Jag är tillbaka här igen efter ett längre uppehåll. I somras gick jag under namnet Lilja och nu har jag lagt till-12, för att markera året jag blev nykterist(min förhoppning alltså)
Känner igen en del namn som viktoria, mulletant m fl och det känns gott!

Jag har inte lyckats bli nykter och kämpar med en känsla av meningslöshet.Ligger på cirka 2 gånger i veckan men har vid flera tillfällen tagit bilen efter en dryg flaska vin.
Igår kämpade jag en timme för att INTE gå in på systemet. Grät i bilen och till slut gav jag upp. Åt varken lunch eller middag, bara drack. Tog sen bilen för att köpa mer,fick blackout några timmer, ramlade ur stolen och fick krypa in till sängen.Den ångest jag vaknade med vid 4 var inte nådig..

Jag är förtvivlad över detta!Om jag bara orkar åker jag till AA ikväll.
Det går "bra" ibland att dricka och andra gånger blir det bara tok.Jag skäms så fruktansvärt och mitt psyke har blivit så labilt.

Men som han Berra skrev i somras då jag klarade en hel månad och sen tog återfall: "du är nykter idag?"

Ja, jag är nykter idag...

vet inte om jag är alkoholist eller ej och det är ointressant egentligen. Vad jag VET är att jag har ett alkoholproblem som jag vill bli frisk ifrån. Hjälp mig snälla!
Lilja

Nynykter

En gång för länge sedan var jag och du inte beroende av alkohol. Det fanns en tid när vi såg fram emot att äta en festlig måltid utan att ens tänka på vin eller öl. Biffen smakade bra utan ett kraftigt rödvin, den stekta kycklingen var god utan rosé och korv och pommes frites kunde vara favoritmat utan att sköljas ner av några stora starka.
En gång för länge sedan kunde det bli vår utan att vi översköljdes av ett sug att sitta på uteserveringar och dricka drinkar, öl eller vin. Kanske skapade de där ljusnande vårkvällarna en obestämd längtan i oss som fick oss att ta fram cykeln, hopprepet och stanna ute längre. Eller bara stanna ute och hoppas att Han eler Hon skulle gå förbi.
En gång för länge sedan var julen något vi såg fram emot för att vi längtade efter att tomten skulle komma, inte för att julen gav oss möjlighet att hälla i oss glögg. julöl och snaps. Och semestrarna var en möjlighet att se nya platser eller träffa släktingar, inte att utomlands prova lokala vin- och spritsorter eller hinka öl och vin vid grillen varje kväll.

En gång för länge sedan var vi barn. Våra hjärnor hade inte lärt sig att förknippa allt det trevliga i livet med alkohol. Min poäng är att vi kan lära om. Vi kan bli som barn igen. Jag berättade för en kompis som är psykolog att jag vill sluta dricka och hon berättade att hjärnan förändras när vi förändrar vårt beteende. Den lär om och det som från början är en svår och knagglig väg blir till slut en flerfilig motorväg mot nykterheten. Att tänka så ger mig hopp. Det är väldigt tufft att ändra sitt beteende och många historier här vittnar om vilket helvete det kan vara, men det finns hopp om att det blir lättare

Kram på er!

Lilja-12

DÄR satt den!
PRECIS så är det! Denna längtan efter den tiden då man inte var kidnappad av flaskan!

Den FÅNGE man blivit,där allt vägs i vågskålen hur mycket jag kan dricka och när och hur länge jag ska hålla på den här dagen.

En gång var vi FRIA!
Åh, så fint Nynykter!

Javisst tusan var vi fria!
Den UNDERBARA känslan!

Och vi KAN komma dig igen- och vi SKA komma dit igen! Och därmed Basta!

Tusen tack för ditt stöd!

"En gång..." Ja det där var fint! Det ska jag suga på länge!

Liljakram!

va' goa ni är så här på lördagmorgon :-)) Ha en bra dag !!

