av kalla

Har funderat rätt mycket i dag på varför ingen säger något när man dricker för mycket. Jag har kännt ganska länge som om jag håller på att drukna och att alla står på stranden och tittar.
När vi pratat i dag så är det omtanke om mig som gör att ingen sagt något och jag tror dom, för jag vet att dom verkligen bryr sig.
Vet inte riktigt hur jag skall klara mig utan att dricka när jag vill fly från mig själv eller livet, men jag vet att jag verkligen vill vara nykter.
Fick en dikt i dag av en riktig god vän, tänker dela den med er så här Kent Anderssons

Steget

Jag måste ge mig själv en dag, då min tanke strövar fritt,
en dag då jag tar mitt första steg och vet att det steget är mitt.
Jag vill vakna upp i ett eget rum och resa mig upp, och stå på golvet
en stund och fråga mig själv åt vilket håll jag ska gå.

Ett steg i sänder!
Sedan ett steg till!
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!

Jag måste få fråga mig själv vem jag är
och varför jag gör det jag gör.
Jag kan inte leva med dörren stängd om mitt liv står därutanför.
Och ropar man på mig från alla håll så svarar jag: -Vänta en stund!
Idag vill jag följa min egen röst. Idag är ingens hund!

Ett steg i sänder!
Och sedan ett till!
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!

Lättjefull
tors, 2012-03-01 - 11:54

Intressant det där med beslutet före..........
Tycker det var intressant med 3 7.0 igår, känner idag igen symtomen lat trött sömnig, börjar faktist
bli trött på det här. Våren är här jag vill ut i trädgården inte sitta här o sippa.
Har ju märkt ju fler dagar utan, ju mer lust och energi får jag, för att inte tala om sömnkvaliten.
Igår gjorde jag inte beslut, ville faktist känna om det är så gott, njaaaaaaaaaaaaaa

TRöttheten på p g a min hepatit gör att jag faktiskt lättare har ett val allrahelst nu på våren, när man inte kan gömma sig inne framför datorna och tv-n.

Måste också börja slå bort mammas jobbighet med öl.
Blir ju bara mer irriterad om jag håller på och duttar.
Och längtar hem till ölen,

kalla
fre, 2012-03-02 - 08:57

Har läst omkring i olika trådar i kväll och insett hur jäkla svårt detta är. Har ju alltid fått höra att man skall ta en dag i taget men det gör ju också att man alltid bara är en dag ifrån återfallet. Min räddning är just nu att jag är så rädd för att jag kommer drick ihjäl mig om jag prövar, men vi går ju mot den årstiden då alkoholen flödar och det skrämmer mig.
Sen vad man än skall göra när det gäller jobbbet så skall det ju drickas vin, har aldrig tänkt så mycket på det men det är ju inte konstigt att vi är så många vinalkisar.
I morgon är det AW så många kommer redan till lunch ta ett glas vin, för bilen lämnade ju dom flesta hemma och inga kundbesök är inplanerade. När man hälsar på någon skall det serveras vin och är man på bolaget så handlar man lite extra fall det kommer någon.
Känns som jag kommer sitta helt ensam ute i skogen tillslut, men det blir väl bättre.
Så styrka och kramar till er alla!

kalla
sön, 2012-03-04 - 20:00

Helgen har varit kanon, vår i luften och många långa turer med hunden och mannen. Har pratat mycket med min man denna helgen.
Denna gången är det rätt annorlunda, jag försöker att ta ansvar för min nykterhet genom att inte hänga upp den på någon annan. Är så lätt att åka dit om läget ändras, så denna gången vill jag bara bli nykter för min egen skull.
Svårast för mig är det när det krisar runt mig, vill bara fly och har nog självmedicinerat mig med vin för att klara stressen och då gick det helt överstyr. Nu gäller det att hitta ett annat sätt som inte skapar ett nytt beroende.
Hoppas ni alla har haft en bra helg/ kramar och styrka till er alla

Stigsdotter
tis, 2012-03-06 - 13:33

Visst är det så att alkoholen finns överallt - man lägger märke till det mer nu eller hur? Det gör mig stundtals lite arg att det är drickandet som är normen på något vis (men gud nåde den som faller ur ramen och dricker FÖR MYCKET!).

Min erfarenhet så långt är ändå att när jag på jobbet säger att jag inte dricker just nu så är det inget problem, folk är inte så intresserade av våra val som vi ibland tror, alltså egentligen är det ingen som bryr sig om jag dricker eller väljer att låta bli. Detta kan såklart vara olika för olika sällskap, det inser jag ju. Men med dem jag sagt att jag tycker det blir lite för mycket ibland och att jag därför väljer att inte dricka, har det hänt att de själva sagt att ja det kanske vore bra att se över det där lite...

