Andra halvlek har inletts

Profile picture for user Andrahalvlek

Måndagar är inga kul dagar. Det tar liksom tid att varva upp tempot, och det gör det ju för alla. Sitter man då i näst sista ledet så blir allt sent 😫 Så man får pilla lite där och pilla lite där, men man blir ändå inte riktigt klar utan man får lämna ifrån sig något halvgjort. Vilket är helt okej produktionsmässigt, men det skaver i mig. Jag är inte van att lämna ifrån mig något halvgjort 😞 Jag får jobba på det tänket - släppa taget, låta andra slutföra. Inte gå in och dubbelkolla senare på kvällen. (Och det gör jag inte, jag lovar!)

Jag tror att det beror på att jag själv är ny på jobbet. Jag vill lära mig ALLT, jag vill behärska allt i sömnen helst. Även om jag förstår att det tar lång tid att komma dit. Rom byggdes ju inte på en dag som bekant. Att vilja göra mer och göra bättre är en bra drivkraft, men good-enough-tänket är viktigt att få till för att hålla i längden.

Men det är enklare att tänka good enough när man vet att man behärskar arbetsuppgiften. ”Jag skulle kunna göra det här topnotch, men nu nöjer jag mig med 80 procent för att tiden är tajt.” Sen ska man inte vara dumnoggrann heller, ibland lägger man tid och energi på sådant som ingen jävel varken ser eller uppskattar. Det är dumt.

Imorgon är det tisdag, en mycket bättre jobbdag generellt. Jag har alltid sagt att jobbveckan borde börja på en tisdag, för det är då flowet kommer igång lite. Men en flowig tisdag kan man inte uppnå utan en trögstartad måndag, thats life.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Halva jobbtisdagen gick till möten 😫 Helt mötesfri är inte min nya jobbtillvaro, men en fm per vecka är verkligen en förbättring jämfört med tidigare. När jag började jobba som personalansvarig för 15 år sedan fick jag en chock över hur många möten jag förväntades närvara på. Jag hann ju inte göra mitt jobb! Tills jag förstod att möten var en del av jobbet.

Jag ogillar inte alla möten, men på väldigt många möten är det mycket tugg. Jag vill ha en tydlig mötesstruktur och en mötesordförande som styr upp, summerar och noga deklarerar vilka beslut vi faktiskt har fattat. Min högsta chef är ett mötesproffs, det är en fröjd att gå på möten som hon leder. Min närmaste chef är inte lika mycket proffs på den punkten, och hon är själv den som pratar mest fluff-fluff. Vi avviker alltid från mötesordningen. Jag är osäker på om det ens finns en mötesordning? Vilket får till följd att vi tuggar samma saker på möte efter möte, utvecklingen framåt är såååå låååångsam.

Men när man deltar på distans kan man smygjobba lite vid sidan om, bara man har mikrofonen avstängd, ansiktet mot kameran och hyfsat engagerad min. Jag kan dock inte jobba med sådant som kräver koncentration, men kolla och svara på mail funkar. Det kräver ingen koncentration, eller åtminstone inte så mycket koncentration. Min mailskörd har minskat markant sen jag bytte jobb, tjoho! Det är verkligen värt att fira på något storslaget sätt.

Imorgon eftermiddag ska jag och yngsta dottern åka till hennes gamla korttidsboende och bjuda på fika. Nu är de friska igen! Hon sov där en natt per vecka innan corona, för att träna på att sova hemifrån inför flytten till eget boende så småningom. Men sen kom corona och vi föräldrar valde då att inte låta henne sova där, eftersom vi ville begränsa hennes kontaktytor. Hon har gått på korttids som fritids sen hon var 12 år, så tio år totalt. Självklart vill man bjuda på avskedsfika då - och imorgon är det äntligen dags. Det får bli ”delad dag” på jobbet. Ännu en fördel med att jobba hemifrån.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Visdomsord som jag vill spara för framtiden: ” You can walk the walk or You can talk the talk.” Kanske blir det en egendesignad broderad väggbonad så småningom.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

@Lillek Ja, det var fint. Hon fick presenter också - och blev överlycklig 😍 Vi stannade en timme och de sista fem minuterna började hon babbla som en galning. Trögstartad. Eller lite blyg snarare, även om det verkligen inte tillhör hennes ”normala” personlighet.

Men det var ett nytt ställe, delvis nytt folk, de hon kände hade hon inte träffat på 1,5 år. Och kanske hoppades hon få träffa några i personalen som hon tyvärr inte fick träffa. Det kan finnas en massa anledningar till hennes inledande 55 min tystnad. Tur hon har en mamma som skulle få en betongvägg att småprata om hon ville 😉

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

En något stökig dag. Min kollega gick utbildning på fm, jag var ledig två timmar på em, och sen tog jag över ansvaret igen kl 17 och skulle jobba igen mina två timmar. Kl 20.45 blev jag klar, av olika skäl. Det kvittar, kvällen var ändå förstörd och jag tar ut den tiden i närtid så snart tillfälle ges.

Eftersom jag skulle hämta och lämna dottern här och där och åka iväg och fika två timmar (inklusive skjutsande) så skippade jag lunchpromenad. Kl 20.45 visade stegräknaren cirka 6.000 steg. Vad göra? Ut och traska förstås. Inte fan tänker jag låta jobbet förstöra min streak. Och det var riktigt skönt att rensa kropp och hjärna med hjälp av steg i benen och ljudbok i öronen.

Och stressen är helt överkomlig, när jag är klar är jag klar. Och jag lovar att ta ut tiden så snabbt det går. Imorgon kanske min kollega kan täcka upp för mig istället, även om det är tveksamt för vi får mer att göra ju längre arbetsveckan går. Men på måndag kan det vara skönt att sluta tidigt också!

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

PS. Korttidsboendet har alltså flyttat till nya lokaler, men personalen är densamma. Dottern hade dock sina favoriter bland personalen och ingen av dem var tyvärr där idag. Korttids flyttade i samma veva som corona bröt ut, och det var också en anledning till att vi tyckte att dottern skulle sluta sova där lite hastigt påkommet. Det var onödigt att hon flyttade med dit. Hon sov inte där för att vi föräldrar skulle ha avlastning, utan hon sov där för att hon skulle träna på att sova utan mamma och pappa. Den tillvänjningen fick vi ta oss an när hon flyttade nu i april istället.

Profile picture for user Andrahalvlek

Körsången gör mig verkligen så lycklig 😍 Att tillsammans med andra sjunga för full hals - och resultatet blir så bra! Vi är helt otroligt duktiga. Ihop. Skulle aldrig få för mig att sjunga solo, men som en del i kören känner jag mig jättebekväm. Och ju mer jag sjunger desto bättre låter det. Tricket är att andas ibland 😉

En bra jobbdag har jag haft också. Två timmars lunchrast hade jag så jag hann gå till apoteket och irritera mig på gamla tanter och gubbar 😫 Varför ska alla pensionär gå och handla och gå till apoteket mellan kl 12 och 13 då vi andra har vår lunchrast? Satt nära en kassa och väntade och fick höra alla klagomål och omständliga förklaringar, och till och med vilka mediciner de skulle ha. Personen bakom plexiglaset fick ju nästan skrika för att de gamla skulle höra. Andas, andas, andas.

När jag går i pension ska jag hålla mig långt borta från apotek och mataffärer vid lunchtid. Promise. Min morsa har ju åtminstone vett att alltid gå till affären efter kl 13. Hon tillhör inte de morgonpigga. Hon sitter uppe halva natten och glor på tv och går upp vid 11-tiden. Sån ska jag också bli 😍 Gå upp när jag vaknar av mig själv. Varje dag. Nåväl, det är drygt 15 år till dess.

Kram 🐘

Profile picture for user Sattva

@Andrahalvlek Ha ha, förstår känslan av att allt går vääääldigt långsamt för de äldre🤣
Men positivt är ju att de håller fast vid rutiner. Som att helghandla en fredag eftermiddag, när alla slutat jobbet😇

Profile picture for user Andrahalvlek

@Sattva Jag tillhör å andra sidan ”apoteksproffsen”. Min yngsta dotter har haft flera mediciner dagligen sen hon föddes, så jag är allt väl förberedd och det går snabbt när jag väl kommer fram. Att då höra en tant prata om ”jag ringde vårdcentralen förra veckan och nu i måndags också, är det säkert att det inte finns något recept” gör mig helt gråhårig. Men det är inte lätt. Jag önskar att alla äldre hade ett barn eller barnbarn som kunde hjälpa dem 😢 Jag hämtar ut mediciner till både dottern och min mamma.

Kram 🐘

Profile picture for user Sattva

@Andrahalvlek Generellt tror jag det är en jätteutmaning för de äldre att allt blir mer o mer tekniskt.
Jag höll på att bli knäpp häromdagen när jag skulle tanka i en stad jag inte brukar tanka i.
Och hittar bara en o samma kedja där man betalar via en app. Tog inte emot betalkort!! Höll på att få bensinstopp innan jag hittade en vanlig hederlig mack😇

Profile picture for user Andrahalvlek

@Sattva Jag håller med. Jag är bara 52 år och börjar redan tröttna på allt man måste lära sig. När swish kom för några år sedan vägrade jag länge. ”Inte en sak till att lära mig!” Sen var jag tvungen i ett sammanhang - och det var ju supersmidigt!

