Hej! Några tankar från mig, utifrån mina egna erfarenheter: Jag velade länge länge om jag skulle söka hjälp, det var så otroligt läskigt. Till slut insåg jag att det inte gick längre så jag kontaktade Beroendemottagningen. Det har bara varit positivt hittills. Har inte upplevt något dömande bemötande eller krav på vit månad eller något sådant. Jag har fått lämna blodprover och fått prata lite om vad min målsättning är (måttlighet). Sen har jag fått prova två olika mediciner, varav den andra (Campral) verkar fungera ganska bra. Jag är inte alkoholfri och vurpade lite i helgen men jag försöker tänka att det handlar om ”progress, not perfection”. Jag registrerar mitt intag i appen TryDry som jag tycker ger en bra översikt. På det stora hela har det varit mycket mindre dramatiskt när jag väl fick kontakt med vården än vad jag hade föreställt mig. Inget tal om körkortet eller orosanmälan (och jag har ganska små barn, om det gör någon skillnad). Tänk på hur positivt det är att du är hjälpsökande och har många kloka tankar om ditt alkoholintag och vad du behöver göra. Stort stort lycka till!! Fatta mod!

@Arvedelen Tack för ditt pepp. Jag bor i en ganska liten stad så det är mycket därför jag drar mig oxå. Har haft mitt första dygn utan alkohol sedan 3 år tillbaka och natten blev hemsk. Sov inte på hela natten. Nojat på biverkningar : ( Men ska försöka mig på att iallafall ringa en beroendeklinik i en annan stad idag eller alkohjälpen. Vill gärna bli måttlig och inte sitta och pimpla varje kväll. Ha en fin dag!