av Adina98

Adina98
lör, 2024-07-06 - 12:36

Har nu försökt i över ett år att förklara hur dåligt jag mår över hans drickande.
De sista månaderna har jag mått så dåligt att jag inte orkar göra något mitt jobb blir lidande och när jag är ledig sitter jag av dagarna. Jag hittar inte motivation till att ens ta hand om mig själv längre.
Nu försöker han att hålla upp drickandet och ibland lyckas han 2 veckor och då mår han bättre och hittar på roliga saker medans jag inte orkar. Känns som att jag hamnat i ett mörker och vet inte hur jag ska ta mig ur det. Han är en snäll man väldigt omtänksam så ibland tänker jag att jag kanske bara ska låta det vara gör förutom alkoholen har vi ett bra liv tillsammans
Tack alla ni som berättar era historier här

User37399
lör, 2024-07-06 - 12:54

Det är ingen mening att om o om igen förklara att du mår dåligt av drickandet tyvärr. Lägg inte mer energi på det.

Du måste välja om du vill leva med en aktiv alkoholist och ditt mående eller välja ett mindre destruktivt liv.

User37399
mån, 2024-07-08 - 00:13

@Adina98
Se till att komma iväg hemifrån själv ett tag..

Redan nu påverkar detta ditt liv negativt och tyvärr har du ännu mindre kraft om ett par år.. många blir sjukskrivna och helt låsta vid hemmet utan ork att ta sig därifrån.
Du kan ❤️

annika111
tis, 2024-07-09 - 12:15

@Adina98 det hade kunnat vara jag som skrev din kommentar. Jag hoppas att du lämnar. Precis som alla mina närstående hoppas att jag ska lämna min partner. Säger inte att det är lätt, jag sitter i exakt samma sits som dig.

Men om du är född 98, så hoppas jag att du inte sitter kvar i samma sits som jag gör nu: 32 år gammal med ångest över att jag sumpat chansen till familj och barn pga av jag valt att stannat med en alkoholist.

Tänk på dig själv, ta hand om dig själv. Om ingenting förändras, vill du leva så här resten av livet eller vill du ha något annat? Något bättre? Sök hjälp och ta ett litet steg i taget mot allt du drömmer om.

Adina98
ons, 2024-07-10 - 05:54

Hej Annika
Jag är äldre än född 98 jag är född 74 och åren går fort.
När jag läser din kommentar hoppas jag av hela mitt hjärta att du lämnar.
Du är fortfarande ung och chansen till barn och familj är stor. Det är nu du ska ta det steget hitta dig själv och börja om på nytt. Du får inte sitta om 10 år och ångra chansen du aldrig tog ❤️

Tröttiz
ons, 2024-07-10 - 08:31

Hej @Annika111 @Adina98.
Jag kan mycket väl förstå att du är stressad, orolig, och att du känner att du inte kommer att hinna med att få familj om du lämnar. Men du, loppet för familj är ju inte kört om du lämnar. Sedan kan man ju fundera på klokheten i att skaffa barn med en som inte kan kontrollera sitt intag, och att inte kunna ta hand om sig själv och ta hand om andra/ha barn kan gå tokigt.
Jag hoppas ju förstås att han någon gång hittar en inre motivation att sluta. Men det är ju inte sådant man kan veta. Du har fått bra respons här ovan, och troligen inte allt svar som du hoppats. Om din närmaste vän skulle ha skrivit det du skriver i inlägget, hur hade du svarat?

Jag har den erfarenheten att en nykter alkoholist sade till mig, då även jag sade till exet att jag mår dåligt över drickande. Denna nyktra alkoholist förklarade det som så att jag och exet tänker olika : jag försöker få fram hur dåligt jag mår för att pusha på för en förändring, och exet i beroendebubblan kan tänka att "jamen, hon säger att hon mår dåligt, hon stannar ändå, så då är allt som det ska va ... " Och vad är bättre för honom, fortsatte han, - "du stannar och han har kvar sin alkohol. Och att ditt mående troligtvis inte får honom att söka hjälp!, motivationen måste komma inifrån."

Av nyktra alkoholister har jag fått många tuffa användbara svar - för denna person hade rätt i mycket som sedan hände och sas, om inte allt han sade stämde in för den personen sitter ju inne med kunskap så att säga ...

Honom kan du inte påverka tänker jag, men du kan påverka dig själv. Hur vill du att saker och ting ska se ut? Vad gör dig glad? Vad känns betydelsefullt för dig?

Varma tankar från Tröttiz (som inte är så trött längre ... )
KRAM!!

Adina98
sön, 2024-07-14 - 12:04

Hej igen och tack för alla era svar dem betyder mycket.❤️
Jag har nu skaffat en lägenhet men tar inte tag i att flytta mina saker.
Det är så svårt att lämna vårt gemensamma hem och jag vet inte varför.
Han lovar guld och gröna skogar och försöker att inte dricka han lyckas dock inte alltid.
Han känner att han inte behöver professionell hjälp utan han kommer att lyckas om vi kämpar tillsammans
Han säger att det finns inget att kämpa för om jag lämnar och om jag stannar kvar kommer han att lyckas för han vill inte förlora mig.
Jag blir helt handlingsförlamad när jag börjar packa mina saker och slutar direkt. Jag vet att jag inte kan leva så här just nu i två världar känns det som