Nu har jag till och med lärt min mamma att swisha (född 1947). Hon fick sin första iPhone för inte speciellt många år sedan. Fick ärva yngsta dotterns först, men nu sist köpte vi en begagnad 8 till henne. Hon gillar den större skärmen. Hon har dock långa naglar så touch är kluddigt, men hon har fått en ”dutt” av mig. Betala räkningar via internetbanken har jag lärt henne också. Jag sitter bredvid och ”övervakar”. Rycker in när det strular, påminner om OCR-nummer.

Att min mamma flyttat till min hemstad är en gåva 🙏🏻 Då kan jag hjälpa henne med allt sådant. Som när hon ringer med panik i rösten: ”Nu funkar inte tv:n”. Om jag inte kan hjälpa henne via telefon, vilket oftast går, kan jag gå till henne lite kvickt för hon bor bara fem hyreshus bortanför mitt.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Två timmars övertid idag. Så kan det bli, vissa saker måste bara göras. Har haft en del teknikstrul också. Uppdaterade till ny iOS på datorn igår kväll, och allt lirade förstås inte. Den gamla mappen ”Program” hittade jag inte ens, men det berodde på att den heter Appar numer. Suck.

Trött som F A N nu. Orkade knappt se klart på Idol. Gillar inte det nya upplägget alls, där man röstar hela veckan och sen får man vänta till kl 22.30 för att ens få höra alla sjunga. Bara för att de ska tjäna mer pengar. Och nu behöver man inte ”passa tiden” heller, man kan titta när som helst under veckan och rösta. Hurra! Not. Jag slutade helt att rösta i ren protest. Jag är Idolnörd, men nu prövar TV4 sannerligen mitt tålamod känner jag.

På måndag blir det två timmars sovmorgon. Det passar bra med tanke på att dottern ska sova över och jag ska lämna henne på daglig verksamhet kl 9. Jag har inget emot övertid när det krävs, men jag behöver ta ut tiden i närtid helst.

Kram 🐘

Profile picture for user torpet

@Andrahalvlek Ha, ha, måste skratta. Håller HELT med dig om Idol upplägget. Vilken dikeskörning av TV4. De tror naivt att vi ska gå och tänka på idolerna varje minut under en hel vecka. Jag tittar alltid på idol men det är (var) mycket för utröstnings momentet de tidigare hade. Trevlig helg!

Profile picture for user Andrahalvlek

@Sattva Ja, Pär åkte ut igår. Doktor Lindberg ❤️ Bäst igår var Lana, Philip och Jaqcline tycker jag.

@Torpet Det återstår att se om TV4 viker för den massiva proteststormen eller inte 🤔 Jag kan tänka mig att de faktiskt gör det. Man ska INTE reta upp Idolnördarna i onödan, vi som har varit programmet trogna i alla åt. Bara för att locka nya tittare och tjäna mer pengar.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Har haft en helt underbar helg med min yngsta dotter ❤️ För första gången sedan hon flyttade till LSS-boendet i april så ville hon sova över hos sin mamma två nätter. Lycka ❤️ Så igår åt vi på kinarestaurang och ikväll på McDonalds. Man måste få skämma bort sina utflyttade barn! Så de vill hälsa på igen 😉

En lång promenad tog vi idag och hon traskade på i ett jättebra tempo utan minsta pip och gnäll. 7.500 steg är riktigt bra för henne! För mig motsvarar cirka 1000 steg 1 km och det tar ungefär 10 minuter. Plötsligt på vägen träffade vi två släktingar och dottern blev verkligen överlycklig över att träffa dem ❤️ För henne är det SÅ skönt att man får kramas igen, det var ett evigt tjatande under pandemin ”INTE kramas”. Det är inte lätt att förstå, allra helst inte om man blir så glad att det riktigt bubblar och spritter i hela kroppen.

På gott och ont hänger alla hennes känslor utanpå. De är dessutom otroligt starka. När hon var liten kallade jag henne ”Fröken med humör för två”. Allt exploderade hos henne - ilska, tårar, skratt - allt! Tack och lov är hon glad som en lärka 95 procent av tiden och tvärilsk 5 procent av tiden. Hennes kroppsspråk är väldigt välutvecklat 🤣 Ingen kan undvika att se vilka känslor som far runt i och utanpå hennes kropp.

Eftersom hon har en språkstörning är hon dessutom grym på att läsa av andras kroppsspråk. Hon pratar, men väldigt otydligt och med ett väldigt begränsat ordförråd. Alla som känner henne hör och förstår, även om det uppstår språkförbistring ibland. Med okända och i affärer går det bättre och bättre, men hon vill att man finns några meter bort ifall kassabiträdet inte förstår.

En skolfröken sa en gång att man liksom får ”ratta in frekvensen” när man inte har träffat henne på ett tag. Själv brukar jag säga att det är som med danska, man ska inte anstränga sig så mycket utan mer låta talet flöda över en och sen fattar man av sammanhanget.

Men har man svårigheter med en färdighet så brukar man bli riktigt duktig på andra områden. Hon läser därför av andras kroppsspråk svinbra. Så bra att det inte spelar någon roll vad folk säger nästan, det är hur de säger det som viktigt. Hon märker direkt om personen inte menar vad hen säger. Det händer att hon vänder folk ryggen och går iväg. (Det kan bli riktigt pinsamt för oss föräldrar.)

Hon är helt enkelt en grym människokännare. Om hon gillar en person så är det en bra person. Om jag ser att hon vrider sig och verkar skeptisk blir jag genast lika skeptisk. Jag skulle kunna skicka in henne i vilket sammanhang som helst - och lita på hennes omdöme. Tänk vad mycket vi säger med vårt kroppsspråk egentligen, som vi helt har gått miste om i dessa videomötestider.

Imorgon ska jag köra henne till hennes dagliga verksamhet. Vi tar lite sovmorgon och jag börjar jobba kl 10 istället. Tar ut fredagens övertid direkt helt enkelt. Sen ska jag ta ett snack med mina chefskollegor, det är dags att styra upp delar av leveransledet innan oss. Tydligare deadline anbefalles.

Kram 🐘

Profile picture for user Sisyfos

Haha, jag tänkte precis skriva att du verkar ha en ängels tålamod (när jag läser om din dotter), sen ser jag vad du verkligen går igång på. Pensionärer och Idol 😂. Nej, skämt åsido - tänk vad du ser tillgångar hos din dotter. Fokus på det positiva - du är verkligen bra på det AndraHalvlek.

Profile picture for user Andrahalvlek

Tack @Sisyfos ❤️ Det har blivit en bra och stark vana med åren - att alltid fokusera på det positiva. Vi väljer alltid hur vi vill förhålla oss till allt. Det viktiga är inte hur vi har det - utan hur vi tar det.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Igår uppnådde jag 70 dagar med min streak 12.000 steg per dag och noll choklad, tjoho! Några dagar förra veckan var det motigt att ta kvällspromenaden. Samma sak ikväll, hon hann bli över kl 20 innan jag kom iväg. Men man ångrar aldrig en promenad!

Några kvällar har det saknats cirka 500 steg. Då har jag traskat sovrum-kök-sovrum-vardagsrum-sovrum x 8-10 gg och uppnått mitt stegmål. Stegräknaren SKA blippa till. Punkt.

Trots att jag inte har ätit choklad åt jag sockerbullar igår. Fyra stycken. SÅ gott 😍 Och det var inte choklad! Men förstås lika illa 😔 Och typisk stressätning. Nu funderar jag på att införa glutenfri kost - och då går sockerbullar fetbort.

Lyssnar just nu på ljudboken ”Överlista smärtan” av Carin Hjulström och Karsten Ahlbeck. Oerhört intressant bok, skriver mer om den en annan dag.

Kram 🐘

Profile picture for user Charlie70

@Andrahalvlek som vanligt jätteimpad av din uthållighet och envishet! Grattis till alla steg och ingen choklad! Då är du helt avgiftad från chokladen nu också då. Hur ser planen ut framöver?

Jag funderar på vårt gemensamma problem Myror i Benen i samband med att vi ska sova. Har du testat att använda stödstrumpor dagtid för att se om det blir någon skillnad för natten? Jag kommer att göra det nu en tid framöver och kommer sedan utvärdera. Började i går men ingen i skillnad än i alla fall.

Kram!

Profile picture for user Andrahalvlek

@Charlie70 Jag har testat stödstrumpor och det funkar jättebra mot svullna ben, som i sin tur kan leda till myrkryp. Men hela sommarhalvåret är det ju för varmt för strumpor tyvärr 😞 Jag tar nu fyrdubbel dos Magnesium Meda och har *ta i trä* inga myrkrypningar just nu 🙏🏻 Fick tips om att medicinen Pramipexol kan hjälpa bra, men så länge magnesium hjälper vill jag helst inte börja med någon medicin.

En annan sak jag tagit till när det har varit akut mitt i natten är att första spola benen med varmt vatten och sen med iskallt vatten. Får blodkärlen att vidga sig och sen krympa ihop. Funkar faktiskt - så det är värt att prova.

Jag känner inget sug efter choklad specifikt längre, och jag tänker inte börja äta choklad igen eftersom jag vet att det väcker mersug. Precis som med alkoholen alltså. Däremot kan jag känna cravings efter kombon vitt mjöl och socker, som i sockerbullar. Eller vita frukostfrallor. Så det är något med mjöl hos mig som jag behöver vänja bort också.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Ur boken ”Överlista smärtan” av smärtläkaren Karsten Ahlbeck och journalisten och patienten Carin Hjulström:

”Skapa nya minnen. Den mänskliga hjärnan kan inte lära bort det den redan lärt sig, den kan bara lära nytt. Det går alltså inte att ”osthyvla” bort dåliga minnen. Vad det handlar om är att skapa nya minnen och associationsbanor.”

