@vår2022 Där nämner du något viktigt. Vad är viktigt för mig och vad är viktigt för min man. Och att försöka mötas där på en lämplig nivå. Och jag märker att det är en del saker jag ignorerat när jag drack som nu poppar upp. Som till exempel att vad ska jag göra av all tid?! Förr drack jag ju bort mycket tid. Verkligt slöseri. Samtidigt har jag heller ingen ork eller lust att ta mig an något. Bläh.

Nu har jag alltså varit nykter i 5 veckor. Känner ingen euforisk glädje även om jag naturligtvis är nöjd över det. Humöret pendlar en del ännu och nu känner jag att jag har en dipp. Gråtrist. Evighetslånga kvällar. Och ingen ork eller lust att ta mig för någonting.

För att få bukt med det har jag försökt införa lite nya kvällsrutiner då det är kvällarna som är jobbigast. Går så där, men jag har ändå nog lyckats i små myrsteg. Samtidigt kan jag, motsägelsefullt nog, känna att jag har återerövrat kvällarna. Nu kan jag ligga och läsa till tolvtiden på natten och sedan somna och sova mestadels gott hela natten.

När jag ännu drack var kvällen slut vid tiotiden och ibland ännu tidigare då jag blev så trött av all alkohol. Inte tal om att jag skulle ha kunnat ligga och läsa heller, såg jag inte dubbelt så mindes jag heller inte nästa dag ordentligt vad jag hade läst och måste läsa om det. Så ovärdigt.

Disken blir numera också diskad kvällstid i stället för att stå där och vänta tills nästa morgon. Också ett av mina myrsteg men det har stor betydelse att få vakna till ett städat kök :D

Och bäst av allt: jag behöver inte längre vara orolig för vad jag har skrivit på fyllan på sociala medier eller till folk. Inte heller att jag skulle ha ringt fyllesamtal till någon och inte riktigt minnas allt jag snarvlat om. Det är en sådan lättnad att slippa den energitjuven.

@Cloette Grattis till 5 veckor🥳

Det kan kännas gråtrist men det går över. För mig gick det upp och ner. Vissa dagar var jag verkligen glad och andra var totalt gråa men det blir bättre.

Så skönt att kunna ligga och läsa på kvällarna och vakna till ett städat kök.

Kram❤️

@Cloette @Cloette Det kan jag verkligen känna igen, att det blir så mycket tid över som man tidigare drack bort. Det handlar just om att hitta nya rutiner, som du nämner. Jag tittar mycket mer på serier eller dokumentärer nu, läser då jag inte längre ser dubbelt😂. Jag är borta och tränar två kvällar i veckan. När jag jobbar hemma är det skönt med träning på fm liksom på helgerna, det ger en bra start och skön känsla i kroppen. Man får mer städat som du säger med disken. Jag har också lite pyssel och projekt på gång, i början virkade jag, målar om i rum och gör om lite här och där i hemmet. Det tar lite tid, men med tiden som nykter så fylls tiden upp allt mer. Humöret går lite upp och ned men blir också allt stabilare över tid. Man får också tid till att fundera på olika ”skav” och hur man egentligen mår och hur man önskar ha det.

Skönt att slippa energitjuven, det är värt så mycket! Ha det gott och grattis till 5 veckor!🥳. Det är stort!❤️

Grattis @cloette
Jag tror verkligen på dig och att du kommer att fixa detta. Man är inte lyckad nykter för att man alltid är nöjd med det nyktra livet. Det är som livet i stort- och det är nog bra att känna allt möjligt under tiden.
Men att ligga och läsa på kvällen, ha ordning omkring sig- mycket skönt och liksom civiliserat. 😍 Vi återtar vanor som också är ”friskt”. Det är inte sunt att lägga sig i stök och vakna i stök inombords och ute. Jag tror också att det blir en sorts omstart i livet- vad gillar jag? Vad trivs jag med?
Jag tog sovmorgon idag- sov till 10. Händer cirka varannan månad. Vaknade med delad stress (måste plocka tusen kilo vinbär idag) som övergick till lugn och glädje över att jag inte behöver stressa. Vuxna barn i soffan och fotboll. Kaffe och snus.
Kvällarna är inte längre långa- utan som vanligt för korta 😊
Fem veckor är kort och långt. Men det är stora kliv över tvivel och frågor. Keep up! Kram 🤗

@Cloette Men det låter ju jättebra!!!
Låter som du lever ett mkt bättre liv, trots dipp…
Nu ska jag ut på en liten snabb promenad efter den superspännande fotbollsmatchen.
Hänger du med?😀👯

@Himmelellerhelvette Så är det verkligen, det går upp och ner med humöret. Idag är det upp, det känns viktigt att jag skriver det här nu så jag kan läsa det senare också. Det är annars så lätt att tro att allt bara är grådaskigt men det är ju inte så.