Också jag har använt vin som krishantering. Jättebra sätt att hantera krisen, eller hur? In i dimman bara så försvinner alla problemen? Nä, vi snubblar över dem mer istället, för vi ser dem ju inte...

kalla
tis, 2012-03-06 - 16:16

Visst snubblar man över sina problem och dom har ju en förmåga att växa också. Har nu varit nykter sedan den 1 januari och det känns helt rätt.
Det är bara att jag börjar att folk blir rätt korkade när dom dricker, men man var väl själv inget ljushuvud med för många glas vin i sig :-)
Så nu tar jag ett steg till och möter våren på ett nytt sätt/ kramar och styrka till er alla

kalla
sön, 2012-03-11 - 12:46

Än så länge går det framåt även om det är med myrsteg vissa dagar. Har nog vaknat upp fem över tolv istället för fem i. Har pratat rätt mycket med mina närmsta om varför ingen har försökt hjälpa mig, jag uppfattas som väldigt stark och den som nästan alla söker hjälp hos.
Känner mig lite som om jag höll på att drukna och alla står på stranden och tittar på, utan att inse att jag behöver hjälp.
Som jag sagt innan är spriten ett sätt att fly livet för mig och slippa alla problem, men nu när man skall ta tag i allt känns det ju enormt.

Så till min undran ni som har varit nyktra länge, höll era relationer och finns det några tips på hur man går vidare.
Har en jäkla depp i dag, men det kanske är bättre i morgon//Kram Kalla

Lisamari
sön, 2012-03-11 - 15:49

Har läst din tråd och åter igen fängslas jag av att det är så mycket likheter i beteende och tankar.
Grattis till din långa nykterhet och tack för du delar med dig.

Jag upplever det som lite jobbigt att vara i en grupp när det blir ren fylla, man blir påmind om vad man själv gjort, hur man var.

Jag tror att en hel del vän relationer tar stryk, när man släpper taget om flaskan.
Lite kaka söker maka, man letar ju upp såna som man kan dölja sin konsumtion hos, som nynykter sitter man med ett gäng vänner vars enda gemensamma intresse var att bli full.

Det fantastiska är att de verkliga vännerna som man svikit, p g a att de inte drack så mycket, de finns kvar, när man vaknat upp ur koman.

Jag brottas verkligen med min relation till maken, men jag tänker vänta tills det gått ett år.
Förändras gör jag, eftersom tankar och händelser måste ses precis som de är. Jag känner att jag blir starkare, tryggare och mer självständig. Jag kan också vara riktigt deppig och sorgsen vissa dagar, men det är helt okey, så länge jag låter de känslorna få finnas.

Dessutom är det ju fantastiskt läkande med långa promenader med hunden
Men jag undrar faktiskt lite som du, hur är det för de med lång nykterhet. När det gått några år, vad händer ?
Sköt om dig och åter igen en kram
Lisamari

Maria42
mån, 2012-03-12 - 00:02

Men vill ge dig en Styrkekram, hoppas du kan känna att vi vill hjälpa dig!

mulletant
mån, 2012-03-12 - 05:29

att när en missbrukare a) slutar dricka och b) ändrar sin hållning till omgivningen för att man inte orkar med den "roll" man själv hjälpt till (så tror jag) att försätta sig i - och som andra tacksamt anammar.... .... Jag tror att en sådan frändring är så djupgående att den utmanar alla relationer. Alla sätts i rörelse (som en mobil)... Alla måste hitta sin nya roll och plats.
En förändring är väl alltid en slags kris. Och en kris innebär alltid både fara och möjlighet.
Visst väljer vi att tro på möjligheten?! Kram / mt

kalla
mån, 2012-03-12 - 16:12

Utan erat stöd hade detta varit omöjligt att göra, så skönt att veta att man inte är ensam. Solen gör ju att det känns lite lättare i dag och som Lisamari skriver så rensar man huvudet i skogen. Har i dag fått undan ett jätte problem som gör att jag känner lite framtidstro för livet. Även om backen är enorm så är jag på väg, har kännt mig så ensam länge då mannen är den tysta typen.
Men det känns som om han villig att prata om hur det skall bli bättre, men ibland tror jag att han tycker det var bättre när jag somnade av vinet.
jag kan iallafall se att jag har problem, men undrar om inte han också låg väldigt illa till. Men vi får se hur det går, för jag vågar inte ha alkohol hemma och han tycker det är ok. Hur han gör när det är fest eller när han reser får han avgöra själv.