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag har precis inlett min fjärde vecka på det nya jobbet. Långa stunder varje dag känns det som jag har koll på läget 😍 Idag stängde jag av min dator kl 17.02, tjoho! Att inte sitta över 15-30 min per dag är min stora målsättning. Då har jag hunnit det jag ska på arbetstid.

Bäst av allt är ändå att jobbet är så jä… roligt 😍 Dagarna går i ett huj på ett positivt sätt. ”Oj, redan lunch?”

Lite i taget sätter jag rutinerna - skruvar lite, provar igen - och nöter, nöter, nöter. Precis som med nykterheten!

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

I boken jag lyssnar på nu ”Överlista smärtan” av smärtläkaren Karsten Ahlbeck och journalisten Carin Hjulström får jag lära mig en massa om smärta. Bland annat att den SNRI-medicin som jag håller på att fasa ut efter 14 år, Venflaxin, är smärtlindrande. Det är kanske inte så konstigt att jag känner av en ökande generell värk? Som ett utsättningssymptom förhoppningsvis. Jag har märkt att min smärta blivit värre i och med nykterheten, och det känns ju sådär. Men om det hänger ihop med uttrappningen av medicinen, som pågått under ungefär samma period, så känner jag mig lugnare. Då kan jag stå ut med smärtan.

Allt började nog med förklimakteriet i 40-årsåldern, då jag fick hälsporre. Sen fick jag känning av artros i händerna, vilket är vanligt när östrogenet dippar. Sen fick jag generell träningsvärk i hela kroppen, trots att jag inte tränade. Det trodde jag berodde på järnbristen, eftersom det är ett vanligt symtom på just järnbrist. Men när järnbristen var åtgärdad hade jag fortfarande ont i kroppen.

Jag har generell värk i ben och fötter framför allt. Plus myrkrypningarna, som nog är en typ av nervsmärta. Jag har inte sökt för värken alls, symtomen känns lite för diffusa för att söka läkarhjälp för. Jag tänker att kroppen åldras, och min övervikt gör ju att fötter och ben är hårt belastade. Jag försöker anpassa mig och inte ”överträna”, men jag mår samtidigt bra av att röra på mig och mina 12.000 steg per dag är en rimlig nivå för att inte värken ska bli överjävlig och påverka sömnen för mycket.

Enligt boken finns det en diagnos som heter just långvarig smärta, och då har den pågått i mer än 3-4 månader och man hittar ingen egentlig orsak till smärtan. Det är viktigt att man blir utredd, men risken är stor att man inte får en ”riktig” diagnos. Det värsta man kan göra då är att begränsa sitt liv - sitta/ligga hemma och begränsa sina kontaktytor. Smärtan blir inte värre för att man rör på sig, tvärtom blir den värre om man inte rör på sig. I övrigt gäller samma sak som i nykterhetsarbetet - distrahera sig och hitta på roliga saker som får en att glömma smärtan.

Min mardröm är att få problem med ryggen tex. Har sett så många i min omgivning bli så handikappade av det. Min ex-svärfar tex som nyligen fick en massa morfin för det, som han blev helt väck av. Knappt kontaktbar. Men ont hade han fortfarande. Nu tar han ”bara” alvedon och har blivit mycket mer alert.

Så om ni som jag har långvarig smärta vill jag verkligen rekommendera boken! För mig känns den som ett kvitto på att jag gör helt rätt saker, så det tänker jag fortsätta med. Men jag skulle verkligen behöva komplettera mina promenader med styrkeövningar för nacke, axlar och rygg också i förebyggande syfte. Smärta är också en trigger som många dricker på.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Missade att gratta dig till din dubbel-streak. Så starkt. 🙌🏻 Min runstreak känns som storlek tändsticksask i jämförelse, 12 000 steg är mycket! Och skönt och roligt att jobbet rullar på. Jag skulle behöva sluta med min glass (min?) för att få ordning på mina 3-4 kilon som jag faktiskt inte trivs med. De sitter i ett parti exakt över höfterna- jag vet att kroppen omfördelar sig så i klimakteriet men gillar det inte. Och så tycker jag några hekto lagt sig som en hud-sjal kring halsen i flera lager.
Nog om sånt klag, ville mest säga att du inspirerar! Kram 🍂

Profile picture for user Andrahalvlek

Ännu en bra jobbdag 🙏🏻 Det börjar verkligen falla på plats nu känner jag. Tempot börjar öka litegrann, osäkerheten är inte riktigt lika drabbande längre. Lite i taget, precis som med nykterheten. Jag tänker att det är superkraft vi fått lära oss - att ha tålamod och sakta men säkert genomföra en förändring i små munsbitar. En superkraft som vi kan använda i andra sammanhang, som i att byta jobb tex. Klarade vi att bli och förbli nyktra, så klarar vi vad som helst typ 💪🏻👌🏻✌🏻👍🏻👏🏻

Kram 🐘

Profile picture for user Sisyfos

Du får bli min livscoach AH, men jag måste ju säga emot dig när du skriver om din kropp och att det är normalt att ha ont… för att du är ditten, datten (kvinna, överviktig, i klimakteriet etc etc) Med den livsstil du har nu borde du inte ens vara särskilt överviktig. Jag har en egensnickrad (men mycket logisk) teori om att den generella träningsvärken faktiskt har med dålig syresättning av musklerna att göra. För mig startade det också med jörnbrist. Övervikt är orsakat av för mycket intag kontra för litet uttag, men du verkar just nu äta väldigt sunt (litet intag) och röra dig mycket och ändå…. Om intaget är litet och du inte går ner så har det en orsak. Du rör dig rätt mycket, uttaget borde vara stort. Men jag tänker att den här jävla värken har en orsak och att det påverkar uttaget. Jag är helt övertygad om att det finns en annan förklaring än ålder, livsstil, kön eller att man har levt med långvarig smärta… - du har ont av smärtan i sig ???? Hur dumt låter inte det. Min teori just nu är bristfällig syresättning av muskler i arbete. Känns som en minst lika logisk teori som att man har ont för att man har ont. Måste bara plantera några tankar hos dig eftersom jag tycker att läkarvetenskapen gör det lite enkelt för sig ibland med ”livsstilssjukdom”.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Sisyfos Jag säger inte att det är normalt, men jag säger att läkarvetenskapen verkar gå bet på att förklara mycket av smärtproblematiken och då känns det som slöseri med min energi att ens söka vård för så diffusa problem.

Jag har rätt stor erfarenhet av vården eftersom min yngsta dotter har mycket vårdkontakter. Jag vet att vården generellt är fyrkantig och att få tänker utanför boxen. Tyvärr. De som gör det har svårt att klara sig i den miljön ett längre tag. Jag vet att ”effektivitet” inte är en drivkraft som är speciellt utbredd, och det finns en enorm utvecklingspotential för att vården generellt skulle kunna bli mycket effektivare. Ett företag som drivs på det sättet hade gått i konkurs för länge sedan.

Så man kan säga att jag vet vad jag väljer bort när jag inte söker vård för diffusa smärtor. Jag gör det som allt ändå kanske landar i när jag väl är utredd: Jag rör på mig dagligen, försöker fylla mitt liv med roligheter och fokuserar på allt positivt i mitt liv.

Sen tror jag som du att syrebrist i musklerna kan vara en förklaring, och att det uppstod just i samband med järnbristen. Att det inte försvunnit när järnbristen var åtgärdad är dock svårt att förstå, men det tar kanske tid helt enkelt.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

God morgon! Superkraft är ordet. Kunna äta en elefant i små bitar. Inte kräva omedelbar behovstillfredsställelse utan klara att vänta in- gäller i hög grad också i relationer, tänker jag.
Nu tar vi den under armen som en Birkin-baguette (väskan alltså) och travar ur och gör världen lite bättre. Kram 🥰

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag har jag gått en halvdagsutbildning om feedback. Cirka 70 personer i koncernen deltog samtidigt på zoom, supersmidigt. Inga resor, inga vikarier, precis som vilket möte som helst typ. Men lite rumphugget blev det. Bäst flow i arbetsdagen får jag om jag inte har några mötestider att passa. Idag ville jag sluta prick kl 17 dessutom eftersom jag skulle promenera till kören som började kl 18.15.

Kursen var riktigt bra. Jag har gått på liknande kurser tidigare, men det finns alltid bra saker att ta med sig. De här fastnade speciellt hos mig på dagens kurs:

1) Gå inte bara och vänta - be om att få feedback. Bestäm gärna en tid så att båda parter kommer förberedda.

2) Fråga om den du ska ge feedback är mottaglig för feedback i en viss fråga. Backa annars och återkom senare.

3) Fundera över var på ”trappan”den du ger feedback befinner sig: förnekelse-försvar-förklara-förstå-förändra. Återkom vid ett senare tillfälle om bara de tre första trappstegen har uppnåtts.

4) Lyssna först: ”Vad tycker du själv om…” Summera efteråt, gärna tillsammans. ”Vad tar du med dig från vårt samtal idag?”

5) Förklara alltid varför: ”Det här bra, eftersom…” eller ”Det här är mindre bra, eftersom…”

6) Feedforward. All feedback ska leda till utveckling.

Jo, det går att applicera på forumet också faktiskt.