@vår2022 Jag ska också börja titta på serier och dokumentärer, bra tips! Till hösten har jag planerat att börja på med vinterodling inomhus. Odla inomhus sådant som man annars odlar ute på sommaren alltså. Får se hur det lyckas. Jag började på lite i våras men allt flyttade ju ut till växthuset sedan. Så vi får se igen i höst.

@Amanda L ja, jag lever verkligen ett mycket bättre liv nu trots dipp. Jag kollade in min dagbok idag, det är stor skillnad på vad jag skrivit medan jag ännu drack och hur det har sett ut sedan jag blivit nykter... Ibland kan man behövas påminnas om att det faktiskt går mot det bättre :)

@Se klart Fint skrivet det där om att vi återtar våra vanor som är friska. Jag har funderat en hel del kring det där. Och stångat huvudet i väggen. Jag vet ju inte längre vad jag tycker om att göra och hur man får kvällarna att gå utan att dricka bort tiden ;)
Så jag har gått så långt tillbaka som till barndomen. Vad tyckte jag var roligt då att göra? Sakta har det börjat komma tillbaka till mig vad jag som barn tyckte var roligt. Och man kan ju göra samma sak nu också, och om inte exakt samma så med en twist. Jag funderar förresten på att köpa någotslags piano och börja spela igen :)

@cloette
Min första vinter som nykter började jag odla- som i att förså frön/plantor. Det var det jag kunde komma på att göra på kvällarna när rastlösheten drog i mig.
Det blev inte så lyckat det året men det tände gnistan att börja intressera mig på allvar för min trädgård. Jag har lärt mig massor, det är verkligen ett nytt och roligt intresse.
Sen har jag bytt jobb ett par gånger (under pandemin), flyttat, renoverat, tagit körkort samt fått några barnbarn som jag är mycket med. Man måste inte göra nånting nytt för att man blir nykter- men när tråkkänslan (som många upplever i början) lägger sig- och man accepterar läget (nykter), så växer andra spröt som intresserar sig för nya saker. Eller låter gamla intressen eller relationer eller sysslor blomma upp. Alla de som jag följts åt med från första början (ungefär 3,5 år) har antingen förverkligat små eller stora drömmar, eller kommit tillbaka till intressen och glädje-grejer från tidigare i livet. Så ha massor av förtröstan att livet vecklar ut sig lite i taget, och när man är redo. Det nyktra arbetet behöver också sin tid. Att läsa och skriva här. Att lyssna på poddar eller böcker. Lära sig mer om hur hjärnan funkar (eller inte funkar ihop med alkohol).
Det kommer att bli bra! 🌱

@Se klart Du har ju gjort verkligt mycket sedan du blev nykter! Och som du skriver så har andra också som varit länge nyktra på många vis tagit hand om sitt liv och börjat göra och uppleva saker i stället för att dricka bort tiden. Jo livet vecklar ut sig, det där tror jag på, det är spännande tider jag lever i nu :D Och jag tycker inte längre att kvällarna är så tråkiga, jag har börjat titta på serier. Kanske inte världens bästa tidsfördriv men klart mycket bättre än att dricka. Och pianoköpet funderar jag starkt på :)

6 veckor nykter imorgon. Känns som att allting tuffar på och att jag lagt den svåraste tiden bakom mig. Men. Nu kommer vi till medberoendet.

Länge velade jag på om vilket jag skulle ta tag i först. Mitt beroende eller mitt medberoende. Jag kände att jag led mera i mitt medberoende, men instinktivt kände jag att jag måste ju börja från mig själv, alltså med mitt eget alkoholberoende. Jag måste bli klar i huvudet för att veta vad som är vad, vad hör till alkoholberoendet och vad hör till medberoendet.

