@Onkel F God förmiddag!Låter som du upplever en tid med flera förändringar framöver.Det är alltid utmanande innan man beslutat sig.Blir ju velande.Och tankar som :Å ena sidan & Å andra sidan…..Det kan ju åxå var en hjälp att använda det mindsetet för att vrida & vända på beslut.Men ett faktum är tydligt.Du vill må bra & jag tror att just nu är A verkligen inte till nån hjälp för dig.Var snäll mot dig själv & unna dig att ta hand om dig på bästa vis.Back too basic som om du skulle ta hand om ett litet barn:Bra mat regelbundet.Mellanmål.Frisk luft & rörelse.vila.Lite förströelse.Unna dig alternativa helgmys.Bygg på dina rutiner.Men viktigast av allt:Inte ta det första glaset.Gräv där du står.Du besitter ju kunskaper om beroendets mekanismer.Kram & må så gott & kämpa en dag i taget!

@Blenda wrote:"lärt oss att, kanske redan som riktigt små barn, leta kärlek och uppskattning för våra prestationer, och sedan har vi fortsatt att springa ifrån våra innersta sanna behov på livets stig." Där tror jag att du träffade rätt! Och när vi känner att vi inte fått den kärlek och uppskattning vi borde fått eller behöver försöker vi springa längre och fortare!
Det är där A kommer in i bilden, som ett sätt att dämpa saknaden av det vi tror vi behöver. Jag har svårt att sätta ord på det jag tänker och känner, men att sluta jaga efter andras uppskattning är något jag tror man måste lära sig.
Det finns hundratals kommentarer på AH som säger samma sak, men man behöver inse att man är tillräckligt bra som man är. Good enough, liksom! Man behöver lära sig att ge dem som kräver men inte ger en obscen gest rätt i ansiktet.

💪💕

@Blenda wrote:"lärt oss att, kanske redan som riktigt små barn, leta kärlek och uppskattning för våra prestationer, och sedan har vi fortsatt att springa ifrån våra innersta sanna behov på livets stig." Där tror jag att du träffade rätt! Och när vi känner att vi inte fått den kärlek och uppskattning vi borde fått eller behöver försöker vi springa längre och fortare!
Det är där A kommer in i bilden, som ett sätt att dämpa saknaden av det vi tror vi behöver. Jag har svårt att sätta ord på det jag tänker och känner, men att sluta jaga efter andras uppskattning är något jag tror man måste lära sig.
Det finns hundratals kommentarer på AH som säger samma sak, men man behöver inse att man är tillräckligt bra som man är. Good enough, liksom! Man behöver lära sig att ge dem som kräver men inte ger en obscen gest rätt i ansiktet.

💪💕

@Varafrisk Japp! Jag kommer att jobba februari `25 ut, sedan tackar jag för mig! Det är egentligen två år tidigare än min "riktålder" eller vad det nu är de bakom skrivborden kallar det!
Det är med lite blandade känslor jag ser på det. Dels kan jag faktiskt ta hand om mig själv och göra sådant som får mig att må bra, dels funderar jag på vem tusan jag är när jag inte har min yrkesidentitet längre!
När det gäller åldern så är jag definitivt "Åldermannen" på min arbetsplats. Under sommaren är det några kollegor som fyllt femtio, och de betraktas som gamla! Fan, de gick omkring och sket i sina blöjor ner jag började arbeta! Det hade varit skönt att ha jämnåriga att prata med inför pensionen.

Idag är det 110 dagar kvar av mitt yrkesverksamma liv. Sedan börjar tredje och sista perioden av mitt liv. Det både skrämmer och lockar. Skrämmer för att jag inte har lyckats göra något åt mitt dagliga vinpimplande, lockar för att jag kommer att slippa 99% av alla måsten!
Imorgon när jag vaknar är det T - 110 dagar till den morgon jag måste vakna nykter. Det primära nu är att förmå mig själv att lägga bort alkoholen. Om jag inte förmår klara det på egen hand kommer jag att ta hjälp av vården (och mediciner). Det finns inga alternativ!
Sedan gäller det att fylla tiden med något meningsfullt. Aktiviteter så att man inte bara resignerar och låter livet gå i stå.

Tyvärr är jag en sådan som gärna skjuter upp saker och ting. "Jag ska bara" och "det hinns med". Plötsligt står man där och inser att det börjar bli jäkligt sent att försöka göra något åt sin situation.

@Onkel F Det är aldrig för sent att ta itu med förändringar.Att ta hjälp av vården låter både klokt & ansvarsfullt.Inventera i saker som du skulle tycka det är roligt att ägna tid åt.Våga prova något nytt.Gå med i en förening.Du är värd ett bra liv med trevligt innehåll nu när du snart går in i en ny fas i livet.Se nu till att må så bra det går!

@Onkel F Bli mer flitig på forumet. Skriv dagligen, flera gånger per dag om det behövs. Sätt ord på dina tankar och känslor. Slå följe med någon som är ungefär lika långt nykter som du. Det är så hjälpsamt att kunna växeldra. Tänk att dina tidigare nyktra erfarenheter kan hjälpa dig. Du kan det här. Tro på dig själv. Det värsta med återfall är att man tappar tron på sin egen förmåga. Du måste återta tron på att du fixar detta!

Annie Graces recept på varaktig nykterhet får du här i repris:
1) Tro på att du klarar av att sluta dricka och förbli nykter.
2) Fokusera på alla fördelar med nykterheten, minsta pyttegrej.
3) Identifiera dig som en person som inte dricker alkohol.

Kram 🐘

Jag gav mig själv ett lite halvhjärtat löfte imorse, om att inte dricka alkohol idag. Risken är att det blir som någon politiker sa om ett vallöfte "Det var inget löfte, det var ett löfte om att arbeta med det som målsättning". Men man måste ju börja någonstans. Tyvärr brukar min beslutsamhet luckras upp under dagen. Att skriva här sätter lite press, jag vill ju inte vara tvungen att erkänna att jag misslyckades!

@Onkel F Och skriv oavsett om du lyckas eller inte. Fram med allt i ljuset på bordet. Alla skav och irritationsmoment, hjälp oss att mejsla din vilja vass som en spjutspets. Men det är du som måste vilja!

Kram 🐘

Dag 1 igen? Jag har ingen A hemma (det enda som funkar), men jag brottas med tankar på att åka och köpa folköl. Att kroppen är orolig och skakig gör det inte lättare att avstå, men det är bara att stå ut. Timme för timme känns det som, men dagen tar ju slut så småningom. Det kommer att fungera, jag har redan skrivit Dag 1 i kalendern.