Kram 🐘

Profile picture for user Sattva

@Andrahalvlek Kul att läsa om din utbildning! Kommunikation är jättesvårt.
Läste om dina tankar kring din värk. Nu jobbar jag ju i den fyrkantiga vården ni pratar om, men så som du hanterar dina smärtor är så som smärtskolorna vi har lär ut. Inte låta smärtan ta över. Och ja, smärta kan föda smärta, men det är ju som sagt så som vetenskapen ser det. Sentitisering. Hjärnan börjar övertolka smärtsignaler o generaliserar.
😍⚘🌟

Profile picture for user Andrahalvlek

@Sattva Just det. Precis det handlar boken om. Och jag känner att jag är på rätt väg. Jag tror inte att min smärta har någon farlig orsak, så jag sparar den energin det skulle kräva att söka hjälp hos vården.

Sen finns det förstås delar inom vården som funkar alldeles utmärkt, men generellt finns det en trögheten i systemet som bekymrar mig. Jag brukar säga att den effektiviteten som finns hos mammografi och blodcentralen borde finnas överallt 🤣 Även om just de instanserna har en hyfsat lätt uppgift, eftersom det är en tydlig uppgift.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Det har varit en riktigt bra fredag. Hade ”bara” en timme övertid, jämfört med två timmar förra fredagen. Det går framåt! Det kändes bara förvirrat korta stunder, och då berodde det inte på mig utan på andra. Slutresultatet blev bra också. Det är lika bra att glömma att passa någon tid fredag kväll, så är det bara.

Samarbetet med min kollega flyter mer och mer ordlöst. Vi pratar mycket - har videomöte varje morgon och pratar i telefon 2-3 gg varje eftermiddag. Däremellan faller vi in och ut i varandras sysslor, ”jag har gjort det, nu gör jag” osv. Växlar mellan helhet och detaljnivå, nästan ordlöst. Vi har precis den kemi som jag ville skulle uppstå mellan oss. Att vi sitter på varsitt hemmakontor är skitsamma faktiskt.

Jag lyckades backa ur en övernattning hos dottern ikväll. Jag behövde bara vara och ta det lugnt. Lördag-söndag ska jag hjälpa en kompis som ska flyttpacka och söndag kväll ska jag chatta. Att bara vara med mig själv fredag kväll kändes viktigt. Ladda batterierna inför helgens flyttbestyr. Jag skyllde på huvudvärk, det funkar alltid. Att saker blir inställda pga sjukdom förstås hon. Lite sur blev hon först, men till slut så skrev hon ”okej då, stanna hemma då”. Sötnöt ❤️ Hon ska hem till sin pappa lördag-måndag, så det går verkligen ingen nöd på henne!

Idag packade jag upp min senast beställda tränings-bh, och den passade! Mjuk och skön med bra stöd där det behövs. Vilken lycka! Det är den fjärde sport-bh:n som jag beställer den senaste månaden. De andra tre har jag provat, dissat och skänkt vidare till äldsta dottern. Så det blev en dyr sport-bh i slutändan 🤣 Men vilken lycka när man hittar en som passar 😍 Skor och bh är mina sorgebarn, när jag väl hittar sådant som passar kan jag betala nästan hur mycket som helst.

Ikväll fredagsmyste jag först med smörgåstårta och senare med vita frallor, smör och ost 😍 Det är något med vitt mjöl som jag har en craving på, det är tydligt. Tankarna om glutenfri kost har jag inte vidareutvecklat som ni förstår. Var sak har sin tid, men efter fjärde veckan på nya jobbet känns det bra -och det känns som huvudsaken just nu. Just nu har jobbet fått ha fokus. Och så får det nog bli ett tag till kan jag tänka. Det ska vara många ”första gången” ett tag till.

Chill helgkram 🐘

Profile picture for user Adde

Först : Grattis till din utfasning av din medicin jag läste om hos Mrx !!
Andra : Det är många diabetiker som upplever problen med benen (jag har klarat mig) och de tar ett saltshot (ett glas vatten med en nypa salt i) och/eller magnesium. Jag använder stödstrumpor sen rätt många år tillbaka och jag började efter en kraftig infektion i ena foten och som höll på att sluta riktigt illa. Då lindade sjuksyrran benet rätt hårt för att få en bättre, läkande, blodcirkulation och slippa svullnaden. Efter det så tyckte jag att det kändes skönt och fortsatte med vanliga stödstrumpor. Dessutom tränar jag fötter och vader specifikt.
Ha en bra lördag !

Profile picture for user Andrahalvlek

@Adde Tack för grattis! Inte så mkt kvar nu, två ynka tabletter per vecka ska bli en tablett per vecka under fyra veckor - och sen nollar jag från mitten av november. Egentligen helt fel tid att nolla kanske 🤔 Samtidigt känner jag mig oerhört stabil psykiskt. Jag ville inte skjuta nedtrappningen framför mig mer än nödvändigt. 14 år är liksom fullt tillräckligt.

Magnesium tar jag varje dag, men det är kanske salt jag behöver också? Jag äter väldigt saltsnålt, dock inte så medvetet och inte av någon anledning. Och stödstrumporna ska jag rota fram! Jag brukar använda det, men maj-september har jag inga strumpor alls.

På tal om diabetes så borde jag kanske kolla mitt blodsocker? Minns inte när det gjordes senast 🤔 Min mamma har diabetes som hon tar tabletter för.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Min hjärna vaknade kl 7 och hade processat klart jobbsaker - något som hänt och något som ska göras. Som en egofixerad pratkvarn börjar min hjärna bara babbla och jag vaknar upp lite halvt i sömnen: ”Och hon sa, och den sa, och då borde du sagt så, och gjort så, och på måndag ska du…” Suck. Det är lördag! Inget jobbtänk alls idag tack!

Vita frallor, smör och ost i sängen blir min helgfrukost i sängen. Snart ska jag promenera till min kompis och hjälpa henne att flyttpacka, eller loppispacka snarare. Imorgon ska vi stå på loppis och sälja hennes prylar en stor del av dagen. Min kompis har fått en lägenhet 18 mil västerut. Hon har gått i pension sen några år och nu flyttar hon närmare sin dotter, som nyligen har fått en son. Genom att bo närmare vill hon kunna hjälpa sin dotter lite mer i vardagen.

Fint tänkt och helt rätt gjort, men jag kommer att sakna henne. Å andra sidan har både hon och jag ett gästrum så vi får besöka varandra lite regelbundet helt enkelt. Punkt. Så får det bli. Hon får komma ”hem” ibland och jag får lära känna en ny kommun. Alltid lika roligt. Jag kör ju till henne på 2 tim och 12 min enligt Google Maps.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Tänkte på en sak, som faktiskt känns lite som systemskifte hos mig. Eller kanske tecken på att min medvetna självsnällhet har gjort nytta lite mer på djupet. Jag är inte lika kroppskritisk längre. Mot mig själv alltså. Andras kroppar har jag aldrig varken känt eller yttrat något kritik emot. Men min egen kropp har jag straffat och ogillat, snudd på hatat faktiskt. För stor, för klen, för missklädsam på alla sätt.

Jag har bantat sen jag var i 14-årsåldern. På alla sätt. Ofta framgångsrikt, men aldrig i längden. Hade jag fått en tusenlapp för varje kilo jag har gått ner historiskt så hade jag varit miljonär. Men vågen visar ändå alltid mer än tidigare i slutändan. Sorgligt nog. Nu i klimakteriet är det dessutom ännu svårare att få en enda fettcell att flytta på sig. Så känns det i alla fall.

De senaste månaderna har jag inte ens ställt mig på vågen. (Det är normalt inget bra tecken, en sådan ignorans kan leda till +10 kg på nolltid.) Men jag har försökt att få till dagliga promenader och försökt att tänka på mitt matintag, allt med syfte till att må så bra som möjligt. Jag vägde mig i morse faktiskt och vågen visade exakt lika mycket som i våras, varken plus eller minus. Och nu kommer det stora! JAG KUNDE RYCKA PÅ AXLARNA ÅT DET. Till och med vikten har jag en mer chill inställning till.

Samma sak när jag beklagade mig över skor och bh som inte passar. Det är skor och bh jag har problem med att hitta, det är inte mina fötter och bröst som är problemet. Då har man förflyttat perspektivet åt rätt håll tycker jag. (Ikväll har jag beställt ytterligare två bh av den sort som passade så bra, och jag är barnsligt glad över det.)

Tog en höneblund idag kl 16-17.30 och ändå är jag trött nu och kommer sannolikt att släcka paddan kl 23. Samma tid som alla andra kvällar. I mitt tidigare liv kunde klockan bli både 1, 2, 3 på helgerna innan jag gick och la mig. Nu tänker jag mest ”varför då?” Det är ju väldigt mycket mer smart att sova gott på nätterna än att glo på meningslös tv. Eller chatta full med fulla gubbar via dejtingsajter. Jag saknar verkligen inte mitt förra liv ett endast dugg, jag förstår idag inte ens hur jag tänkte, hur jag kunde tycka att det ens var roligt.

Man förändras hela tiden, och tur är väl det. Men för att förändras måste man ifrågasätta sig själv och sitt beteende - och vara mottaglig för input från andra. Inte ta det personligt utan mer titta på den input man får och tänka ”Hmm, du tänker så, vad kan jag göra med det?” Sen kommer man kanske fram till att viss input inte landar alls bra i det egna knät, men man har ändå varit öppen för att tänka nytt och annorlunda. Så tror jag.

