Vill inte - kan inte

viktoria

Okej - ärlighet...jag blev också ledsen när jag läste det. Har desstom läst ett skrämmande likt inlägg från dig tidigare...erfarenheten efter den gången borde ju vara att det inte är en bra plan.

reaktioner. Jag har ju verkligen tänkt som ni säger, en mkt bättre start på min nykterhet är i morgon och en alkoholfri fest för min del. Tänkt att utmana mina rädslor på allvar, som min hypnotisör säger. Det vore något. Faan, vad läckert det vore. Slut. Nu. Punkt.
Ingen bra plan jag presenterade tidigare, Viktoria, jag vet. Du blir ledsen, ja då inser jag på allvar att det finns vänner här som vill mig väl.
Mitt livs utmaning, 50-talet personer som betraktar mig som en kille som inte spottar i glaset. Bunkrat upp med 90 liter vin, 140 starköl, whiskey, gin, vodka och lite annat. Ta för er, inte för mig. Vad tror ni, kan jag klara det?
Till och från hela sommaren har jag vacklat mellan att tro det och inte.
Tack för era kommentarer.
För mig, för min fru, för mina barn. Nu kör vi!

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total
att den släcker min indignation
över det som är fel, vrångt och orätt.
Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder
och vreden slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta
om möjligheten att nå en förändring
bara för att det som är fel är lag och normalt,
att det som är vrångt och orätt har historia.

Och låt mig aldrig tvivla på förståndet
bara för att jag är i minoritet.
Varje ny tanke startar alltid
hos en ensam.

Lelas

Åh, Fenix!

Visst tusan klarar du det! Och vilken triumf! Du fixar det!

Jag tänker så här: det är först när man säger att det FÖRRA glaset (eller ciggen, eller kakan...) var den sista som man lyckas, inte när man säger att NÄSTA skall bli den sista... eller hur?

Jag blir extra glad av orden "för mig, för min fru, för mina barn" - det värmer i ett anhörighjärta!

Kram och massvis av pepp!
/H.

Mie

Jag tror att den bästa tiden är NU... är du redo så gör det NU... varför vänta?
Såg att du kollade upp Berras noll-bira... köp ett gäng sådana till din fest plus loka & annat gott som är alkoholfritt.
Antagligen är det inte bara du som vill vara nykter...

KRAM <3

"För mig, för min fru, för mina barn. Nu kör vi!" Modigare, vackrare, finare kan det inte sägas.
Och responsen här.... ärlighet och rakehet och omsorg om varandra.... det är mänskokärlek.
Tack för att jag får vara en av dem som som får följa din resa, mt

Jag har läst igenom din tråd inatt, det hela är mycket gripande, och jag vill bara be dig ta hand om dig!

Du frågar om du ska sluta idag, eller på söndag. Då tänker jag på det du skrev i Mars 2010:

"Jag lutade mig tillbaka och tänkte som så att hur har jag försökt lösa mitt problem? Jo, genom att att besluta mig för att sluta i morgon, i kväll ska jag dricka för sista gången och sedan får det vara slut. Har jag haft framgång? Nej! Det tänket har ju blivit problemet!!!"

viktoria

Massor med kärlek och styrka önskar jag dig , Fenix. Kram och tack för att jag får utrymme att skriva rakt ur hjärtat. Jag är ju rädd om dig för tusan, du har varit här lika länge som jag, vi är ju homies; )

vana

saker.
Har läst igenom tråd bakåt.När jag kom till Fenix inlägg om en sista fest så högg det till i mej åxå.
Vad är det du lurar dej själv med tänkte jag då.
Man kan väl inte först berätta för familjen att man har alkoholproblem o öppna sej totalt o sen ha en sista brakfest.
Eller kan man?
För mej går det inte ihop Fenix.
Äta upp kakan o ha den kvar eller vad det heter.
Låt gamla Fenix bli till aska o återuppstå på din 60årsdag som ny Fenix.Nykter ny.Nynykter.
Alla andra kan väl dricka du behöver inte.
Det är första dagen på ditt liv.
Jag är 62 Fenix jag slutade när jag var 60.
Lycka till med din stora feta fest!!!!

vana

blir nästan lite arg på dej åxå nu.
tamejfan skärp till dej!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kvinna-mamma46

men fenix fenix fenix.... jag vet att det inte hjälper att skälla på dig, har ju gjort det förr! Men var för tusan rädd om dig. Jag vet hur jag drack de gånger jag tänkte att det var sista gången...

Visst du ska sluta för din egen skull, men ärligt? Visst tänker du bara på dig själv när du planerar denna fest. Att du ska få dricka o ha kul en sista gång. Din familj då? Döttrarna som nu vet och som kommer att vara med på festen.. hur tror du de känner det?

Nej, var stolt och nykter på din 60-årsdag! Då kommer ni alla att må bra på söndagen.

