av M84

M84
lör, 2021-10-09 - 13:45

Hej.

Har precis registrerat mig här på sidan och tänkte att jag skulle skapa en tråd för att presentera mig och som jag sedan kan använda för att få ur mig mina tankar och funderingar.

Jag är en man på 37 år, gift och har en dotter på 6 år.
Jobbar som mellanchef inom industrin.

Anledningen till att jag hittat hit är att jag under hela mitt liv haft ett problematiskt förhållande till alkoholen,dock på en nivå där jag kunnat ignorera problemet då det inte påverkar mig särskilt mycket i mitt dagliga liv. Har dock tröttnat på att bete mig som jag gör och har också fått en del hälsoproblem som inte är direkt relaterade till alkoholen men som möjligen kan förvärras av den.

Att jag är här just idag beror på att jag var ute med jobbet igår, hade lovat min fru att komma hem tidigt och det var även min plan men efter några glas vin till middagen gick vi vidare till en pub och därifrån eskalerade det bara, slutade med att jag kom hem på morgonkvisten och hade tappat bort min telefon med kontokort, legitimation mm.

Jag skulle säga att mitt problem är att jag tycker alldeles för mycket om att vara berusad, verkar ha ett belöningscentrum som triggas alltför mycket av alkohol, har också samma problem med exempelvis socker, har jag börjat så vill jag inte sluta, det är egentligen inga problem för mig att ta två glas vin och sedan sluta men jag tycker det känns meningslöst att dricka så lite, får jag inte dricka en flaska eller mer så kan jag lika gärna vara utan, på samma sätt fungerar jag med godis, läsk mm, skulle aldrig komma på tanken att ta en ruta choklad eller ett glas läsk, ett halvt kg godis eller 2 liter coca cola får det vara om det ska ge mig någonting. Har jag sedan druckit en flaska vin eller så så fortsätter jag tills jag går och lägger mig eller tills allt är slut, brukar dock inte ha några problem att hålla mig från spriten i barskåpet, har hustrun vin som är hennes eget har jag heller inte några problem att låta det vara även om jag druckit upp mitt eget.

Jag har genom åren intalat mig själv att jag egentligen inte har något problem, jag sköter mitt jobb, jag tränar 4-6ggr per vecka, tar hand om min dotter, kan ibland ta ett glas vin eller två utan att det blir mer osv. Visst, jag super till på fredagen och är lite bakis på lördagen men har tänkt att vem gör inte det? På företaget där jag jobbar är det inget ovanligt beteende utan snarare regel än undantag, skulle säga att jag har ett ganska måttligt alkoholintag i jämförelse med många av mina kollegor. Märker dock att jag dricker betydligt mer än andra vänner och bekanta och definitivt mer än min fru som gärna tar ett glas vin eller två en helgkväll men som sedan är nöjd.
Som jag nämnt ovan påverkar drickandet mig inte särskilt mycket i det dagliga livet men min fru tycker inte om det och jag får dåligt samvete över att vara bakfull på lördagarna när jag är ledig med dottern, skäms också när jag som idag varit ute på krogen och total tappat kontrollen, detta händer inte ofta men det beror mer på att jag väldigt sällan är ute än på någonting annat.

Jag har tidigare gjort uppehåll i drickandet och sedan försökt dricka måttligt, något som fungerat ett tag men det slutar alltid med att jag sitter där på fredagkvällarna och drar i mig två flaskor vin. Börjar mer och mer landa i att jag kommer att behöva sluta dricka helt och hållet, vet dock att jag om ett par månader kommer att börja intala mig själv att det egentligen inte är så farligt, att jag nog kan dricka måttligt ändå eller att det egentligen inte är ett problem att supa till på fredagarna, jag kan säkert hålla mig till en flaska osv. Förhoppningsvis kan det här forumet och programmet hjälpa mig att behålla motivationen.

Som jag nämnde ovan har jag även fått en del hälsoproblem den sista tiden, problemen sitter i magen och jag vet inte ännu helt säkert vad de beror på utan väntar på undersökning men har välgrundade misstankar och eventuellt kan besvären förvärras av alkoholen, kanske kan en diagnos hjälpa mig med motivationen i det långa loppet.

Det här inlägget är mest ämnat åt mig själv, för att få skriva av mig och för att i framtiden kunna gå tillbaka och påminna mig själv om varför jag är här men jag tar också tacksamt emot alla tips, råd, kommentarer osv som jag kan få.

Andrahalvlek
lör, 2021-10-09 - 14:08

@M84 Välkommen hit! Känner enorm igenkänning med ditt inlägg. Där du är nu, har jag också varit. Nu har jag passerat 600 nyktra dagar. Kan jag - så kan du! Det enda jag ångrar är att jag inte slutade dricka tidigare, jag fyller 52 år i höst.