Kram 🐘

Profile picture for user Sisyfos

Intressant det där med inställningen till kroppen och reflektioner över att saker inte sitter bra. Min dotter har en sund inställning till sin kropp och hon är grymt irriterad på att vissa affärer bara harckläder för de som saknar bröst och rumpa. Hon är inte tjock, men kurvig. Jag var nog betydligt mer irriterad på min kropp när jag var yngre. Jag var väldigt smal, men hade rumpa… hade passat så mycket bättre idag när det är lite inne. Fick bort rumpan en gång när en kärlek lämnade mig och jag tappade matlusten. Då var jag mycket nöjd men underviktig.
Nä, det är inte din kropp det är fel på AndraHalvlek. Klok insikt!
Förresten så tycks du ha rätt fullt upp i ditt liv just nu. Kom ihåg att du kanske behöver extra vila när du bytt jobb och allt.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Sisyfos Min yngsta dotter har också en jättesund inställning till sin kropp. Kläder som inte passar åker av direkt med kommentaren: ”Den är för liten för mig”. Thats it. In i garderoben och leta upp något som passar bättre. Sen försöker vi ändå få henne att röra på sig dagligen och begränsa intag av cola och chips, för hennes eget bästa. Fullt fria tyglar är inte riktigt sunt det heller.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

@Sisyfos Jag försöker verkligen planera in tid för att bara vara och vila också. Vissa saker, som matlagning, har jag helt outsorcat just nu. Städning har ingen prio alls heller tex. Jag försöker avboka det som går att avboka, som övernattningen hos dottern i fredags tex.

Jag vet att det lugnar ner sig på jobbet snart. Nej, fel av mig. På jobbet lugnar det aldrig ner sig, men jag kommer snart att ha full koll på 40-50 procent och då kan jag bättre hantera de stökiga återstående 50-60 procenten. Jag lär mig också att släppa till andra och ta ett steg bakåt tidigare. Så på så sätt kommer det att bli lugnare inombords åtminstone.

Kram 🐘

Profile picture for user Lillek

Så klokt och bra med bara-vara-tid! Men inte alltid lätt att få till, det är så lätt att försumma det, särskilt när livet snurrar på i hög fart. I gårdagens SvD var det en artikel om vikten av egentid, rubriken lyder ”Egentid är nödvändigt för att ha makten över sitt eget liv”. Att få tid för att tänka den egna tanken, på djupet känna våra känslor och slippa nyttighetskraven. Som när upprört vatten stillnar och grumset faller till botten och sikten blir klar. Läkande! 🌸

Profile picture for user Andrahalvlek

@Lillek Det tror jag också, man behöver liksom boka in tid med sig själv i kalendern. Ibland innebär det dessutom att man behöver avstå från något roligt. Idag hjälpte jag en kompis fram till kl 14. Kl 19-21 skulle jag chatta för tjejjouren. Så jag avstod från min älskade linedance kl 15-18. Och valde istället att bara vara en stund och ta en höneblund på 1,5 timme. Det behövde jag mer, hur roligt det än är att dansa linedance.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Ikväll hade jag två riktigt tunga chattar. Ska inte berätta några detaljer, men ibland känner man sig helt vanmäktig. I två timmar chattade jag med två unga tjejer parallellt och mitt huvudfokus var att 1) bekräfta dem i hur fel det är det som de utsätts för, 2) berätta att de är värda ett bättre liv, 3) framhålla att jag innerligt önskar att jag konkret skulle kunna hjälpa dem mer, 4) ingjuta mod i dem eftersom de måste söka extern hjälp från andra vuxna. För att de inte ska behöva fortsätta leva sina liv så här, för att de verkligen är värda ett bättre liv.

Eftersom chatten är anonym kan jag inte göra mer. Jag hoppas bara så frön inom dem. Frön av hopp, frön av mod, frön av handlingskraft. Sen får de själva vattna och sköta om sina frön som sen förhoppningsvis blir livskraftiga plantor. Givetvis är man mentalt lite låg efter sådana chattar. Men jag försöker tänka att det jag gör är bättre än ingenting. Att de chattar med mig är kanske deras allra första kontakt med någon om detta. Det är kanske första gången de ens sätter ord på det svåra. Alternativet hade varit ingenting.

Annars har jag haft en bra helg, även om min kompis inte sålde typ någonting på bakluckeloppisen 😢 Konceptet var svinbra. Man körde in och fick två p-rutor så man kunde sätta upp ett bord vid sidan om. Tak över hela parkeringen. En idrottsklubb sålde grillad korv. Ett enda problem - knappt inga kunder. Och de som kom tittade mest. En hel söndag för 70 kr i intäkter eller nåt liknande. Men vi hade en trevlig dag, ett bakluckeloppis är också ett sätt att umgås. Allt kan inte mätas i pengar.

Annars har jag hunnit med en rejäl höneblund både lördag och söndag - och då är det en bra helg i bemärkelsen vilsam, och det är liksom huvudsyftet med helgen. Snacka om att ha ändrat sina preferenser rejält 🤣

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Bra att du håller fanan för höneblundens bevarande högt. Jag har varit lite dålig på det på sista tiden, knappt en kycklingblund. Men jag jobbar på det! ps. Tipsar om serien Virgil på SVT, tror du skulle gilla.
Kram 🥰

Profile picture for user Andrahalvlek

@Se klart Tack för tv-tipset! Svtplay är mina hoods. Snart klar med metoo-serien. Ett viktigt tidsdokument som tyvärr urartade med alla namnpubliceringar och förtalskampanjer. I slutändan blev nog enskilda kvinnor tystare, men det var ju det kollektiva som var styrkan i hela rörelsen. Som satte ord på systemfelen. Som fick hela branscher att lyssna och faktiskt åtgärda. Även om vissa branscher tycktes helt lomhörda tyvärr.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag har jag jobbat över 1,5 timme. Fast jag tog 2 timmar lunchrast, men det kvittades egentligen mot 1 timme övertid i fredags. Det kan bli klurigt att hålla isär alla timmar känner jag. Det är kanske lika bra att jag skriver upp alla timmar korrekt, så jag får betalt för dem åtminstone. Men jag behöver egentligen få ut varenda timme i tid i närtid för att orka i längden. På något sätt är det bästa att ta en längre paus mitt på dagen, och så länge jag jobbar hemma kan jag ju faktiskt ta en höneblund 😴 Får klura på det.

Övertiden idag var delvis planerad, för idag lät jag min kollega frispejsa lite med sådant som vi ska publicera längre fram i veckan. För att få tillgång till det kreativa på djupet måste man frikopplas från det dagliga. Det är min övertygelse. Så idag skötte jag det dagliga helt själv, förutom kl 17-18 då hon hjälpte mig för annars hade jag landat på 2,5 tim övertid.

Måndagar är generellt hopplösa, hela maskineriet ska liksom startas igång igen efter helgen och vi kan inte göra ett skit förrän kollegorna innan oss har gjort sitt. Eller rättare sagt, man pillar lite där och lite där och *bam* så blir allt klart samtidigt, typ. Ungefär som när man städar 🤣 Eller jag städar så i alla fall. Tar mig liksom stegvis fram i lägenheten och pillar med allt samtidigt och hattar hit och dit. Må se helt planlöst ut, men det är ett organiserat kaos ändå. På mitt förra jobb liknade jag det vid att fösa kossor framför sig, man fick inte tappa bort någon - och plötsligt fick man in allihop i fållan!

Min bil gick igenom besiktningen utan anmärkning, tjoho! Det var orsaken till långlunchen. Nästa gång jag tar långlunch blir det höneblund istället. Det är ju så skönt 😍

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Fick ett låttips som jag vill dela vidare till er: ”Livet börjar nu” med Albin Johnsén. Fin låt. Jag fortsätter spela min nyktra låtlista på Spotify. Det är ett sätt av många att påminna mig om hur jag vill leva mitt liv.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

S K I T D A G. Punkt. Det är okej, man får ha sådana dagar också. Då man inte vet om man har huvudet upp och fötterna ner knappt. När det känns som ren tur om man gör något rätt. Fördelen med sådana dagar är att det krävs ytterst lite flow för att nästa dag ska kännas som en kanondag 🤣

Så jag avslutar dagen med att summera saker som jag faktiskt är tacksam över just idag:

1) Fick ett sms från äldsta dottern där hon bjöd mig på födelsedagsmiddag på lördag. Och hon ville att jag ska fundera ut något som hon och jag kan hitta på dagtid på lördag och/eller söndag. ”Det är ju du som fyller år så du får bestämma.” (Jag fyller på måndag men det passar bäst att fira på helgen.)

2) Kurs i feedback del 2 i två timmar var givande. Kort om tid men givande.

3) Min kollegas jobb, som hon ägnade större delar av gårdagen åt, blir helt otroligt snyggt 🤩

4) Räkmackan jag köpte på Maxi och åt till middag var riktigt god.

5) Jag fick ihop mina steg idag också, även om det krävdes några rundor här hemma i lägenheten för att knäcka de sista 400 stegen.

Imorgon är en ny dag! Med ännu fler trevligheter att vara tacksam över, och ett och annat skit att hantera. Thats life.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Du är en levnadskonstnär @andrahalvlek (och vilken himla tur att du också har skitdagar). Jag gissar att Monet knögglade en eller annan misslyckad solros i papperskorgen.
Dotter, steg- och glädjas åt vad andra åstadkommer= ett fint solrosfält för mig! Kram ❤️

Profile picture for user Andrahalvlek

S K I T D A G. Två i rad nu faktiskt. Öken. Kanske läge att köpa lott till helgen, någon gång ska väl min tur vända?

Som vanligt var det en uppdatering som behövde göras i morse. Hej och hå. Och givetvis ska vi användare upptäcka alla fel. Hej och hå.