Ps Lilja...jag vaknade av mig själv kl 04,30 !Kanske inte med ett leende men väggarna stod still och jag kunde gå utan att må illa! Visst vill jag bli påmind! Tack för att du påminner mig :-) Ds

Skatan

Vad du kämpar!! Du är helt otrolig!! Det var nån som sa; Det är inte frågan OM man ska återfalla, utan NÄR .. Jag tror att det är en del av själva läkningsprocessen. Du har ju kommit så otroligt långt i din kamp mot flaskan! Titta tillbaka; vilka insikter och vilken klokhet du besitter! Fortsätt Lilja, jag tror du tog ett Stort steg, när du ringde alkoholmottagningen;MODIGT! Dit har inte jag kommit än, kan jag säga. Stretar på lite i "gråzonen" tror jag. Vågar inte riktigt sticka upp huvudet och erkänna vem jag är... Känns bräckligt alltihop. Eller också är det bara Feghet det handlar om! Lite kan det kännas som jag liksom går och väntar på KATASTROFEN, som ska golva mej totalt. För att SEN, när det inte,absolut INTE finns något annat alternativ än att vända och kravla sej upp. Låter jävligt konstigt, nu när jag sagt det... Men, är det nån som VET; måste man hamna på Botten, innan man i grunden kan förändra sig!?? Kram Skatan

Skatan

Ååå, vad glad jag blev när jag läst ditt inlägg! Kände verkligen hur sant det är, vad underbart det var att leva i den "andan" som du beskrev! Så då undrar man; Hur i h-vete och varför förvägrar man sej den möjligheten, den verkligheten?? Den FINNS ju i allra högsta grad! Kram Skatan som flyger högt, av dina rader!

bara-jag

Dricker inte varje dag men när jag dricker har det inget slut.Att vakna på morgonen och gårdagen är borta,jag tänker inte ha det så här längre.Nu ska jag ta tag i mitt liv det får bli en dag i taget.Det är skönt att se att man inte är ensam med problemet tillsammans blir vi starka.

Lilja-12

Skatan! Jag blir så stärkt av dina ord så det vet du inte!

Jag ser mig som svag och feg och hopplös och ramlar tillbaka och super skallen och kommer inte ihåg vad jag sagt på fyllan eller vad jag gjort och så tycker du jag är KLOK och MODIG och att jag KÄMPAR!

Bröstet blir fullt av starka varma känslor när jag läser dina ord! TACK!

Är det typiskt oss missbrukare att vi har så svårt att se våra förtjänster?

Eller kan du se din egen ärlighet, hur tydligt du beskriver din rädsla för att gå och söka hjälp?
Bara det att du erkänner det för mig, för oss, ÄR tecken på stor självinsikt! Jag ser det jätteklart med dig men att applicera det på mig själv..mycket svårare...

Jag har halkat fram och tillbaka i åratal men jag har aldrig så KLART druckit mig till berusning tidigare! Det har varit mer salong och smyg även om mängderna varit mycket stora.

Men nu är det berusning rätt av, tokerier med bil och annat trams och black out.

För mig Skatan, känns det nog som KATASTROFEN.
Jag kan inte alls kontrollera mitt drickande och det gör mig livrädd. Nästa gång kan jag dricka,ta bilen och köra ihjäl nån! (NEJ! jag HAR faktiskt inte tagit bilen sen jag fick uppmaningen här att slänga nycklarna åt fanders..så DET har jag lyckats med)

Jag känner nog att jag inte är i gråzonen längre och jag är så vansinnigt trött på detta.

Men jag tänker inte gå ut på jobbet med det eller till vem som helst. En vän vet att jag har problem men inte hur stora. Jag tänker att jag ska säga till andra att jag slutat dricka för jag mår så otroligt dåligt av det.Det får räcka med det..än så länge i alla fall..eller hur?

Alltså; AA och alkoholmottagning. Mer skulle jag absolut inte klara av i nuläget.Men det kanske är nog?

Du skriver här så öppet så du är INTE feg.

Du ger så mycket. Tänk, det du skriver om att jag kommit så långt i kampen mot flaskan..jag bara måste smaka på orden..har jag? Ja, det är mycket möjligt att du har rätt och det fyller mig med sån glädje!!
Det är så ofantligt svårt att formulera styrka i sitt eget huvud, om sig själv!

Det är därför vi behöver varandra så mycket!

Skator! BLand de tuffaste fåglar som finns!Glöm inte det!

TACK för allt fint! Jag lyssnar och försöker ta till mig!

Nyktra söndagskramar från Lilja

Lilja-12

Nykter 1 vecka-EN sån skillnad vakna denna torsdag jämfört med den förra!