Om du klickar på mitt nickname så hittar du mina två trådar. ”Behöver all hjälp jag kan få” skildrar min tid upp till 6 månader nykter. Full med tips på böcker, poddar, Youtube-klipp. Jag har praktiserat det som jag kallar ”faktametoden”. Jag har hjärntvättat mig med nyktra fakta, för att påverka mitt undermedvetna. Det är där våra vanor och ryggmärgsreflexer bor.

Den andra tråden ”Andra halvlek har inletts” finns under fliken ”Det vidare livet”. Där skriver jag fortfarande dagligen.

En sak till. Det är viktigt att du slutar för din egen skull. Inte för din fru. Inte för din dotter. Utan för DIN skull. Då blir det hållbart på riktigt.

Kram 🐘

majken_r
lör, 2021-10-09 - 14:22

@M84 Hej! Har läst ditt inlägg och känner igen mig. Främst i det där med att glömma bort hur det varit och dricka igen. Själv vet jag faktiskt inte om jag kommer sluta helt med vin. Men vet 100% att jag behöver jobba med mig själv i relation till alkohol och stoppa just nu. Tycker det är strongt att gå med här, jag gör programmet också. Tycker det bra. Trevlig helg!

M84
lör, 2021-10-09 - 14:24

@Andrahalvlek Tack för din kommentar, skall gå in och läsa dina trådar.
Jag håller med dig om att jag måste sluta för min egen skull, jag har tidigare mest försökt förändra mitt drickande för hustruns skull och det har inte fungerat.

Nu är det för min skull, jag är trött på att inte kunna hantera alkoholen, trött på skammen dagen efter när jag inte kunnat kontrollera mig och definitivt trött på ångesten jag har idag när jag varit ute och den senare halvan av kvällen är som bortblåst, inget minne av vad jag gjort eller vart jag varit, kom hem på morgonkvisten och fick väcka min fru för att låna hennes telefon och springa ner och betala taxin då min egen telefon är borta.
Jag kan inte hålla på såhär längre utan måste förändra mig.

M84
lör, 2021-10-09 - 14:33

@majken_r Tack för kommentaren!
Jag har tidigare försökt kontrollera mitt drickande men har aldrig lyckats, det har fungerat några månader men sakta men säkert eskalerar det från två glas till en flaska till 2 flaskor. För min del blir det nu till att sluta helt, en sorg naturligtvis, jag tycker om vin och alkoholen har inte bara medfört problem, har haft fantastiskt kul när jag har druckit också men nu får det vara nog.
Det som känns värst är nog inte att vara utan alkoholen i sig utan att behöva vara en "sån", en person som inte kan hantera spriten och tvingats sluta, jag kommer att behöva jobba med den känslan och försöka vända den till stolthet istället, att framhålla att jag gör en positiv förändring i livet och att det är någonting att vara stolt över.

majken_r
lör, 2021-10-09 - 17:41

@M84 mm, det är svårt det där. Att ha blivit en ”sån”. Skam känner jag. Fast jag aldrig skulle tänka det om någon annan. Mår väldigt bra utan alkohol och tänker klara mig utan. Klarar bara inte att stänga dörren helt i tanken. Mer, en dag i taget för att inte bli stressad och övertänka.
Vi får kämpa på🙏🏼

Sländan
lör, 2021-10-09 - 19:53

@M84 skrev:"jag kommer att behöva jobba med den känslan och försöka vända den till stolthet istället, att framhålla att jag gör en positiv förändring i livet och att det är någonting att vara stolt över."
Jag blir så glad när jag läser ditt inlägg, du vet redan vad du måste jobba med, och kommit fram till att du inte ska dricka alkohol 👍🏻 Du har redan kommit en bra bit på vägen, genom att bara acceptera ditt problem. Jag tror det är väldigt viktigt att tänka nykterhet med stolthet, du behöver inte något gift för att ha roligt och fungera i sociala sammanhang. Det är precis tvärtom, allt blir bara sämre med alkohol om man inte kan hantera den, och tyvärr brukar det eskalera med tiden.
Du kommer märka en enorm skillnad i ditt mående om du bara ger det en chans, men man får nog räkna med minst 4 månader innan hjärnan börjar fungera som den ska igen, och efter de blir det bara bättre.
💕 kram sländan

M84
lör, 2021-10-09 - 21:25

@majken_r
Ja, vi människor är konstiga på det sättet, saker som man utan att blinka accepterar eller tom. beundrar hos andra kan väcka skamkänslor när det gäller en själv.