Först försvann en programvara i yttre rymden. När supporten väl hittade den var den sönder. När jag fått en ny sådan blev en annan programvara seg som sirap, och när jag övergick till att enbart jobba i en tredje programvara så blev jag utkastad 12 gånger på tre timmar. (Jag räknade.) Mitt i arbetet!

Att jag ens hann jobba och slutföra mellan varven var inget annat än en jävla bedrift. Imorgon måste jag åka till min jobbstad och drämma min dator i skallen på supporten.

Nä, det gör jag förstås inte, men jag ställer nog ner den väldigt bestämt på IT-killens arbetsplats. Och jag vet, det är inte hans fel heller. Jag skäller inte på honom, vi gråter ihop en skvätt istället.

Igår var det min hjärna som saggade, idag var det tekniken som strulade. Det var en himla tur att min hjärna var pigg mellan varven i alla fall. Klara blev vi, inom normal arbetstid dessutom.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Stjärnorna verkar stå i samma position över våra respektive datorer, jag har också en dejt med it imorgon- gått in och ut ur så många möten pga svajande teknik att jag höll på att bli tokig. Ska också köpa lott 🍀
Kram.

Profile picture for user TappadIgen

@Andrahalvlek Det bästa med att vara systemutvecklare är att alla kollegor har tittat på en och sagt "Aha, du programmerar, då kan du allt om datorer" och så har man blivit en first-line IT-support :)

Men jag delar din frustration om när tekniken krånglar. Men nu har du väl haft dina beskärda skitdagar den här veckan så att det bara är att glida igenom resten av veckan?

Profile picture for user Andrahalvlek

@TappadIgen Jag hoppas verkligen det! Resten av veckan ska sitta som en smäck tänkte jag. Att åka till kontoret känns dock sådär, det är några veckor sen sist. Gud nåde den som babblar högt i min närhet. Då plockar jag fram min skarpa blick och skärpa i rösten. Jag må ge ett vänt intryck, men skenet kan bedra ibland. Det vet dock mina kollegor om, allra helst min chef 😉

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

@Se klart skrev:" Tipsar om serien Virgil på SVT, tror du skulle gilla."

Började kolla, inledningen var verkligen spännande! Stängde dock av innan handlingen tog fart, resten sparar jag till imorgon kväll. Kändes nästan lite kusligt att titta på en ubåtsfilmserie just nu, i mina hoods firar vi en speciell årsdag i dagarna och just nu uppslukar det många av oss på jobbet.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Jag förstår verkligen @andrahalvlek och tänkte inte på det såklart.
Framförallt tycker jag att skådisarnas är så bra, så tajt inte bara som i klaustrofobiskt. Men koppling till verkligheten gjorde jag inte. 🥺

Profile picture for user Andrahalvlek

@Se klart Jag är inte personligt berörd alls, jag är inflyttad. Men det var verkligen en annan tid då, så det är fascinerande att höra om det. Det är närhistoria som är viktig att berätta. Historian behöver återberättas för att vi som mänsklighet ska lära oss något, och sen är det väldigt underhållande också.

Minns från min ungdom att jag fick höra berättelser om tiden i gbg och på bohuskusten under andra världskriget, hur modiga folk var och vilket civilkurage de visade trots att den politiska ledningen var neutral. Jag uppskattar verkligen lokalhistoria och gärna i hyfsad närtid.

Ser också fram emot att se avsnitt 1 av Virgil ikväll, den starten gav verkligen mersmak.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Nu finns det hopp om livet igen! Sen när blev jobbet hela mitt liv? Skärpning på den punkten, men fullt fokus har faktiskt behövts de här fem veckorna som gått.

Idag fick jag lämna in min dator för ominstallation och sen fick jag låna en laptop som en vikarie haft hela sommaren, med rätt programvaror installerade.

Men det tog förstås sin tid att få över alla bokmärken, logga in överallt osv. Men sen öste jag! Som jag öste, det var som två dagars jobb behövde komma ur mina händer. Tempot börjar komma nu också, när man gör vissa moment automatiskt med sådan hastighet att man knappt hinner se vad som händer. När kortkommandon har satt sig i ryggmärgen och inte kräver aktiv hjärnkapacitet hela tiden. Övning ger färdighet!

Om 40-50 procent kan gå delvis automatiskt har jag mer ork och energi till de andra mer krävande 50-60 procenten.

Precis som med nykterheten alltså.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag när jag körde till min jobbstad var jag inställd på att jag skulle köra till kören direkt efter jobbet. Sångtexterna var nedpackade i väskan. Äta i bilen och komma till kören kl 18.15. Det borde jag hinna.

När jag körde hem vid 17.30 hade jag haft en stressig jobbdag och jag hann inte ens ta någon lunchpromenad pga privata ärenden. Åt min köpta macka i bilen och tänkte att om jag går på kören är jag klar kl 20, och efter det ska jag gå de 4000 steg som återstår av mitt dagliga mål - och först efter det bada och gå ner i varv och komma i säng innan 22 helst. Hårfint.

Så jag bestämde mig för att skippa kören. Jag behövde en rask promenad på en timme mycket bättre, och kunde krypa ner i sängen kl 21.45. Ibland kan det vara klokt att avstå även från något roligt för att helheten blir mer hållbar.

Just att stressa mot klockan är något jag har väldigt svårt för. Jag kommer alltid före utsatt tid, att komma med andan i halsen mår jag dåligt av. Jag mår till och med dåligt av att se andra komma med andan i halsen.

Kram 🐘

Profile picture for user Sisyfos

Du är så livsklok AndraHalvlek. Vi behöver göra just så, stanna upp och reflektera. Körsång tror jag ger nåt viktigt för kroppen, både andning och gemenskap, men man ska inte bli utmattad av sina roliga saker, då är man ju inte närvarande i körsången heller.
Ha en fin helg nu!

Profile picture for user Andrahalvlek

”Bara” en timmes övertid idag och vi kan lägga jobbveckan från helvetet bakom oss. Vi fixade det! Och vi höll oss på benen. Och vi gjorde det väldigt tydligt tillsammans, vår jobbrelation blir allt tajtare. Jag har jobbat till 80 procent självständigt de senaste 15 åren, och jag har verkligen saknat det självklara samarbetet. Att hjälpas åt. Att vi både sitter kvar en timme istället för att en av oss ska sitta över två timmar.

Direkt efter att jag stängt av jobbdatorn bytte jag om och promenerade till en restaurang i stan där jag skulle träffa min före detta chef. Hon slutade för fyra år sedan, efter att vi hade jobbat cirka 10 år tajt ihop, och när hon slutat tog jag kontakt och sa ”nu när du inte är min chef längre så kan vi ju vara kompisar”. Och hon blev jätteglad. Sen dess har vi träffats en gång i halvåret, men nu var det 1,5 år sen senast pga corona. Hennes man är krasslig och hon har därför varit väldigt försiktig med att träffa folk.

Jag är fortfarande proppmätt flera timmar senare, det var så gott 😍 Den indiska restaurangen vi har i stan är verkligen topnotch. Precis när vi hade ätit upp vår mangoglass med kokos sa de plötsligt högt ”nu stänger vi”. Kl 21 en fredag? Okej, vi var ändå rätt trötta efter jobbveckan och två timmars nonstop tjatter i munnen på varandra.

När vi skulle betala upptäckte jag att killen bakom kassan var rejält onykter. Han sluddrade och svor högt ”fan” på bruten svensk-indiska medan han hamrade på touchskärmen. Så jävla pinsamt. Och oproffsigt. Vi skrattade så vi tjöt när vi kommit ut genom dörren. Men egentligen var det ju bara sorgligt. Jag såg de oroliga blickarna från killarna i köket när de tittade ut i restaurangen.

Blåsta på pengar blev de dessutom eftersom jag i den pinsamma stunden helt glömde bort att jag hade beställt naanbröd också. Men han får skylla sig själv som var full och inte hade koll, han slog bara in det jag sa att jag hade ätit.

Imorgon ska jag och äldsta dottern besöka ett naturreservat, och på kvällen ska hon bjuda mig och sin farmor på middag. (Alla andra i familjen också givetvis.) Jag fyller år på måndag och ex-svärmor på tisdag och vi brukar alltid fira ihop på något sätt. Själv önskar jag mig alltid samma sak - att bli bjuden på middag 😍

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Kom på en annan sak. Min kompis berättade att hennes man gång på gång hade frågat: ”Du åker dit och äter god mat en fredagkväll och sen ska du KÖRA hem?” För honom var det arabiska. Äta gott en fredagkväll i trevligt sällskap = vin. Då fixar man skjuts eller håller sig på hemmaplan liksom. Men för henne kändes det helt naturligt att träffa mig och sedan köra hem tio mil.

Hennes man tillhör garanterat ”normaldrickarna”. Min kompis tillhör dem som kan dricka, eller inte. Det kvittar för henne. Hennes man däremot tycker att ett glas vin till maten varje dag ger livet en guldkant, och några fler glas på helgen. Jag tror att vårt prat om det gav henne en hel del att tänka på faktiskt.

Vi pratade om mitt ickedrickande också, på ett helt naturligt och givande sätt. Jag fortsätter hävda i sådana diskussioner att jag har valt bort alkoholen för att jag har upptäckt att jag mår SÅ mycket bättre psykiskt utan alkohol. Och det är mitt huvudsyfte faktiskt. Ungefär som att jag hade avstått från gluten om jag upptäckte att jag var glutenintolerant.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Hemma igen efter en trevlig och god födelsedagsmiddag initierad och verkställd av min äldsta dotter ❤️ Jag är rik på riktigt fina relationer.

