Jag var i måndags på mitt livs första AA möte.
Kändes sjukt klyschigt att skriva Anonyma alkolister i sökfältet.
Finns det på riktigt? Det gjorde det till min stora lycka.

För att ta det från början...
Börjar supa som 13åring. Är 35år idag, 2 barn, fantastisk fru, ett hem och hus jag alltid drömt om.
Har aldrig haft känslan av "jag måste dricka", däremot "Det hade varit roligt att dricka idag" har varit min akilleshäl.
Det är här problemet börjar, när jag tagit den första. Då kan jag inte sluta, känslan av att nu räcker det finns inte efter den första.
Jag dricker oftast då tills jag fysiskt inte kan dricka mer.

Såhär har det varit sen jag var 13, flera kompisgäng, jag har alltid varit "en kul jävel att supa med", och känslan av att vara någon gjorde att möjligheten till "det hade varit roligt att dricka idag" har varit många...

För ungefär 1.5år sen fick min fru nog, jag drack i genomsnitt 2ggr i månaden, men då alltid tills jag stupade.
Jag lovade dyr och heligt att det är slut nu, jag kan lika gärna sluta.
Höll upp helt ett år. Sen började tanken att "nu efter ett års tid och jag visat mig själv att jag inte behöver dricka, då borde jag ju kunna kontrollera det".så är inte fallet, inte för mig.
Tar jag den första så blir det precis som innan.
Jag har druckit några gånger senaste halvåret, inte insett att jag är precis där jag var innan igen för att jag tillät mig själv att dricka den första.
Nu är nog min relation med min fru över.
Jag har full förståelse för detta.
Jag klarar inte att titta bakåt. Jag har sårat henne så många gånger genom att hon fått oroa sig för om jag ska hitta på något dumt, försätts mig i rent av livsfarliga situationer för att jag inte kan ta vara på mig själv när jag är full.

Jag måste titta framåt.
Jag vet vad jag måste göra avsett vad som blir av min relation med min fru.
Jag vill inget hellre än att fortsätta mitt liv med henne, våra barn, vårt hem och vår framtid.
Jag ska gå på AA möte imorgon igen.
Det här forumet har hjälpt mig de senaste 3 dagarna, att finna tröst att jag inte är själv i mitt problem.

Jag vet vad jag måste göra.

Jag kan aldrig mer ta den första.
Det beslutet är inte bara idag, det är varje dag i resten av mig liv.

@Port89 Hej 👋🏼 välkommen. Jag känner igen mig i delar av det du beskriver. Tycker du att det är svårt att inte dricka nu? Jag hoppas det löser sig med din fru. God fortsättning på julen och ditt nyktra liv.
🩵

@Carisie Hej och tack.
Det är det som är så frustrerande nu, jag har inte minsta tanke på att det överhuvudtaget skulle vara aktuellt att dricka minsta droppe igen.
Varför kunde inte denna känslan infinna sig förrän nu 😓
Jag är färdig!
Ska på AA idag igen.
Jag är beredd att göra det som krävs för att aldrig mer utsätts mig själv eller någon i min närhet för detta igen genom att ta den hjälp och stöd som finns.

Jag kan bara hoppas att det löser sig med familjen/frun, mitt mål är detsamma oavsett.
Detsamma till dig 😊