av Backen123

Azalea
sön, 2022-08-21 - 19:21

Hej allihopa fina💗
Ja, tänk om vi hade haft möjlighet att få ses på en mysig plats i landet. Det vore helt underbart och spännande att få ett ansikte till er som har funnits vid min sida under min kamp. Får lov att säga att den värme, stöd och förståelse som jag fann här inne har hjälpt mig så mycket. Att inte vara ensam vilket är en av de största känslorna man lever med i ett förhållande där alkoholen ockuperar och trängt sig på.
Jag hakar så gärna på en tripp till ett spa 🙏
Kram till er allihop🧡 Azalea

Snödroppen
sön, 2022-08-21 - 22:28

@Backen123 förlåt mig för att jag yrade i din tråd om mig själv, trött efter nattarbete.
Jag håller med er bägge om det stöd som fanns hos er alla under tiden det var som värst.
Nu är jag under nytt alias och ett nytt liv, trodde inte det var möjligt.
Massa ❤️ till er och den fina gemenskap som finns här på AH.

Snödroppen
mån, 2022-08-22 - 21:35

@Backen123 tack detsamma!
Gick in och läste ditt första inlägg om hur du upplevde att du skulle anpassa dig då han gick på behandling. Det är ju sjukt vad som förväntades av anhöriga att tåla.
Det är fint att se dina framsteg med, känner en stark igenkänning och också hopp.
Det kan bli bra livet även om det inte blir som man förväntar sig ibland.
Kram ❤️

MalmMia
ons, 2022-09-07 - 12:39

Hej @Backen123,
Så skönt att höra att du har fått lite mer ro. Många tankar kring det som varit är ju inte så konstigt. Kanske är det så att man ibland behöver vara med om något riktigt omskakande för att uppskatta det lilla och det man har.

Själv bor jag i precis ett sån't hus jag ville ha och dottern mår bra. Vi har idag en riktigt fin relation - hon vet att hon kan lita på mitt ord. Jag tror att det har varit en bidragande faktor, jag har fått visa vad jag går för och hon kan ha förtroende för mig. Hon har ju naturligtvis också blivit äldre och är nu en ung kvinna på 18 år. Nu är det hennes tur att få prata med någon professionell, vi har bokat tid till en terapeut som kan det här med beroende. Så hoppas jag att hon mår ännu bättre och kan hantera livet och sitt eget känsloliv bättre. Hon har medberoendetendenser som jag hoppas hon kan få hjälp med.

EX-maken har fått en sväng till med terapibehandling och gått på AA-möten. Inget just nu, så han tror igen att han kan hantera alkoholen. Så befriande att kunna stå utanför och verkligen känna att jag inte har med det att göra, jag behöver inte gå in utan släpper det. Dottern har svårt och känner dåligt samvete därför ska hon nu också prata med någon.

JAG ÄR FRI! och jag älskar det och går nu vidare med att ta hand om mig själv.
/Kram från en medsyster

Backen123
tors, 2022-09-08 - 08:35

Malm mia, jag förstår din känsla av äntligen fri och blir så glad för din skull!
Men som du skriver det är ju inte bara vi som far illa, våra barn är ju också mitt upp i det med och då ska dom hantera sina känslor gentemot en förälder/styvförälder. Klokt att hon ska få prata med nån professionell. I början när jag skulle försöka prata med min äldste som då var 13 så kände jag att det här hanterar jag inte så jag släppte det efter att jag erbjöd honom komma med frågor så skulle jag försöka svara. Svårt med olika åldrar. Nu levde mina så kort tid med mitt ex men dom tyckte väldigt mycket om honom och såg inget och poff var han borta, så det kommer kanske en tid sen med funderingar. Önskar att er dotter hittar ett vilsamt sätt att förhålla sig till sin pappa ❤️
Jag var i kontakt med Ah ang att ses och dom planerar en sammankomst i sthlm, tänk vad kul att ses 🌞