I två timmar har vi traskat ihop i ett naturreservat tidigare idag. Prat, prat, prat, om högt och lågt. Vi har alltid givande samtal och oftast finns det tid att prata om viktiga saker som känslor och mående. Vi är ju båda ”nya” på jobbet så idag blev det en del sådant snack.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Yngsta dottern sov hos mig i natt så i morse blev det bacon och äggröra till frukost 😋 Det är vår gemensamma helgfrukost. Framför tv:n, som alltid. Vi tittade på någon julkalender med Per Andersson, så jag skrattade rätt gott. Hon tittade ut lite kläder i en katalog som hon ville att jag skulle beställa, sen körde jag hem henne.

Efter att ha gjort lite nytta här hemma blev det linedance i eftermiddag. Det är vanskligt att hoppa över en gång som jag gjorde förra söndagen, för varje gång lärs det ut en ny dans och sen repeterar man de tidigare. Så sex olika danser blev det idag, vojne vojne. Mot slutet av timmen märks det att skallen börjar bli trött för då är det svårt att få in minsta stegkombination. Det blir liksom fullt i skallen.

Det är verkligen en helt annan del av hjärnan som aktiveras när man lär in danssteg. Hjärnan ska kombineras med kroppen typ. Jag ser ju att vissa har det väldigt kämpigt. Jag har det inte jättekämpigt men det känns att jag får anstränga mig eftersom jag dels missade de två första gångerna på terminen, och sen förra söndagen. Men jag har gympat mycket i mina dar så den delen av hjärnan är rätt så upptränad. Jag älskar att dansa dessutom, i kombo med rytmen i musiken blir stegen snabbt nästan automatiska.

Jag gick tidigare två kurser och då dansade jag kl 15-18. Jag ska nog backa på det, av snällhet med mig själv. Kl 17-18 varje söndag är fullt tillräckligt. Jag behöver faktiskt hinna med annat också, städa marsvinesburen tex vilket jag fick gjort idag. Inte snabbstäda, som jag gör ofta, utan på skura-nivå. Det behövs ibland, men det tar ju lite tid. Jag fick marsvinsleksaker av min äldsta dotter i present, så gulligt av henne 😍

Jag har som vanligt ingen söndagsångest alls. Som vanligt sen jag blev nykter alltså. Jag har haft en bra helg med utevistelse i strålande vackert väder, ätit god mat, haft trevligt umgänge och utövat fysisk aktivitet - och jag hann med höneblund både lördag och söndag 😍 Jag är pepp och redo inför ännu en jobbvecka. En jobbvecka som ska bli dubbelt så bra som den förra! Punkt.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Vilken mysig helg, @andrahalvlek Har aldrig testat linedance men har kört en del aerobicspass- men först efter 45 för innan dess skämdes jag för allt från att jag inte fick ihop koreografin till att jag tyckte jag hade så dålig hållning… först efter 40 började jag ens träna ordentligt! Nu kan jag tänka mig all möjlig dans och kör- vi är väl livsfarliga: 50+ OCH nyktra= ingen skam i kroppen, vi har skämts klart 👵🏻🥳 måste vara en av universums mest kraftfulla materia! Kram 🤗

Profile picture for user Andrahalvlek

@Se klart Ja, vi har skämts klart! Det är verkligen en superkraft att kunna säga ”det här är svårt för mig, jag måste träna på det mer/fråga lite till”. Jag ser kollegor på jobbet, chefer ofta, som inte riktigt hängt med i det dagliga och som skäms massor när de väl tvingas göra något hands on.

Jag hade en chef som inte kunde svara på mail. Han läste mailen och sen kom han liksom förbi, låtsat förbigående, och svarade på mailen. (Men det var i början på 00-talet till hans försvar.) Han vågade inte fråga yngre kollegor om de kunde visa honom igen hur man gjorde. Han tyckte att det var för pinsamt att inte kunna, han kände sig i underläge.

Jag har märkt att jag behöver längre tid och mer repetitioner efter 50, men jag kämpar för att inte dra ner rullgardinen och säga ”det där är inget för mig”. Jag tänker inte gå i den fällan. Jag är till min personlighet snabb att ”ombestämma” mig om jag får ny input. Det är en enorm fördel, att man inte har målat in sig i ett hörn.

Kram 🐘

Profile picture for user Adde

Se klart : Tack för denna mening som har gjort min dag idag :-)) (Jag knycker den dessutom till min tråd :-P )
"vi är väl livsfarliga: 50+ OCH nyktra= ingen skam i kroppen, vi har skämts klart 👵🏻🥳 måste vara en av universums mest kraftfulla materia! Kram 🤗 "

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag fyller 52 år idag. För ungefär två år sedan började min resa här på forumet, i början av oktober tror jag det var. Jag började med att försöka dricka måttligt, det funkade inte. Jo, det funkade ett tag men ballade ur fullständigt just på min 50-årsdag. Det gjorde ju det ibland, och jag visste aldrig när det skulle ske.

Min äldsta dotter hade fixat ett överraskningskalas till mig, och jag blev verkligen överrraskad 😍 Hon hade bjudit in släkt och mina vänner, lagat en massa mat, dukat och möblerat om hela lägenheten medan jag var på spa med en kompis. Sen kom jag hem - och tadaa! 🥳🥳🥳 Jag blev så glad och rörd - och drack alldeles för mycket. Av bara farten liksom.

Jag minns inte när gästerna gick eller hur jag kom i säng. Typiskt fall av minneslucka, som jag fick på slutet när jag drack. Jag TROR att jag gick, stod och pratade hyfsat normalt med mina gäster, men säker var jag verkligen inte när jag vaknade nästa morgon. Värst av allt, jag hade kräkts ner hela sängen 🤮 Första och sista gången 😔 Var det tacken till min dotter, att dricka sig asplakat? Jag skämdes som en hund. Som en hel flock hundar!

Hon märkte inget tack och lov 🙏🏻 Den konfrontationen nästa morgon är jag glad att jag slapp. Jag vet mycket väl vad hon tyckte om mitt drickande, och vi har haft flera samtal om det de senaste åren. Hon är rakryggad och hennes ord kändes som piskrapp på kroppen. Att hon stod där och skällde precis på samma sätt som jag gjorde med min pappa gjorde mer ont i mig än jag kan sätta ord på. Vad hade jag blivit? Precis så usel kände jag mig dagen efter min 50-årsdag.

Det var nog då jag på allvar förstod att dricka lagom inte var min grej. Sluta totalt var enda sättet, eftersom jag inte själv vet när det ballar ur. Om det kan balla ur fullständigt en kväll då det absolut inte får balla ur, så har jag ingen kontroll. Punkt. Ändå tog det ytterligare några månader innan jag slutade dricka den 9/2 året därpå, år 2020. Cirka en månad innan pandemin bröt ut på allvar i Sverige.

Mitt nick syftar ju på att andra halvlek börjar efter 50, och nu har det gått 2 år. I lördags bjöd äldsta dottern på en födelsedagsmiddag och ikväll har min yngsta dotter bjudit mig på kycklingspastasallad, som hon har lagat helt själv, hemma i hennes lägenhet. I morse fick jag en video från yngsta dottern där hon sjön ”ja, må du leva” till mig. Hon satt där helt yrvaken i sitt nattlinne och sjöng till sin mamma ❤️ Och jag blev så glad så jag nästan dog sötdöden.

Till båda middagarna drack jag alkoholfri öl och var lyckligare än någonsin. Rik på relationer ❤️

Kram 🐘

Profile picture for user Annabell

Varmaste grattis Andrahalvlek 🥳✨💞!! Vilken särskilt fin födelsedag du verkar ha haft😊. Och grattis också till dit du kommit sedan den där gamla 50-årsfesten! Du är awesome 🤩!

Profile picture for user Torn

@Andrahalvlek Ja tänk att man i hela den första halvleken av sitt liv har trott att det var något positivt att trubba av sina sinnen med ett gift.😬 Kroppen skriker nej, nej och reagerar med bla bakfylleångest och spyor. Lik förbannat fortsatte man dricka pga alkoholens beroendeframkallande egenskaper. 🥺 Stort grattis på födelsedagen! 😍 Och stort grattis till ett fortsatt roligt och härligt liv, där du slipper all skit som alkoholen ställde till med.

Kram

Profile picture for user Se klart

Grattis kära @andrahalvlek 🥰🥰🥰
Och vilken andra halvlek det ser ut att bli.
Så mycket som är på plats nu, och så mycket som hänt de här två åren och som vi har fått vara med på för att du är världens bästa på att dela med dig. Så händelserikt det är att få hänga med dig. Tacksam!
Du är en förebild (och en lill-syrra på samma gång). Hurra hurra hurra hurra för dig 🥳 🌱
Ps. Tack för att du orkar komma ihåg de där skitdagarna när alkoholen gjorde oss och livet ovärdigt.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Se klart Tack ❤️ Jag tror att det är nyttigt att påminna sig. Och att det är lika nyttigt att blotta sig för nykomlingar, som kanske tror att allt varit en dans på rosor för mig. Jag har kämpat mig hit. VI har kämpat oss hit - tillsammans 🙏🏻

Kram 🐘

Profile picture for user Adde

Grattis i efterskott och det är så befriande att läsa upplyftande framgångshistorier !
Och ja !! Att påminna sig och ha värstingrejerna när till hands är ett enkelt sätt till att inte börja dricka igen ! Ha det bra !!