Kram från den här obekväma hönsmamman. :)

alla för era fina och engagerade kommentarer!
Jag lovar er att varje ord tränger in och gör sitt för att hjälpa mig till det riktiga beslutet. Bara att ha denna ständigt pågående diskussion i mitt inre tar stora delar av min vakna tid, och det finns ju ett sätt att få slut på den:-)
Nåväl, jag lovar att inge ge upp. Hur det blir med festen har jag ännu inte beslutat. Ena minuten är jag helt klar över hur det ska bli, i nästa minut har jag tänkt precis tvärtom. Längtar faktiskt till festen är över.
Sick.
/Fenix

När festen är över...

Det är en bra tanke som jag brukar använda mig av. Hur vill jag känna när festen är över?

Jag vet att jag aldrig sett tillbaks på en fest med alkohol med stolthet och längtat tillbaks, annat än att få saker ogjorda.

En nykter fest har jag aldrig i efterhand ångrat, och kan idag leva mig tillbaks till de nyktra festerna och tillställningarna, verkligen återuppleva dom med glädje.

Vad händer om du provar en sådan tanke om din 60-årsfest?

och tack för en bra tanke. Jo, men mitt problem när det gäller fester, är att där fungerar jag faktiskt normalt. Gör aldrig bort mig, utan har tvärtom en ganska bra koll på vad jag dricker och ångrar sällan något. Mitt bekymmer är det helt destruktiva ensamdrickandet. och det tar vid efter festen. Sedan tar det vid dagen eller natten efter och sedan rullar det på igen. Så jag måste förstås sluta använda alkohol helt, det är jag medveten om. Det är som rökningen som jag slutade med för åtta år sedan, jag kan inte vara en feströkare som en del klarar. Skulle jag röka skulle jag omedelbart vara fast i ett dagligt rökande igen.
Man jag gillar verkligen din tanke som du framförde tidigare, att man skulle ångra att man inte drack på en fest. Skulle inte tro det:-)

Lelas

Vad fascinerande det är att få följa dina tankar kring det här, Fenix! Tack för att du delar med dig!

Jag tänker på samma sätt som Pia (Kvinna-mamma46) ovan - hur ser din familj på det hela? Jag menar... det är ju en sak hur du själv kommer att uppfatta festen och drickandet, men hur tror du att de reagerar om du dricker? Jag måste betona här att jag absolut inte är ute efter att lägga någon skuldbörda på dina axlar med att fråga så här, utan jag frågar för att jag undrar - och jag hoppas att du förstår skillnaden.

Alltså... Du har haft fantastiska samtal med dina barn under den senaste tiden. Du har, som jag har uppfattat det, pratat med dem om dina problem och att du tänker sluta dricka men också om hur de mår och hur de upplever situationen. Det är storartat, Fenix!

Finns det en risk att din familj då upplever festen som obehaglig om de ser dig dricka, trots att du har haft de där fina samtalen med dem? Som anhörig skulle jag själv inte kunna slappna av och njuta av en fest där "min" alkoholist drack - även om h*n intygade att h*n hade kontroll och att det var sista gången. Jag menar... den typen av löften betyder väldigt lite i våra anhörig-/medberoendeöron, för vi har hört det såååå många gånger.

Däremot - det som verkligen betyder någonting är handling. Jag gissar därför att din familj skulle förstå att du menar allvar med att sluta om du väljer att vara helt nykter under festen, men att de skulle tro att dina ord om att sluta bara var tomma ord om du dricker. Och, jag är också rädd för att det inte hjälper om du säger att du menar allvar och att det är sista gången och allt det där (även om du alltså är bergsäker på att du menar det själv).

Hänger du med på hur jag tänker? Vad tror du själv - hur skulle din familj reagera om du drack på festen jämfört med om du håller dig nykter?

Kämpa på, vännen, och fortsätt skriva här! :-) Du är viktig för mig och för många andra.
/H.

för dina reflektioner. Jag förstår hur du menar. Men jag har inte lovat någon i min familj att jag ska vara nykter på den här festen, och jag tror inte någon förväntar sig det heller. Däremot vet nu alla att jag har problem med alkoholen och att jag arbetar för att göra något åt det. Just den här festen är jag inte rädd för, i den bemärkelsen att de skulle bli ledsna eller oroade. Som jag nämnt tidigare ballar jag inte ur eller bli otrevligt på fester. Däremot känner jag att dagen efter festen, och resten av mitt liv, blir väldigt svårt att leva med alkohol. Där finns nu en förväntan även från familjen att jag gör något åt de problem jag berättat om. Och det är min absoluta föresats att bli av med problemet från och med söndag, som ju faktiskt är rätt datum för min födelsedag. Vilken present!
/Fenix

Kära Fenix,

Jag vet inte vad jag ska skriva, eller agera, men återigen får jag en stor klump av oro i magen när jag läser din text.

Snälla sköt om dig bara. Jag tror inte "argument" om att du provat denna strategi förut, eller att dina barn givetvis kommer känna oro över att se sin far med alkoholproblem dricka, riktigt fungerar att prata om nu.

Snälla snälla ta hand om dig väl.