Självomhändertagande
tors, 2022-09-15 - 06:59

@Backen123
Igår mötte jag en kvinna i bastun som jag pratat med förr. Jag berättade om mitt ex, hur jag fastnade i ett medberoende och hur jag räddade mig själv genom att utbilda mig inom mindfulness. Att det var först då jag insåg hur dåligt jag tog hand om mig själv. Att jag gav honom precis allt. Och mig inget. Det är 5 år sedan. Jag minns att efter 6 månaders egen praktik så började jag förändra mig till den jag ville vara. Och jag observerade hur jag levde. Hur han levde.
Jag minns den dagen då jag morgonpigg steg upp tidigt och skulle träffa mina kurskamrater för att guida en grupp i någon meditation. Mitt ex satt i köket, full, som vanligt. När jag skulle gå till detta viktiga möte, där jag investerade i mig själv. Jag hade inte tänkt att arbeta med mindfulness, jag behövde bara hitta ett sätt att ta mig ur min situation. Och den enda jag bad om hjälp, att hans son skulle flytta ut, var hans far. Men han trodde inte på mig. Och han fortsatte att ge sin son pengar så att han kunde uppehålla drickandet, utan min vetskap.
Snart har det gått 1 år då jag slutade svara hans försök att kontakta mig. Jag tror inte att han inser vilka "uppoffringar" jag gjorde. Även om jag är helt ansvarig för dem. Det tar tid att komma tillbaka, till en slags normalitet. Nu är jag tillbaka till den människa jag var innan jag visste vad medberoende är och betyder. Pånyttfödd var det en kvinna som sa till mig när jag berättade om min medicinfrihet för några år sedan. Jag förstod inte riktigt då. För mig var det självklart att leva ett sunt liv utan medicin. Men idag kan jag säga, jag är pånyttfödd. Jag har lärt mig precis hur jag fungerar. Om jag var en bil så är jag också min verkstad. Jag förebygger ohälsa och lever långsamt. För att jag vet, att leva snabbt leder bara till stress och stress leder bara till sjukdomar. Och vissa mediciner kan leda till nya sjukdomar som man inte känner till. Jag har skrivit min bok, som stannar i min skrivbordslåda i minst ett år och får mogna. Jag behövde skriva av mig. Men jag tror inte att jag vill berätta öppet. Det skulle bara visa vilket elände det är, även i de familjer där det inte "borde" vara det. Och jag vill inte svartmåla de läkare i hans familj som har fina barn, men som var lika medberoende som jag. Och alla svarade mig med tystnad. Jag undrar hur de bemöter sina patienter. Kanske med piller. Och piller. Och piller. Och omänsklighet.
Jag har firat 1 år med min nya friska pojkvän.
Och igår hade jag ett underbart samtal med en annan kvinna i bastun. Jag berättade om mitt ex. Och hon berättade om ett ex, som nästan vägrade flytta ut. Same story. Levde på henne. Och manipulerade.
Hennes story berörde mig så. Idag är hon pensionär. Hon var i min ålder när hon träffade honom. Och jag tänker, att jag är i en ålder där jag ännu kan skaffa barn. Men jag vill bara landa ett tag till.
Jag är pånyttfödd och jag älskar mitt liv som det är just nu. Jag är fri. Fri. Fri. Fri. 🙏
Fri att leva mitt liv. Som jag vill.
Jag hoppas att vi ses en dag och delar glädje och tacksamhet med varandra.
Efter samtalet med kvinnan i bastun igår, så förstår jag hur viktigt det är att få dela stories med varandra. Om man vill.
Det är förlösande. Särskilt när man är fri.
Var varsam med dig och andra idag. Och alltid. ❤️

Backen123
tors, 2022-09-15 - 08:24

Ja det vore så roligt att ses, lite pirrigt också, tänk om vi blir knäpptysta 😅
@Självomhändertagande jag tror som du, att skriva här, att berätta sanningen för nära, att våga säga det på jobbet som är som att blotta strupen. Att blotta strupen är att ha med sig att man blir bedömd, klart som den att folk som inte är nära tänker att är det verkligen sant. Som en tant på byn sa "men han som är så trevlig". Första året så avvägde ja med, berättade jag för mycket och tänkte att jag kanske får det tillbaka, men då får det vara så. Jag tycker skammen har bleknat, längtan och kärleken efter honom har fått verka ut, bit för bit.
Och jag tänkte ofta varför inga av hans anhöriga brydde sig, han berättade om sin behandling för sina närmaste, men ingen stöttning alls utan bara locket på. Jag fick stöd av att ta kontakt med hans exfru, och hon fick stöd av mig. Det var häftigt och läkande. Idag är en bra dag ❤️

Självomhändertagande
sön, 2022-09-18 - 15:04

@Backen123
Jag tror att många känslor kan uppträda inför mötet, men att själva ögonblicket kan bli så roligt. Men vi har nog alla olika förväntningar och upplevelser, av att möta nya människor. Och många av oss har varit utlämnande här. Det är man inte med vem som helst.
Vad fint att du hade stöd av hans exfru och vice versa.
Jag har fint stöd av min nya pojkvän. Igår berättade jag hur jag slängde alla parfymer jag köpt tidigare, under åren med mitt ex, då jag fick kritik för att de inte passade på mig. Då förstod jag hur han tryckte ner mig. För att han skulle manipulera mig. Jag är så tacksam för en frisk relation idag.
Det känns som jag har fått ett helt nytt liv ❤️

minresamotlugnet
mån, 2022-09-19 - 21:10

Värdefulla kommentarer att läsa o begrunda. Klurigt det här med att man tappar bort sig själv o fokuserar mycket på den beroende. Jag vet knappt vad jag vill längre… om jag nånsin visste förståss. Tid o distans är väl det jag behöver ❤️ Tack

Sisyfos
tors, 2022-09-22 - 07:59

Tack Backen123 för ditt inlägg i Förlorares tråd. Det värmde. Och jag har läst din tråd, förargats över att de i behandlingen la ansvar på dig som anhörig. Förhoppningsvis var det ett missförstånd. Jag förstår att det är otroligt svårt att lämna, men när insikt och vilja inte finns, så kan ni heller inget göra. Alkoholen påverkar hjärnan på ett bedrövlig sätt och den personlighetsförändringen är hemsk. Den går inte att leva med. Jag tror att många skulle behöva någon annan typ av medicin eller annat för att må bra, men är viljan större att dricka då är det kört. Då fortsätter medicineringen med alkohol med ännu större personlighetsförändringar som följd. Så var stolt Backen123 för att du hittade vägen ut ur det.