Profile picture for user Sländan

@Andrahalvlek skrev:"Det var nog då jag på allvar förstod att dricka lagom inte var min grej. Sluta totalt var enda sättet, eftersom jag inte själv vet när det ballar ur. "

Tänk att det ska ta sådan tid att förstå att man inte kan dricka lagom. Men som tur är trillar polletten ner så småningom för de flesta. Jag funderar på om det kan ha lite med åldern att göra, det är många 50+ I forumet som blivit helt vita. Som givit upp tanken på ett normal drickande.
Jag själv var 50 år och 5 månader när jag äntligen bara gav upp, fick den där härliga känslan av frihet att aldrig mera behöva förhandla med mig själv hur många glas jag får dricka, som ändå alltid blev flera.
Det kanske är så oxå att många börjar tänka mer vid 50 och inser att man inte är odödlig längre. På Hälsan brukar de börja visa sig särskilt om man druckit för mycket i många år.
Jag fick veta i helgen att en gammal vän till oss oxå blivit nykter, då var han 51 år och har nu varit nykter i 3 år 👍🏻😀
Kram 💕 sländan

Profile picture for user Torn

@Sländan Det har jag också tänkt på, att många är runt 50 år gamla när dom hittar hit. Jag var 49 år och 11 månader. I minst 25 år så visste jag innerst inne att jag drack för mycket, men vägrade ge upp försöken till att dricka ” normalt”. Jag trodde det skulle bli tråkigt att inte dricka alls, och åkte alltid dit på: Jag kan sluta om jag vill, jag gör det senare.😬 Men sakta och säkert blev det ju bara värre och värre. Tråkigt blev det ju definitivt inte när jag väl slutade dricka helt. Snarare tvärtom, jag har aldrig mått så bra som nu.😍. Kram

Profile picture for user Se klart

Tror också ålder kan spela in @sländan. För mig har det haft betydelse, jag har inte tid med fler bakis-dagar. Jag vill verkligen verkligen göra allt jag kan för att hålla mig frisk. Och ju mer jag läst in mig på kroppens fysiska åldrande och alkohol så har det varit ytterligare ett skäl.
Jag tycker inte att det är snyggt att vara full i någon ålder. Men upplever att det påverkar utseendet ännu mer ju äldre vi blir.
Jag tror också att det är kämpigare att sluta vid kanske 35? Längtan att vara ”normal” kan vara väldigt stark, viktigare att höra till, socialt. Därför är jag extra extra impad av alla som tidigt tar tag i sitt beroende.
För min del sammanföll det också med tiden för barnbarn. Vill vara en mormor och farmor att räkna med. Alltid.
💯🌱

Profile picture for user starten på det nya

Härligt att få känna sig lite ung är bara 39 ;) Jag vet inte om det är mer eller mindre kämpigt i någon ålder men kanske så ser utmaningarna lite olika ut? Tänker att det sociala trycket kan vara lika stort oavsett ålder men kanske ser lite olika ut.

Profile picture for user Andrahalvlek

@starten på det nya Det finns bara en sak som jag ångrar! Att jag inte slutade dricka tidigare, vid 39 tex 😉

Jag tror som ni att förfallet blir tydligare med åren, på utsidan. Och även på insidan! Varför ska jag hålla på och försöka dricka måttligt tills jag har druckit mig sjuk?

Men jag hade också svårt att förstå hur ett nyktert liv skulle bli. Upplevde det som orättvist att ”alla andra” kunde fortsätta dricka, men inte jag. Nu har jag helt andra glasögon och kan se flera i min omgivning som hade mått bra av att ta samma beslut.

Man kan inte förstå hur det är att LEVA nykter. Man måste uppleva det. Så prova tre nyktra månader - det är mitt grundtips till alla som funderar.

Först därefter är man redo att ta nästa beslut - fortsätta nykter, försöka dricka måttligt, eller återgå till hur det var förut. Alla gör sitt eget val, vi kan berätta hur vi upplever det.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Drinktips: Funlight Ice Tea med smak av persika. Inte riktigt så söt som vanlig saft. Ser lite ut som vitt vin, vilket kan vara bra om man vill ”smälta in” och inte outa sin nykterhet så tydligt i vissa sammanhang. I början kan det kännas jobbigt att behöva prata om det.

För egen del kan jag behöva ett alternativ till min ständiga rödgrapefruktdrink. En hel del Falcon smakfull alkoholfri blir det också.

Jag har verkligen försökt att bli en tedrickare, men den vanan tar sig inte. Antingen är tet för varmt eller för kallt enligt min smak. Och vanligt vatten dricker jag litervis av dagtid och till träning. Jag vill ha något annat kvällstid framför tv:n. Iskallt, i ett stort ölglas så jag slipper fylla på så ofta 🤣

Intensiv jobbdag, men flowet infann sig och då är det en fröjd att jobba 😍

Kram 🐘

Profile picture for user miss lyckad

Vilket insiktsfullt, naket och gripande inlägg, om din 50-årsdag. Jag känner igen, det att vakna, och inte veta vad som hänt. Minnesbilder som snurrar i skallen, och man känner att allt blev som man absolut inte ville. Barnens som vill oss väl, och vi bara blir fulla, och verkar strunta i deras ansträngningar och kärlek. Vilken tur, att vi kan vända blad. Vilken tur att relationer kan läkas. Och vad starkt av alla, som vill förändra livet till något bättre, och gör det!💫🌟🌟🌟💫. Så bra jobbat Andra Halvlek. Grattis i efterskott.🍃💕🍃

Profile picture for user Andrahalvlek

Tack @miss lyckad ❤️ Jag är så innerligt tacksam att min äldsta dotter inte förstod hela vidden av den fyllan på min 50-årsdag. Det räckte att jag förstod det 😔 Men visst är det märkligt att man gå, stå, prata och fungera nästan normalt på fyllan och inte minnas NÅGONTING 😱 De sista timmarna på kalaset är helt raderade ur skallen.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Ja jag har liknande erfarenheter- minns noll från vissa timmar sena kvällar. Men andra har knappt upplevt mig särskilt berusad. Så obehagligt när man begrundar vad det handlar om i tillvänjning.
Nu är vi här! Eventuell glömska kan skyllas på stress och ålder eller ibland rent ointresse. Kram 🥰

Profile picture for user Andrahalvlek

På fredag ska jag göra något helt nytt. Jag ska gå på teater självsam 😍 Bio har jag gått på självsam tidigare, men aldrig teater. När föreställningen kom upp i mitt flöde kände jag SÅ starkt att jag ville se den. Och jag orkade inte jaga runt för att få med mig någon kompis. Mina kompisar är helt galet uppbokade, en del får man bestämma med ett halvår i förväg 😔

Efter pandemin har jag bokat upp mig på lite. Fucking Queen Gardell den 6/11, och då går jag men en kompis, och konsert med Peter & Bruno den 29/1, och då ska jag gå med två andra kompisar. Sen dök den här föreställningen upp i mitt flöde raskt därpå, så då köpte jag biljett till mig själv enbart.

Sen dök det upp en föreställning med Marianne Mörk, där hon gestaltar ”Britt-Marie var här” den 10/11, så då köpte jag biljetter dit också. Självsam. Jag tänker att upplevelsen delar man ju med alla i salongen. Om jag bara ska se sådant som jag lyckas locka med en kompis på så blir jag ju begränsad. Jag har verkligen saknat scenkonst 😍

Att man nu kan smittas av corona trots att man är dubbelvaccinerad (som @Se klart ❤️ ) gjorde mig dock lite tveksam. Jag trodde jag var safe nu 😢 Men jag ska gå på det som jag har bokat, men sen ligger jag lite lågt ett tag. I december är det ju så mycket jultjafs ändå så den månaden kan jag ligga lågt. Plus att jag har insett att fredagar inte är bra dagar att boka upp sig på någonting egentligen i och med mitt nya jobb. Jag vet ju aldrig riktigt när jag slutar då, eftersom vi har extra mycket att göra just på fredagar då vi gör två tidningar.

Men nu är det gjort - och nu ser jag verkligen fram emot att se föreställningen ”Starkskör” av och med en lokal förmåga som heter Emma Berg. Hon gjorde två-tre föreställningar precis innan pandemin, som jag missade, och nu när jag fick en ny chans så högg jag den direkt. Har hört SÅ mycket gott om föreställningen. Jag gillar underhållning som väcker känslor och tankar inom mig, som inte bara är roliga i stunden.

Från början skrev hon en bok, som sen blev en föreställning: ”Syftet har varit att öppna upp, visa sårbarhet och allt det som är djupt mänskligt. Att få känna igen sig och hitta samhörighet och styrka. ​En arena där det som händer, händer just då, just där. När vi skalar av. Vågar vara i det vi är. En fristad från masker och rustning.”

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

@Se klart Jo, så är det 🤣 ”Har jag sagt det?” Rätt vanlig kommentar från min sida tyvärr. För att inte tala om allt jag glömmer att jag sagt. Min äldsta dotter suckar och säger ”Det där har du redan berättat” alldeles för ofta. Åldrandet är obarmhärtigt, men vi är nyktra 😍

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

PS. Min mamma tar dock priset. En kväll ringde hon lite random och ville kolla läget, vad som hade hänt sen vi hördes sist typ. ”Men du ringde ju igår och frågade samma sak!” Ridå. Hon vägrade gå med på att hon faktiskt hade ringt kvällen innan. Ska jag bli sådan? Vojne, vojne.