Förstår att du har svårt att helt ge upp alkoholen, har som sagt tidigare försökt lära mig att dricka måttligt men det fungerar inte för mig i längden och ger mig ärligt talat inte särskilt mycket när jag gör det. Det känns sorgligt att behöva sluta men jag är övertygad om att det kommer visa sig vara rätt beslut.

M84
lör, 2021-10-09 - 21:37

@Sländan
Tack för din kommentar!
Ja, jag är övertygad om att jag kommer att må bättre utan alkoholen, har tidigare haft nyktra perioder och har då mått mycket bättre överlag, längsta perioden var uppemot ett halvår, efter det började jag försöka dricka med måtta och det fungerade jättebra ett tag men ganska snart eskalerade drickandet och jag var tillbaka på ruta 1.
Jag har aldrig tidigare gått in för att faktiskt sluta dricka utan det har alltid varit mitt mål att lära mig hantera alkoholen men det är dags att ge upp den tanken då det inte verkar fungera för mig.

Andrahalvlek
lör, 2021-10-09 - 22:38

@M84 För mig var det befriande skönt att spika igen den dörren. För mig var det tusen gånger lättare att sluta helt än att försöka ”dricka lite”. SÅ många timmar totalt i mitt liv som jag har funderat på ”ska jag, eller inte, nu eller senare, hur mycket” osv. SÅ mycket tankekraft att frigöra till annat 🙏🏻

Sen var det en sorg också. Jag vände en rolig vän ryggen. En vän som jag har haft så kul med historiskt. Men det var en vän som fick mig att gå över gränser jag aldrig trodde att jag skulle gå över. Det var en vän som fick mig att bete mig på ett sätt som egentligen strider mot mina egna värderingar. Det var vän som gjorde mig deprimerad och ångestfylld fler timmar i mitt liv än jag önskar min värsta ovän. Så valet var lätt egentligen, men sorgligt ändå. Det fick vara det en tid. Det är okej, okej, okej. Acceptans. Tålamod.

Kram 🐘

M84
sön, 2021-10-10 - 06:44

@Andrahalvlek
Ja, så känner jag med. Har lagt mycket tid och möda på att försöka kontrollera det.
Det känns som du säger som att säga upp kontakten med en gammal vän, dock en vän som jag är rejält less på. Har funderat på att sluta i sort sett varje gång jag druckit de senaste två åren, helgens praktfylla var droppen som fick bägaren att rinna över.

Det kommer att kännas tungt en tid och jag kommer att behöva hitta andra sätt att lindra stress och slappna av men är övertygad om att det kommer att vara värt det i slutändan.

Sländan
sön, 2021-10-10 - 09:20

@M84 skrev:"Jag har aldrig tidigare gått in för att faktiskt sluta dricka utan det har alltid varit mitt mål att lära mig hantera alkoholen men det är dags att ge upp den tanken då det inte verkar fungera för mig.

Jag kommer så väl ihåg den dagen jag gav upp den tanken. Jag kände mig så fri, äntligen kunde jag släppa tanken på att försöka dricka ” normalt” den känslan är nog en av de största jag känt. En obeskrivlig lättnad. Men visst har jag lagt ner mycket jobb på att förstå allt som har med alkohol att göra och hitta mig själv igen efter alla år.
Kram 💕 sländan

Ase
sön, 2021-10-10 - 11:27

Jag har också fått släppa tanken på att dricka normalt. Jag kommer aldrig att känna mig nöjd med 2 glas, då är det lättare att avstå helt.
Lite sorg är det men mest en lättnad.
Sen är det den här demonen som lever i en som måste svältas ut. Om den inte får något så kommer den tillslut somna in och inte göra så mycket väsen av sig.
Vi får kämpa på en dag i taget 💖

M84
sön, 2021-10-10 - 18:56

@Ase
Ja, så är det, ett eller ett par glas känns bara som en aptitretare och väcker sug efter mer.
Visst, är jag ute på restaurang eller liknande och tar två glas till middagen så brukar det fungera men då vill det till att jag inte blir sittandes efteråt utan går därifrån och gör någonting annat, finns det möjlighet att dricka mer så kommer jag att göra det.
Tror också att jag kommer att känna lättnad i slutändan, de senaste åren har alkoholen varit en alldeles för stor källa till ångest och dåligt samvete för att vara värd det.

M84
fre, 2021-10-15 - 17:46

Hej igen.

Fredag igen och en vecka har gått sedan förra helgens praktfylla.

Veckan har gått bra, brukar sällan känna något sug efter alkohol på vardagarna, det är fredagsfyllan som är mitt problem, nedvarvning och belöning efter en stressig arbetsvecka men också ett sätt att avskärma mig från familjen hemma, att få vara i min egen värld en stund och stänga ute allt annat.