Tänkte på det idag att man vet väldigt lite om hur livet skall bli, finns ett indian uttryck som är så här: Döm aldrig någon innan du gått i deras mockasiner!
Så med ett lite större steg och lite ödmmjukare till livet går jag vidare/Kramar till er alla och hoppas ni kan njuta av vårsolen

Maria42
lör, 2012-03-17 - 13:15

Tack för hälsningen i min tråd, det går bra för mig. Har varit mkt på jobbet, har fått en ny tjänst och är jätteglad över det. Nykterheten känns stabil, känner mig glad över livet, pratar mkt med maken om det och det känns bra att han och jag förstått till fullo nu att det går inte att dricka "lite", det är totalstopp som gäller. Blir mkt enklare så, slipper funderingar på att "då, kanske jag kan...". Glad att det går så bra för dig!
Stor kram!!

santorini
tors, 2012-03-22 - 19:17

Hej flickor! Roligt att se att ni hänger med. Jag hamnade tyvärr "i perioden" efter mitt återfall, att det går så himla lätt att ramla tillbaka i nåt man avskyr. Men nu har jag fått nog igen. Det konstiga är att trots att jag är så missnöjd och mår så dåligt av mitt beteende så dövar vinet det så länge det varar. Otroligt. Nån kick har det inte gett, endast en kortvarig flykt och lindring och sedan en ökande ångest och besvikelse. Jag vill inte ha det så. Försöker igen.

Maria42
tors, 2012-03-22 - 19:33

Kul att du är tillbaka, det är bara att ta nya tag, denna gång lyckas du, det är så skönt att vara nykter . Kram på dig!

kalla
fre, 2012-03-23 - 15:46

Har tänkt så mycket ppå dig Santorino och hur det gick för dig. Gott att se att du tar tag i det igen och fortsätter på våran lilla stig. Många kramar och styrka till dig!

kalla
ons, 2012-04-04 - 11:22

I dag är det 13 veckor och 2 dagar sedan jag gick med här och tog ett beslut att förändra mitt liv. Sakta men ganska säkert har det gått framåt och jag har lyckats hålla mig nykter, tror mycket att min rädsla för att åka dit igen har räddat mig. För under julen och nyår kunde jag inte finna någon bra anledning till att leva vidare, vilken fruktansvärd tanke,jag som blir lycklig av havet, skogen och nybakta bullar. Men just då stod det så klart att alla skulle ha det så mycket bättre utan mig, i dag är jag så glad att jag sansade mig och faktiskt erkände för mig själv att jag är alkolist och det är det största problemet. Allt annat ordnar sig även om jag befinner mig i en jättebacke just nu både när det gäller ekonomi och mitt förhållande. Man blir ju inte direkt smartast av att pimpla vin och köra huvudet i sanden.
Men nu går jag mot vårens första stora prövning påsken som skall firas här på landet, med hela huset fullt med folk. Jag vill inte bryta den traditionen men det kommer att behövas en jäkla styrka och vilja, men jag övar i huvudet hur jag skall göra när stressen kommer och vinet drar.
Men nu blir det att putsa kvasten så den är färdig till resan till Blåkulla, så många kramar till er alla där ute

Dompa
tors, 2012-04-05 - 15:24

Jag tror du fixar påsken! Jag tror att du faktiskt klarar djävligt mycket. Kanske dumt att inte bryta traditionen med mkt folk till påsk? Du har ju brytit en annan - djävla mkt starkare - tradition. Så inte ska du behöva åka till Blåkulla om du inte vill. Be andra fara och flyga!!! Men jag vet; Det är inte så lätt. Jag ger dig iaf. ett påskägg...och i det ligger det ännu mera styrka. Kanske trist men välkommet? Kram/R

Maria42
fre, 2012-04-06 - 08:21

Hoppas och tror du kommer klara av det bra. För mig blir det en lugn nykter påsk bara med familjen. Stor Styrkekram !!

kalla
mån, 2012-04-09 - 08:51

Överlevde påsken med massa människor i huset och vi hade jätte trevligt. Visst fanns det stunder när tanken på ett glas vin hade kännts bra men den försvann väldigt fort. I dag töms huset på alkohol igen, för jag litar inte på mig själv ännu. Har nog varit rätt ärlig mot mina vänner denna gången, vill inte smussla med min nykterhet denna gången och det känns helt ok. Inte så att jag blottat mig helt, men vill känna mig stolt över att jag valt bort alkoholen och inte låtsas att jag dricker. Har smusslat med mitt drickande i så många år, att nu känner jag att det är tid att vara mig själv.

Som Maria skriver i sin tråd, sen den 1 januari har livet ändrats sig så mycket och man är en helt annan människa.
Så denna helgen tog jag ett jättekliv in i mitt nya liv med ett steg i taget.
Jag hoppas att ni alla har haft en bra påskhelg//Kramar Kalla

Adde
mån, 2012-04-09 - 09:35

lika härligt varje gång jag får läsa att det går bra ! Känslan av att ha upptäckt livet igen förstärks även i mig när du berättar. Tack !