det verkar som att människan sen urminnes tider har behövt fly verkligheten och på ett eller annat sätt berusa sig. Finns inte många tillfällen utan att man tillför någon drog som motsvarar ett lika starkt rus utöver när man efter till exempel ett fallskärmshopp lurat kroppen till att det är fara för ens liv eller när man är förälskad. Och våra kroppar gillar ruskänslan. Vi här inne gillar det förmodligen bara lite för mycket och orkar inte hålla gränser mot det som vanligt folk. De senaste fem-tio åren har ju varit ett ständigt upp och ner att försöka reglera mängden och vardagen, det är verkligen inget jag vill eller ska tillbaka till. Kan väl känna lite bitterhet att jag inte är en av de som klarar av att få verklighetsflykt med det enkla medlet alkohol. Till skillnad från alkohol eller droger i stort så tror jag att verklighetsflykt faktiskt är något vi är i behov av. Det hoppas jag kunna få under min semester på helt naturliga vis av rena upplevelser, men kan säga att det har varit jobbigt att vara i nuet under ett helt år. Hoppas du är med på vad jag försöker säga. Jag är som du, det räcker inte med att bevisa för mig själv bara en gång att något inte funkar. Minst två misstag krävs. Men alkoholmässigt har jag begått så många att jag förhoppningsvis har lärt mig för gott.

Nu över till att fira med lite sockerdricka och ostbågar.

På återseende!

Andrahalvlek
lör, 2021-07-17 - 23:15

@Kallekandricka Grattis till 1 år som nykter! Det är verkligen en viktig milstolpe. Och jag tycker att du resonerar klokt kring att dricka eller inte, och du tar nog helt rätt beslut till slut. Ett beslut som passar dig.

Själv har jag landat i ”varför skulle jag?” Jag vill inte vara en del av alkoholindustrin som skapar så mycket misär i så mångas liv. Jag är innerligt trött på att allt ska toppas med alkohol, som en gigantisk kollektiv ovana. Nu på semestern är det fritt blås hos de flesta, och jag vill inte längre vara en del av det. Jag vill vara en del av ett nyktert alternativ. Jag vill göra saker och prata på riktigt med mina sinnen i behåll.

Att du har lättare att sätta gränser och inte bryr dig på samma sätt om andra blir upprörda tror jag absolut hänger ihop med nykterheten. När man slipper vardagsänsligheten och det konstant dåliga samvetet så kan man stå upp för sig själv på ett bättre sätt. Tror jag.

Jag tror det var Annie Grace som skrev att ens grundpersonlighet förändras inte av nykterheten, den förädlas snarare. Fin tanke.

Kram 🐘

Se klart
sön, 2021-07-18 - 04:43

Godmorgon (eller lite för arla för att vara god kanske…) och stort stort grattis och massa goda tankar din väg. Ett år är en viktig milstolpe. Jul, midsommar, födelsedagar och stinna påsklamm, silluncher och uteserveringar har runnit förbi under nykterhet. Jag tycker det låter smart och klokt att ta nya beslut efter lite tankearbete. Och jag kan hålla med om att en får jobba med detta att råka vara den procenten som inte klarar det enkla- att begränsa det nog helt naturliga behovet av att få fly ibland. Men det finns ju en massa saker som man inte längre behöver fly ifrån. Behovet minskar med nykterheten.
Jag som passerat 1,5 år har inte en tanke på att dricka mer. Ju fler dagar desto mer avlägsen prick borta vid horisonten. Kanske måste jag också ta nya och grundade beslut, så småningom, men just nu får det vara bra precis som det är.
Önskar dig en fin semester och tack för att du uppdaterar oss! 🤗