Den här veckan är inte annorlunda, fullt upp på jobbet och det är omöjligt att få någonting gjort mellan alla möten, konsultationer med folk från andra avdelningar mm, tror inte det har gått en dag utan att min telefon ringt minst 6ggr i timmen, därtill flera projekt som närmar sig deadline, underställd personal som inte riktigt har den kompetens som krävs och därför kräver extra stöttning och pga förra veckans fadäs har jag blivit av med både passerkort och legitimation, vilket innebär att jag inte kommer in överallt där jag behöver vara och nytt passerkort kan jag inte skaffa förrän jag fått nytt körkort och körkortet kan inte hämtas ut pga att mitt pass gått ut... Om jag någon gång behövt ett glas vin så är det nu, tyvärr vet jag ju att det inte slutar vid ett glas så får nöja mig med godis.

En positiv sak som hänt är att jag fått svar på en datortomografi som jag gjorde förra veckan, nämnde i min första post att jag haft problem med magen en tid. Läkarna kunde inte hitta några maligniteter så jag har med största sannolikhet inte tjocktarmscancer åtminstone 😁

Får reda på mer på måndag då jag ska in på koloskopi så i helgen blir det till att byta vinet mot laxermedel, känns fantastiskt 😖

Misstänker att magproblemen beror på inflammatorisk tarmsjukdom då min dotter diagnosticerades med detta tidigare i år och symptomen stämmer. På måndag vet jag förhoppningsvis.

Ursäkta denna gnälliga fredagstråd, var bara tvungen att spy ur mig litegrann.

Trevlig helg på er!

M84
lör, 2021-10-16 - 14:14

Lördag och fick sovit ut ordentligt inatt, somnade runt 22 och vaknade 7.30, var längesedan det hände.
Antingen har jag suttit uppe sent och druckit vin på helgerna eller så har dottern väckt mig vid 5, inte ofta man fått vara både nykter och utsövd.

Det mesta av stressen från igår har släppt, den ligger fortfarande latent men inte lika framträdande.

Ska bli skönt att få veta vad som är fel på magen på måndag, åtminstone en källa till stress som försvinner.

Har varit alldeles för mycket stress det senaste året, först blev dottern sjuk i januari, sedan har det varit kaos på jobbet sedan i maj och för två månader sedan började min egen mage att krångla, antagligen utlöst av stressen. Stressen har lindrats av alkohol på helgerna och nu måste jag hitta något annat sätt att hantera det.

Förhoppningsvis får vi ordning på dotterns sjukdom snart, hon har nyligen påbörjat en ny behandling som vi hoppas kan hjälpa och får jag dessutom besked om vad som är fel på mig kan vi börja ta tag i det också.

Med problemen på hemmafronten under kontroll borde jag kunna hantera situationen på jobbet och med stressen under kontroll hoppas jag att alkoholsuget ska minska också.

M84
lör, 2021-10-23 - 22:12

Lördag kväll och dag 14 är till ända.
Veckan inleddes med koloskopi där jag fick ett preliminärt besked om att jag troligen har ulcerös kolit, en autoimmun tarmsjukdom som även min dotter lider av.
Min sjukdom verkar dock inte vara lika utbredd som hennes och tycks vara på väg att läka ut av sig själv för den här gången. Sjukdomen går i skov och det går inte att säga när den kan dyka upp igen.
En positiv sak är att läkaren trodde att jag kunde klara mig utan underhållsmedicinering och endast medicinera vid skov, vi får se vad de säger på mag-, tarmavdelningen om 2 månader när svar på biopsierna kommit in och jag får en definitiv diagnos.

På tisdagen åkte jag på en förkylning som snabbt gick över men fick jobba hemifrån onsdag och torsdag, det var fantastiskt skönt att få jobba ostört och fick betat av en del gamla surdegar.
På fredagen kunde jag för en gångs skull gå från jobbet en halvtimme tidigare utan att känna mig stressad, upplevde inte heller något större sug, det fanns där i bakgrunden men var fullt hanterbart, nog mest vanan att dricka vin på fredagar som gjorde det.

Idag blev det bio med dottern, förhandspremiär på babybossen 2 genom Min stora dag och därefter lunch på restaurang, en riktigt mysig förmiddag. Är så tacksam att organisationer som Min stora dag finns, vi kan naturligtvis ta med dottern på bio själva men märker att det betyder mycket för henne att veta att det finns folk i samhället runtomkring som bryr sig, det gör också mycket att hon får se att det finns andra barn som är i liknande situation som hon själv.