Jag tror jag gjorde rätt i att börja med mitt alkoholberoende, för i takt med att nyktra veckor har passerat känner jag mig också mera stabil i mitt medberoende. Lite åtminstone.

Jag är medberoende till min snart 90 åriga mamma som behöver hjälp med ett och annat. Hennes minne sviker och hon är labil i humöret. Jag hjälper henne med mycket löpande saker och hon är tacksam. Ändå känns det som att ju mera jag hjälper henne, desto sämre mår jag själv. Och ju mera jag tar avstånd, desto bättre mår jag själv. Dålig ekvation då hon behöver hjälp, och hon är inte i sådant skick att hon är berättigad till hemhjälp. Vi är flera syskon som hjälps åt så det funkar.

Jag är också medberoende till min man och hans öldrickande. Jag stör mig på det på ett lite oidentifierbart sätt. Det stör mig att han dricker och det störde mig också när jag själv drack. Kan inte riktigt identifiera varför, då jag egentligen inte tycker att det är världens största sak. Och det stör mig att jag stör mig på det.

Så nu har jag också gått med i Anhörigstödet för att bringa lite klarhet i mitt medberoende. Som hur man sätter egna gränser och så. Utan att man mår dåligt efteråt.
Jag startar ännu ingen ny tråd om det då fokus ännu ligger på min egen nykterhet. Jag tänker att jag får jobba på parallellt med båda sakerna då det ändå verkar som att de är ganska inflätade i varandra.

Idag suger det ordentligt. Har nästan lust att bryta min 45 dagar långa nykterhet men jag kommer inte att göra det. Jag har lovat Alkoholprogrammet att jag ska vara nykter i 3 månader och då kommer jag också att vara det. Så för att lätta på trycket skriver jag här i stället för att ta mig ett glas.

Jobbet och min gamla mamma, det är mycket nu och det här är exakt saker som jag tidigare brukade dricka på. För att lugna ner mig och för att få glida bort en stund, några timmar alltså. Men det är så förrädiskt, det back lashar ju alltid tillbaka på en när promillena ska gå ur kroppen. Så jag skiter i att dricka i kväll.

Jag tänker att jag i stället behöver strategier för att hantera mammas allt vad det nu är. Skilja på vad som är hennes dåliga mående, ensamhet och oro på grund av demensen och vad som hör till mitt eget liv. Att jag inte behöver ta in allt och ta på mig så mycket bara för att hon vill. För till sist och syvende kan jag ju inte hjälpa. Jag behöver öva på acceptans av läget. Och egentligen har hon heller ingen större nöd, och nu känns det genast bättre då jag klädde det i ord. Hon klarar sig och jag är nykter. Ingen större nöd alltså.

@Cloette En del verkar födda med stora antenner och känner av allt som rör sig. Allt från att någon verkar ensam i ett sällskap till verkligt stora problem.
En fin egenskap, men kan också bli tung. Bara för att man är inkännande kan man ju inte alltid lösa alla problem eller bära på dem.
Jag vet att det är lätt att säga, men svårt att göra. Men kan vara bra att tänka på ändå.? ❤️

@Geggan Det går bra, relativt bra i alla fall. Jag har inte druckit! Min moster dog hastigt och nu faller det på min syster och mig att ordna med begravningen och allt praktiskt då moster inte hade några egna barn. Det är mycket som ska ordnas och speciellt då det kom hastigt på. I fredags var jag bara sååå nära att gå till systemet. Det bara sköljde över mig. Då tänkte jag att bara för i dag ska jag vara nykter, jag ska banne mig inte börja dricka nu för om jag klarar av det här fram tills kl 24 i natt har jag varit nykter i 8 veckor och det kan jag inte sabba! Så jag sabbade det inte och nästa dag var suget borta. Den 7:e september har jag varit nykter i 2 månader. Heja mig och tack för att du bryr dig <3

@Amanda L Det är viktigt det där att tänka på, att man inte kan lösa andras problem. Inte behöver man bära på dem heller och när den insikten landar hos en lättar det ofantligt. Det handlar lite om acceptans, att acceptera att så här är det nu och jag kan ingenting åt det. Tack för påminnelsen <3