Då var det dags för mig att sålla mig till gänget. Man, en bit över 50 som nu plötsligt insåg att det nog inte går så bra som jag trodde. Några år senare och intresset för god mat och god dryck är förbytt till något annat. Det smakar inte längre så gott och jag mår inte bra. Vare sig fysiskt eller psykiskt. Har barn i skolåldern och inser att jag måste göra något åt detta..
Ser att det är ett Zoom-möte här hos Alkohol-hjälpen den 15/9, men på dagtid. Hoppas kunna vara med, men har ett krävande arbete som gör att jag oftast inte komma ifrån dagtid.
Tacksam för några rader från er här som förstår vad jag går genom.

Sorry för ett första ganska förvirrat inlägg, men behövde helt enkelt skriva det här första inlägget.

/ LM

Välkommen hit! Jag kände likadant, alkoholen gav mig inga fördelar alls mot slutet. Bara nackdelar. Ändå var hela livet som en transportsträcka till nästa fylla. Sen jag slutade dricka för 19 månader sedan har jag fått tillbaka mitt känsloliv och jag är mer grundglad, grundnöjd och tillfreds med livet. Jag är nyfiken på livet igen, vill upptäcka och lära mig nya saker. Min psykiska hälsa är radikalt förbättrad, har helt sluppit ångest och depressioner sen jag slutade dricka 🙏🏻

I min första tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” hittar du en massa tips på böcker, poddar och Youtube-klipp. Klicka på mitt namn så kommer du till mina två trådar. I den andra tråden ”Andra halvlek har inletts” skriver jag dagligen under fliken ”Det vidare livet”. Att bli nykter är viktigast, men vi har alla en del att ta itu med efter det.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Tack för ditt svar. Har varit här och läst tidigare, och skriver inte förrän nu. Har sett dina inlägg, men inte orkat läsa så mycket. Det blir lite mycket. Allt kommer på en gång.

För mig handlar det, tror jag, om att bryta mönster. Har en hälsosam bakgrund, men samtidigt en riktigt tuff uppväxt. Har jobbat en hel del med det genom åren, men nu hamnat riktigt snett.

Känner mig så väl att jag inser att jag behöver ta en del ganska tuffa beslut. Är också väldigt krävande mot mig själv, och ursäkt är inte något jag har nära till hands; inte när det gäller mig själv. Ett område där det finns lite kvar att jobba på..

Kan väl tillägga att jag är rätt trött på youtube och böcker. Tycker det sällan ger mer än det tar. Tacksam för goda tips dock! Sorry för min spydighet, rätt trött på att en del ska behöva "berätta som sina resa och skriva en bok". Tror inte just ÄNNU EN bok om detta gör någon skillnad för oss andra.

Lyssna på ”Skål ta mig fan” av Torbjörn Åberg på Storytel. Bra sällskap i bilen. Väcker mycket igenkänning. Min erfarenhet är att det handlar till 70-80 procent om vanor. Att skapa nya nyktra vanor. Viljan räcker tyvärr inte till.

Kram 🐘

PS. Jag borde sova men har myrkrypningar i benen och behövde pausa från försöka-sovandet. Vidrig åkomma, inte ett dugg alkoholrelaterad. Tror jag 😂 Möjligen beror den på traskandet. Eller inte. Det är som det är, man kan ha det värre.

@LasseMaja För mig har allt ”pluggande” hjälpt mig att påverka mitt undermedvetna. Och det är där alla ryggmärgsreflexer och vanor bor. Jag trodde att jag drack för att jag hade ångest och var deprimerad, men jag fick ångest och blev deprimerad för att jag drack. Den kunskapen, när jag väl tog till mig den fullt ut, gjorde beslutet enkelt.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Tack för dina svar, och tipset om "Skål för fan". Känner igen det där med vanor.
Mitt drickande är väldigt mycket kopplat till en eller ett par speciella miljöer (där jag för övrigt trivs väldigt bra).
När jag inte befinner mig i de miljöerna har jag inga problem med att avstå.