Jag ska imorgon åka bort några dagar med jobbet och kommer att försvinna från Forumet eftersom vi ska ut i skogen på teambuilding eller vad det heter..ja, ni fattar!

Jag är nervös för hur jag ska klara mig. Alkohol kommer att serveras och jag MÅSTE ha första repliken klar!Det kommer att trugas"nej men kom igen, ett glas vin dör du inte av osv" och jag måste vara ståndaktig, känna att jag fattat BESLUTET! Bara det FÖRSTA är svårt, sen är det ingen som bryr sig.

Usch, vad denna alkoholkultur egentligen skulle kunna ifrågasättas!Visst kan många njuta ett eller två glas och må utmärkt men hur många trillar inte dit?

SOm jag kort nämnt har jag ju även ett medberoende i botten; dels från min ursprungsfamilj och sen under mitt långa äktenskap. Innan jag blev alkoholist gick jag i rosenterapi för mitt medberoende.

Jag tänker när jag läser alla medberoende som kämpar, hur väl jag känner igen detta att den andre personen (r) får ta upp så oerhört mycket av ens psykiska och fysiska energi!!
Jag använde vin för att stå ut med mitt stora omhändertagande, vin för att bryta mitt loss och nu måste jag jobba med mitt eget missbruk..

Jag tänker: sätt er själva i första rummet!!Men när jag skriver det vet jag ju hur svårt det är.
Ni är värda att lägga krut på ert eget liv.Jag kan se när jag läser och kommer ihåg hur jag upptogs av ANDRA hela tiden som sedan övergick i att själv upptas av flaskan.
Det var ständiga brandkårsutryckningar och kriser hit och dig och man lever granne med kaos.

Idag:AA.
En nödvändighet.
Nervös är jag.

Det finns NOLL risk att jag super skallen med jobbet utan det är att dricker jag lite där kommer jag att fortsätta hemma..

Det medberoende och ansvar för andras väl och ve gör sig gällande: jag vill ju verkligen inte förstöra för nån annan som vill dricka och vi vet ju att de Nyktra alltid ger oss en liten tagg av dåligt samvete när vi dricker själva..tror jag iallafall..
Tänker att jag ska börja med att be om ursäkt? "Ja, ni får ursäkta mig men jag har fattat beslutet att inte.."

Det här visar vilket stort problem alkohol är.

Men jag försvinner några dagar nu av andra skäl så att ingen tror att jag super skallen av mig.

Styrkekramar till Er ALLA som kämpar!

/Lilja

dig en bra helg :-))

Kanske är det så att du tar ut oron i förskott ? Det kan ju vara så att när du säger att du druckit färdigt så är det bra med det ? Kanske att någon tjatar men med all säkerhet är den personen redan så påverkad så all argumentation är bortkastad ?

Om du tar ditt beslut på morgonen så kommer det att visa utåt med hjäp av din egna självkänala att du är trygg i dig själv och folk kommer att respektera dig för ditt beslut.

Njut av ditt liv !

Lilja-12

Det där tar jag till mig! Fatta beslutet varje morgon och jag visar att jag är trygg i mig själv, som bestämt mig! Ha nu en fin Nykter Helg du oxå!

KRAMAR, Lilja

viktoria

Ibland har jag haft styrkan och tryggheten att bara säga "Nej tack". Inte förklara eller börja med någon invecklad ursäkt (för jo, jag har också bett om ursäkt för att vara en sådan stämningsdödare och märkvärdig och besvärlig gäst som inte svingar en bägare med de andra) Om följdfrågan kommer, tex "dricker du inte ALLS, ska du inte ha bara ett litet glas vin??" Kan man med ett leende och stadig blick bara svara "Nej, jag ska ju inte det". Vi är inte skyldiga någon en förklaring! Det är en del av vårt problem, att vi alltid tror vi är skyldiga någon något. Inte älgar jag runt på konferensen eller 50-årsskivan och intervjuar folk om varför de dricker, kräver en förklaring som ska godkännas av lilla MIG i egen hög person. Det hade uppfattats som jätteudda, inte helt rumsrent beteende. Men omvänt verkar helt okej tydligen.
Jag är säker på att du klarar dig fint Lilja. Hoppas ni får en givande helg! Kram på dig♥

Viktoria !! Ännu en fullträff : "Vi är inte skyldiga någon en förklaring!"

