Det började när min mammas man dog för ca 8 år sen. Några glas vin nästan varje kväll. Min mammas hälsa påverkas negativt och hon blir yr och benen liksom bär henne inte. Detta har gjort att hon ramlar, ibland så illa att hon bryter sig. En handled, en fotled…ett sår vid ögonbrynet, ett större hål i huvudet… Glasögon som tappas, går sönder.. Vi bor med bara några gators mellanrum. Igår em när jag var där, drack mamma& en väninna vin när jag kom dit. Trevligt och normalt för dem som kan hantera det. Men för min mamma så går inte det.
På fm idag, på min lediga fredag, fick jag ett sms: ring mig, jag är skadad. Strax innan hade jag sett på Facebook att hon skrivit ett inlägg som ett tack till en granne då hon ramlat. Jag skrev tillbaka, jag ”satte ner foten”. Du får själv ta ansvar för detta, typ. Men mitt samvete gnager… ”Jag är en dålig dotter” ”Jag är inte tillräckligt omtänksam” osv osv… Känner någon igen sig?

@Midwife vilken tuff situation du berättar om, tack för att du delar med dig!

Jag tror många kan känna igen sig i att det kan kännas obekvämt att sätta gränser emot en närstående. Det är inte ovanligt att det väcker skuldkänslor eftersom vi är så vana att stötta och rycka ut när någon vi bryr oss om mår dåligt. Samtidigt är det ofta just det, att sätta gränser och ta hand om sig själv, som blir mer hjälpsamt i längden, även för den som dricker. Du är stark som agerar utifrån vad du behöver och väljer bort det som inte blir bra för dig.

Vad tänker du om det?