Det är inte lätt detta. Började med att skriva en lång text, som jag sedan raderade. Och nu sitter jag här och vet inte vad jag ska skriva. Jag tror helt enkelt att jag ska börja med att läsa mer här och sedan tillåta mig att också fundera över det jag läst. Just det där senare är jag nästan programmerad till att inte göra numera. Både via jobb och annat skit jag har bakom mig.

Det har nu nästa gått tre år och jag är kvar i detta. Familjen finns här, allt annat som "ska finnas" är kvar, men jag mår inte bättre och har inte slutat dricka. Tvärtom. Jag är otroligt skicklig på att dölja mitt missbruk. Det och i kombination med att jag jag har en fru som är väldigt konflikt-rädd och som kämpar med sina egna problem o demoner (ej missbruk)
Ja, jag förstår alltså att hon inte konfronterar mig. Förstår ju att hon ser det som händer, vilket känns väldigt jobbigt och gör att jag får ännu sämre samvete kring vad jag håller på med...

Det som har hänt senaste året är att jag mer känner av fysiska besvär och jag har också ökat på min konsumtion. Det går sakta men säkert uppåt. Det kan nu vara kvällar o nätter där jag kan sätta i mig 8-9-10 små (6-7%) öl. Aldrig två dagar på raken, men nästan alltid varannan dag. Hade ett uppehåll i somras, vilket gick bra, men lätt att falla tillbaka.

Jag är säker på att detta kommer att sluta illa, men just nu vet jag inte riktigt hur jag ska sätta stopp. Har funderat en hel del, och känner mig väldigt osäker på det stöd jag kan få från primärvården. Ärligt talat känner jag mig misstänksam. Kommer tester leda till att det första som händer att mitt körkort ryker?

Hoppas att någon vill svara här. Behöver tips och råd och allt är välkommet. Om @andrahalvlek finn kvar här får du gärna svara också! Har läst dina tidigare inlägg igen och är tacksam för det!

Tror att jag behöver någon med samma problem att prata med och bolla.
Tack för att ni läser!

@LasseMaja Hej!! Vad bra att du börjat skriva här igen. Jag ska strax väcka barn och åka till jobbet men ville gärna svara dig.

Jag kan förstå att du känner dig orolig inför att söka hjälp men min erfarenhet säger att om man själv söker hjälp och är öppen med sina alkoholbesvär så kommer vården göra vad de kan för att hjälpa dig. Du kanske kan få läkemedel som hjälpmedel att hålla dig nykter och lämna prover för att visa att du begränsar ditt alkoholintag. Gör du det kommer någon anmälan om körkortet inte behövas.
Vill du inte gå till primärvården kanske ni har en företagshälsovård kopplat till arbetet? De får inte delge din arbetsgivare någon information alls utan ditt samtycke.

Fortsätter vi istället missbruka a kommer kroppen säga ifrån förr eller senare och då kommer hemligheten komma fram likväl. Bättre att själv ha kontroll över när och hur det kommer fram!

@LasseMaja Hej & välkommen tillbaka. Mer som ett hejarop än nåt annat. Rebecka leder podden "en beroendepodd" där olika personer talar om sina missbruk och vägen ur. Jag personligen älskar avsnittet med My Skarsgård. Några andra favoriter är DJ Pamela, Markus Enochsson, Hanna Hellquist, Fredrik Granberg och Jesper Lagergren. I några fall handlar det om andra substanser än alkohol men det är oviktigt - det viktiga är att de kommit ur det och hur. Alla tips välkomnas tänker jag 🙏🏼

Har du gjort självhjälpsprohrammet? Vilken är din största trigger? Sug? Vad gjorde att du höll upp i somras? Vad kan få dig att hålla upp nu?

Jag vet att känslor av skuld/skam driver en att fortsätta dricka men drickandet driver ju även på den känslan. Vad tror du att du kan göra för att stoppa?
🩵