Exakt så är det !

Kram ♥

Skatan

Ingen tror att du kommer supa skallen av dej!! Däremot förstår jag ditt dilemma ... tänk vad man ska behöva gå igenom i livet. Men visst är det väl så att man är STARKARE Tillsammans med andra. Det är i ensamheten som begäret lurar och växer i mörkret!! Det gäller och vara på sin vakt; slå ner "honom" direkt! HÅRT och FORT; innan han öppnar sin lena trut! Jag tror på dej! Och du, jag började faktiskt gråta, när jag läste allt fint DU sa om MEJ! Tack, det gjorde mej så ödmjukt glad.. Kram och STYRKA till DEJ och alla ni andra fina, från Skatan

Lilja-12

Va GLAD jag är idag!! Jag är så glad över dessa fantastiska Skator och Nynyktra och Addar, och Dompor och Stigsdöttrar och Viktorior och alla andra och det STÖD som detta innebär!

Ändå är det "bara" cyber!

Tänk om vi hade varandra in real life också!

Och hur OERHÖRT mycket andra människors STÖD betyder!!

Jag åkte på teambuilding med jobbet där bibar duggar tätt, nervös som skrutt men med en slags beslutsamhet "jag har fattat beslutet, jag har fattat beslutet" men ändå denna rädsla och vetskap om hur lätt det är att falla..

Men nu VET jag! Ett stort glas och det är KÖRT!

Och med forum-pepp i ryggen om folks tjat om att man ska dricka och allas helvetes kamper mot flaskan som jag bevittnar här och att jag är värd ett gott liv tuffade jag iväg.

Fyra tillfällen dök upp. "Ska du inte ha vin?" "Nej, jag vill inte ha.Mår inte bra av det."

"Ett glas är väl ingen fara?"
"Nej tack, jag vill inte."

Jag KLARADE det!!Fatta!!
Nu kan jag ramla imorgon men attan så STÄRKT jag kände mig och det är så STOR del alla ni som stöttar här som har gjort detta möjligt.

Jag VET att JAG måste säga nej men jag klarar det INTE utan stöd och det har jag fått här!!

Allt fint jag läser men även vilket helvete denna alkohol skapar ringde som mantran i skallen på mig.

GISSA HUUUR skönt inte vakna bakis?

Nu läser jag om inre konflikter här på forumet, om nästa kamp, t ex att dricka eller inte dricka vid påsk eller grusade föresatser.

Jag har varit nykter 13 dagar och känner mig lätt i kroppen men en liten djävul börjar viska att kanske jag inte HAR ett problem...jag kanske kaaan dricka..

Var därför på AA igår. Jag kan känna mig lite udda och obekväm där men KÄNSLAN är go och jag mår så djäkla gott av gemenskapen, av att få höra andra som brottas med samma sak.

Nu tänker jag: det enda som hindrar ett återfall för mig är att STÄNDIGT påminna mig om hur jag betett mig som full, alla tider jag druckit, hur mycket, allt tok jag gjort för det är baske mig bara så jag kan hålla mig nykter!

Tusen TACK alla underbara här som stöttat och hjälpt mig klara mitt första eldprov!!

Liljakramar!

Stigsdotter

För att du delar med dig av detta som riktigt lyyyser av glädje och kämparanda! Visst gör det gott i själen!

Och du, den där lille fan som försöker säga att du inte har något problem ("gu vilken grej jag gjorde av det där då, när det i själva verket var jättelätt!! JAG har minsann inga problem hur kunde jag tro det?? Larvigt!") DEN ska du inte lyssna på, han kan gå nån annanstans och larva sig för han vill INTE ditt bästa.

Jag har också tänkt den tanken, att det är otroligt vilket stöd man får här inne, och vad myket kraft det ger. Önskar att ni alla fanns tillgängliga hela tiden, för ibland när jag är här så känner jag mig lite ensam för då är ni någon annanstans... just då i alla fall...

Kram <3

att du kompletterar forumet med AA. Sug i dig allt du förmår av den goda känslan och gemenskapen på AA och fyll på här så blir det fler och fler nyktra dagar.

När jag behövde forumet som mest och det var folktomt och stilla här läste jag andras trådar bakåt i tiden. Inte detsamma som när man är i "direktkontakt" men ett gott stöd ändå. För mig.

Kram / mt